Under senaste decenniet har Försvarsmakten omstrukturerats och allt färre ungdomar genomför värnplikt. Samtidigt har Sveriges internationella åtaganden ökat vilket fått konsekvenser för rekryteringsbasen och möjligheten till personalförsörjning av förband för internationella insatser. Enligt Målbild 2010 skall 30 % av en ålderskull värnpliktiga rekryteras för att klara av personalförsörjningen. Studien har genomförts som en kvantitativmetod. Arbetssättet har varit deduktivt där motivationsteorier har använts.

Många tror, att det enbart är de fyra räknesätten och procenträkning, som räknas till vardagsmatematiken. Det är i och för sig viktigt att ha dessa kunskaper för att kunna utföra enkla inköp i olika affärer och butiker. Men vardagslivet är fullt av andra situationer och tillfällen då dessa kunskaper inte räcker. Dagens samhälle svämmar över med information och krav på olika ställningstaganden. För att kunna hantera och förstå detta behöver man ha en kunskap bland annat i matematik.Efter en genomgång i form av en litteraturstudie, av offentliga utredningar, styrdokument, forskning och läromedel, med syftet att finna en definition om vad vardagskunskaper i matematik är, fann jag att detta inte går att definiera på ett enkelt sätt.

Denna uppsats har till syfte att utifrån ett konsumentperspektiv undersöka vad som gör mobilmarknadsföring effektiv/ineffektiv som marknadsföringskanal. Författarna besvarar syftet genom att bygga vidare på tidigare forskning som identifierat specifika framgångsfaktorer angående mobilmarknadsföring. Vidare utförs detta genom en enkätundersökning som har till syfte att undersöka om konsumenten uppfattar att dagens sms och mms mobilmarknadsföring uppfyller dessa framgångsfaktorer. Resultatet visar på att den övervägande majoriteten av framgångsfaktorerna inte anses var uppfyllda på ett tillfredställande vis enligt konsumenten. Detta påverkar i sin tur konsumentattityden gentemot mobilmarknadsföring negativt.

Dagens skola är på vissa punkter inte alls olik skolan som fanns i början av 1900-talet. Den målstyrning som idag är tydligt markant förekom redan under förra seklets början men då i form av specifika ämnesmål. Över tid har dessa mål kommit att revideras i många led och resulterat i den mål- och resultatstyrda skola vi har idag. I den mål- och resultatstyrda skolan anses didaktisk kompetens och lärarprofessionalism vara viktig. Syftet med detta examensarbete är att få insikt i och förståelse för hur lärare i den mål- och resultatstyrda skolan möter kraven på didaktisk kompetens.

Stockholm har inför 2050 satt upp ett mål om att bli koldioxidfritt. I strävan mot detta söker man utvinna energi med förnybara metoder och ett alternativ för elproduktion inom stadskärnan skulle kunna vara solceller. Solceller är en teknik som genom sammanfogande av halvledarmaterial och den fotoelektrisk effekt genererar el ur solinstrålning.Avhandlingen studerar dagens solceller, med verkningsgrader uppemot 20 % och deras potential att täcka den mindre del av Stockholms elbehov som idag härstammar från fossila bränslen. Genom att se till en uppskattad befintlig takyta i Stockholms kommun och jämföra den med ytan som baserat på solcellernas potential behövs för att täcka behovet, konstateras att endast en liten del av detta kommer kunna täckas. För att solceller skall vara aktuella inom storskalig elproduktion, krävs att de är ekonomiskt lönsamma och att det i dagens läge är praktiskt genomförbart att montera dem inom stadskärnan.

Vi har genom årens gång stött på alarmerande rapporter om ett sviktande intresse för naturvetenskap hos dagens barn Syftet med vår undersökning var att se om det kunde finnas några orsaker till detta inom förskola och skola. Vi intervjuade tio lärare, fem från förskolan och fem från grundskolans tidigare år. Sedan analyserade vi intervjuerna och tittade efter mönster, likheter och avvikelser. Med lärarna samtalade vi framför allt kring följande: Attityder till naturvetenskap, språk; kommunikation och begreppens betydelse inom naturvetenskap samt lärarrollens betydelse. Resultatet av intervjuerna blev att vi såg att dessa lärare ofta förknippade naturvetenskap med enbart naturkunskap och att det fanns en avsaknad kring synliggörandet kring andra naturvetenskapliga ämne så som fysik, kemi och teknik.

Purpose: The purpose of this study is to examine how travel companies have adapted to a digital society and how they use the Internet as a marketing channel.Problem: How have current travel companies adapted to the development of the Internet and how do they use Internet as a marketing channel? Are there any differences in the marketing strategies of different types of travel companies and does the clientele have any impact on the selected marketing method?Method:  This study has been formed by a qualitative approach. Interviews have been conducted with employees at different travel companies across Sweden. The qualitative approach has been chosen to create a deeper understanding and give a broader knowledge to our study.Conclusion: Companies today use the Internet as one of their primary marketing channels, these are mainly websites and social media. The companies agree that aligning themselves after a digital society and new innovations is key to compete in the market.

Uppsatsen studerar förekomsten av kulturreferenser, det vill säga syftningar och refereringar till kulturella fenomen, i svensk dagspress kulturjournalistik. Kulturreferenser fungerar som koder som antingen kan avläsas eller är obegripliga för läsaren, och undersökningens syfte är att reda ut hur kodmaterialet skiljer sig mellan olika genrer inom kulturjournalistiken. Källmaterialet är Dagens Nyheters och Svenska Dagbladets kulturdelar, perioden 14 till 20 april 2011, vilket ska representera en vanlig nyhetsvecka. Undersökningen visar att användandet av kulturreferenser skiljer sig mellan genrer beroende på textens syfte. I opinionstexter är det vanligt förekommande med kulturreferenser som stärker skribentens förtroende.

Uppsatsen nedan är baserad på en kvantitativ och en kvalitativ undersökning med syfte att kartläggaolika sporters, med fokus på hästsport, representation och framställning under en fyraveckorsperiod2012 i två av Sveriges största dagstidningar. Vi ansåg det viktigt att genomföra den här undersökningenför att se om fördomarna kring bristen på representation av hästsport i media har någongrund, samt om mediestormen kring Rolf-Göran Bengtssons Jerringpris gav någon efterverkan förhästsportens representation.Först genomfördes den kvantitativa studien där över 1 100 artiklar analyserades. Den kvalitativastudien följde där fyra reportage valdes ut för vidare analys. Reportagen behandlade de tre mestomskrivna sporterna samt hästsport. Reportagen analyserades och jämfördes i hopp om att finnamönster med likheter eller skillnader.

Dagens patient står idag inför svåra val av behandlingar och vård. Det är därför viktigt att patienten ges möjlighet att hantera det dagliga livets krav och att sjuksköterskan stödjer och stärker patientens kontroll över sjukdom och behandling. Patientundervisning är av central betydelse och bör integreras i den dagliga omvårdnaden av patienten och dennes anhöriga. Föreliggande studie syftar därför till att studera de faktorer som påverkar sjuksköterskans roll i patientundervisningen och hur Internet kan integreras i undervisningen. Teoretisk ram för arbetet är Hildegard Peplaus terapeutiska interpersonella process.

Detta är en kvalitativ studie av ledartexter på fyra av Stockholms största nyhetstidningar: Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Med utgångspunkt i Lars Nords avhandling från 2001 där han förutspår den klassiska ledartextens tillbakagång har vi undersökt ledartexters språk, argumentation och hur de hanterar politiska ämnen i dagens press mot bakgrund av dels en förändrad situation inom medier och opinion, dels partipressens försvagade ställning. Vi har valt ut 8 skribenter, en man och en kvinna från varje redaktion. Varje skribent bidrar med 3 texter var. Detta ger en slutsumma på 24 texter.

Denna rapport behandlar hur framställningen av ledarskap ser ur ett teoretiskt könsperspektiv. Genom att analysera tidningarna "Chef" och "Dagens Samhälle" med hjälp av kritisk diskursanalys som metodredskap synliggörs i denna rapport den manliga normen som en dominerande del i den sociala och kulturella konstruktionen av ledarskap, detta har även format framställning av manliga respektive kvinnliga ledare. Under analysen framkommer det tydliga mönster i framställningen av de båda könen, där manliga ledare och deras ledaregenskaper betonas som ner naturliga och ofta med en koppling till deras respektive sportsliga karriärer och bakgrund. För de kvinnliga ledarna sker en generell koppling mellan deras ledaregenskaper och deras privata sfär så som familjen, olika relationer och deras barndom. De kvinnliga ledarna och deras karriärväg fram till den ledande positionen framställ som mindre naturliga..

Denna studie undersöker bevakningen av Paralympics och hur den har förändrats i de svenska dagstidningarna Dagens Nyheter och Aftonbladet, från det första mästerskapet i Rom 1960 till det senaste mästerskapet i London 2012. Studien omfattar kvantitativ innehållsanalys såväl som kvalitativ textanalys. Avsikten med den kvantitativa delstudien är att undersöka omfånget av Paralympics-bevakningen i de valda tidningarna och hur det har förändrats under den valda tidsperioden. Avsikten med den kvalitativa delstudien är att undersöka hur språket och attityden gentemot Paralympics och dess deltagare har förändrats över tid. Den kvalitativa undersökningen görs med stöd av Michel Foucaults normaliseringsteori och Umberto Ecos receptionsteori.

Malmö högskola Medie- och kommunikationsvetenskap 180 p Sammanfattning Chamila Olofsson ?Hur görs kön?? Examensarbetets syfte är att undersöka hur kön/genus konstrueras i bild på Dagens Nyheters kultursidor. I huvudfrågan läggs särskilt fokus på intersektionalitet mellan kön/genus, klass, sexualitet, etnicitet och ålder. Undersökningen omfattar både en övergripande kvantitativ granskning och en djupgående kvalitativ analys. Utifrån ett poststrukturalistiskt feministiskt perspektiv och med hjälp av semiologisk och retorisk bildanalys har jag granskat sex fotografiska porträttbilder.

Riksdagens 15 nationella miljökvalitetsmål har utvecklats för att kunna säkra de hot som finns för att uppnå en ekologisk hållbar utveckling. Myndigheter, kommuner och statliga organ ska arbeta aktivt med dessa miljöfrågor i planeringsobjekt för att bidra till att på sikt uppnå dessa miljömål. Idag finns kritik och problem gällande miljömålen då många mål anses vara svårtolkade och diffusa. Målen blir därför svåra att hantera och i planeringsobjektet. Eftersom arbetet med de nationella miljömålen inte finns reglerat idag finns en debatt gällande vilken status miljömålen har i dagens samhälle.