Sverige anses vara en av världens mest avancerade IT-nationer, där användningen av IT ökar inom både den offentliga och privata sektorn. Företag inom IT branschen expanderar i en starkt föränderlig bransch. En rad olika faktorer har varit grunden till Sveriges position som IT-nation, bland annat en ingenjörs- och innovationstradition över en lång tid, även faktorer som den utbreda användningen av IT i samhället och en snabbhet att implementera nya innovationer. IT-branschen i Sverige utgör 4 % av de sysselsatta i Sverige där omsättning, såväl som antalet anställda, faktiskt ökat även under konjunktursvackor.Syftet med studien är att undersöka om svenska nyhetsmedier i större utsträckning publicerat nyheter om Apple än om deras konkurrenter på smartphone marknaden. For att lättare kunna genomföra studien ska dessa frågeställningar besvaras: Hur har Apple lyckats bygga upp en hajp kring sitt varumärke i Sverige? Har Apple exponerats mer i svenska nyhetsmedier än konkurrenterna på smartphone marknaden? På vilket sätt påverkar svensk nyhetsmedia bilden av Apple? De teorier som används i studien är innovationsteorin, dagordningsteorin samt konsumentbeteendeteorin.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om det vetenskapliga innehållet i dagstidningar har förändrats mellan år 1961 och 2001. Tidningarna som undersöks är Aftonbladet, Dagens nyheter och Svenska Dagbladet och metoden som används är kvantitativ innehållsanalys.Resultatet jämförs med den motsvarande danska studien Eksperter i medierna: Dagspressens brug af forskere 1961-2001 av Albæk, E., Munk Christiansen, P. och Togeby, L. Svaret på frågorna och jämförelsen med den danska studien tolkas utifrån teorier om utvecklingen av det moderna kunskapssamhället och experternas viktigare funktion i samhället.Uppsatsen visar att vetenskapsrelaterat material inte förekommer oftare år 2001 jämfört med år 1961. Det vanligaste forskningsområdet som ges utrymme är medicin, vilket gäller för båda åren.

The aim with this study was to analyze and understand how begging is constructed as a social problem in Sweden between September of 2010 and the end of February in 2014 in debate articles in Dagens nyheter. To do this I have chosen to use a social problems theory and critical discourse analysis to highlight some aspects in the process of defining the social problem. The study's main finding is that the construction of beggars and begging appears to be in a relatively extensive redefinition in the current situation. It is shown by, for example, a shift in focus in the discourse. For this reason, it is relevant for social work to examine how the construction progresses..

The purpose of the study was firstly to describe the use of news articles from the largest Swedish news agency, TT Nyhetsbyrån, in four Swedish newspapers. Secondly, the purpose was to see if there was a homogenization of which TT-articles that was used. This was carried out by examining articles on the newspapers? local, domestic and foreign pages. The newspapers that was chosen were Aftonbladet, Dagens nyheter, Göteborgs-Posten and Nerikes Allehanda.

          Skolan är alltid under förändring och utveckling och ständigt debatterad. De allra flesta har en åsikt om skolan och eftersom den är en viktig samhällsinstitution får den utstå mycket kritik. Som lärarstudenter har vi under vår utbildning följt diskussionen om skolan och vill nu ta en närmare titt på debatten, som vi upplever som mycket onyanserad. Vi har genomfört en artikelstudie av Dagens nyheters rapportering av skolan under 2004 och 2007. Vår uppsats grundar sig i ett hermeneutiskt perspektiv och vi har använt vågrät textanalys som metod för materialbearbetning. Vårt fokus har legat på följande fyra teman: Skolans uppdrag/ansvar/uppgift/roll, Kursplan/läroplan/mål, Begreppet kunskap och Den allmänna bilden av skolan.

Syftet med denna undersökning har varit att genom att analysera och följa rapporteringen om händelserna i stockholmsförorten Husby 2013 undersöka hur medierna gestaltar polisen och vilket utrymme polisen får i nyhetsrapporteringen. Undersökningen är en fallstudie där materialet består av artiklar från Svenska Dagböadet, Dagens nyheter och Expressen. Studien är uppdelad i två delar där artiklarna har analyserats både kvalitativt och kvantitativt. Resultaten från den kvantitativa delen har använts för att pröva teorierna kring elitkällor och primary definers och jämförs med tidigare forskningsresultat. Det finns två väldigt olika bilder av polisen. Dels är det den våldsamma närmast militärliknande polisen, dels är det den synliga, folkliga och trygghetsskapande polisen.

Foreign correspondence is essential for our understanding of the world and therefore it is paramount that we be aware of how it is affected by modern technology and altered economic conditions.In this study we set out to investigate the state of foreign correspondence today, in comparison to twenty years ago. More specifically we compared foreign news articles from a week in 1993 and the same week in 2013, in the Swedish newspapers Expressen and Dagens nyheter. We chose these newspapers as we felt they each represented a different area of Swedish journalism, DN being a regular morning newspaper and Expressen being a tabloid newspaper.We looked mainly at three things in the articles: who was the writer, i.e. was the article by a correspondent, a news agency or someone else, what source was used and what part of the world was it about. We then made comparisons between both the different years and the different newspapers, as well as current and twenty years old lists of correspondents.According to the material we looked at there were some clear differences between foreign correspondence 1993 and 2013.

SammanfattningSkolan är alltid under förändring och utveckling och ständigt debatterad. De allra flesta har en åsikt om skolan och eftersom den är en viktig samhällsinstitution får den utstå mycket kritik. Som lärarstudenter har vi under vår utbildning följt diskussionen om skolan och vill nu ta en närmare titt på debatten, som vi upplever som mycket onyanserad.Vi har genomfört en artikelstudie av Dagens nyheters rapportering av skolan under 2004 och 2007. Vår uppsats grundar sig i ett hermeneutiskt perspektiv och vi har använt vågrät textanalys som metod för materialbearbetning. Vårt fokus har legat på följande fyra teman: Skolans uppdrag/ansvar/uppgift/roll, Kursplan/läroplan/mål, Begreppet kunskap och Den allmänna bilden av skolan.

This essay is called Imaginary non-community, How Swedish press portrayed the fight for freedom in Tunisia and Hungary 1955 and 1956 and it describes how two similar struggles for freedom are portrayed through the eyes of the most popular Swedish news papers Dagens nyheter, Aftonbladet and Expressen. In 1955-56 Sweden is a country where the focus lies within the nation itself with economic growth and the building of folkhemmet. The Swedish social program for a more improved living condition. Outside of Sweden the cold war is reigning and the Swedish international politics is careful and passive. The fear of communism makes Sweden side with the western powers and therefore they (Swedish politicians and news papers) do not object to the French military effort to strike down the rebellions by force in North Africa.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur urvalsprocessen av lokala nyheter går till på den lokala TV- stationen TV4 Halland, samt undersöka vilka aktörer och riktlinjer som ligger till grund för de nyhetsbeslut som fattas.Metod: Studien är baserad på semistrukturerade intervjuer och observationer.Slutsats: Resultatet belyser hur urvalsprocessen går till och vilka element som påverkar. Vidare stämmer resultatet överens med en nyare definition av fenomenet gatekeeping där dels den kollektiva karaktären betonas, dels de geografiska, ekonomiska och visuella aspekterna lyfts fram..

Syftet med denna uppsats är att undersöka om och hur nyliberalismen återspeglas och reproduceras i svensk press, detta i samband med utförsäljningen av den svenska sjukvården. Vi har undersökt två sjukvårdsdebatter under två olika tidsperioder för att få syn på hur ord och idéer förmedlas i den språkliga diskursen i de undersökta tidningarna. För att få svar på våra frågor har vi använt oss av kvantitativ textanalys och kvalitativ diskursanalys.Den kvantitativa undersökningen består i att räkna förekomsten av orden upphandling, konkurrens, effektivitet, kund, vinst, marknad och valfrihet/valmöjlighet i sammanlagt 120 artiklar, sorterade efter relevans i sökverktyget Retriever. Debatterna som undersökts är den om Husläkarlagen (1990?1997) och den rörande Carema vårdbolag (2006?2013).

AbstractMattias Åström: Jazz, recensioner och konstmusik. En analys av jazzmusikrecensioner och jazzmusikkultur. ? Uppsala: Musikvetenskap 2001. 60 p.Syftet med uppsatsen är dels att undersöka hur jazzmusikkulturen idag speglas i recensionstexter i dagstidningarna Dagens nyheter och Svenska Dagbladet och dels att undersöka om sättet att verbalisera jazzmusikrecensioner förändrats mot det konstmusikaliska i takt med att jazzen blivit allt mer accepterad som en form av konstmusik.

Med utgångspunkt i en kritisk debatt gällande medias bristfälliga bevakning av EU är syftet med studien är att ta reda på hur den Europeiska unionen skildrades i svensk nyhetspress under 2000-talets första decennium. För att studera EU-journalistik tillämpas en kvantitativ innehållsanalys. Med hjälp av ett kodschema registreras variabelvärden för artiklar från 20 slumpmässigt utvalda veckor mellan åren 2001?2010, i tidningarna Aftonbladet, Dagens nyheter och Svenska Dagbladet. För att förstå resultaten tas hjälp av ett teoretiskt ramverk med fokus på tidigare forskningsdiskurs samt resonemang kring en marknadsstyrd journalistik och nyhetsvärdering.

Titel Från tidning till medieföretag ? en studie av Norrköpings Tidningarsflerkanalspublicering.Författare Anders Petersson och Sara WillermarkKurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap vid JMG,Institutionen för journalistik och masskommunikation, vid Göteborgsuniversitet.Termin Vårterminen 2009Syfte Att studera Norrköpings Tidningars flerkanalspubliceringMetod Kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys.Material Tidning, webb och tv.HuvudresultatVårt resultat visar att de flesta nyheter som sänds via tv-kanalen 24NT även gårvidare till tidningen och webben. Det är endast cirka 10 % som resulterar ienbart tv-nyheter. Generellt är nyhetsinnehållet mycket likt genom tv, tidningoch webb, men med vissa undantag..

Syfte: I våra svenska tidningar har bilderna fått ta mer och mer plats och får därmed större möjlighet att påverka läsaren med egna tolkningar av bilden. Det har lett till en debatt kring hur bilder används för att gestalta våra politiker på nyhetsplats. En grupp journalister som kallar sig Den allierade journalisten uppmärksammade att det, enligt dem, fanns en skillnad i hur Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt porträtterades i bild under valspurten 2010. Senare redovisade journalistprofessor Kent Asp att vissa tidningar varit extra hårda i sin bevakning av Mona Sahlin i nyhetstexter. Med anledning av detta finner vi det intressant att undersöka och analysera  tidningarna Dagens nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressens bilder av Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt de sista veckorna innan valet 2010.