Sök:

Sökresultat:

7503 Uppsatser om Dagens Samhälle - Sida 66 av 501

Ekologiskt - ett hÄllbart köpargument?

dagens nÀringsliv finns en trend att marknadsföra sitt varumÀrke som vÀrnande om miljön. Företag visar i allt större utbredning upp sina ekologiska produkter och hur de minskar sin miljöpÄverkan. Men hur stor vikt lÀgger kunden vid att det klÀdesplagg de köper Àr av ekologiskt hÀrkomst? Uppfattar de ekologiska klÀdesplagg som attraktiva? ! I denna uppsats har vi undersökt om kunden lÀgger stor vikt vid om ett plagg Àr ekologiskt samt vad kunderna upplever skulle kunna öka deras ekologiska inköp av klÀder. Uppsatsens teoretiska referensram bestÄr av tidigare forskning i den textila vÀrdekedjans miljöpÄverkan, konsumentbeteende och ekologisk marknadsföring.

Gott förÀldraskap krÀver kompetenta förÀldrar : en studie om hur maktrelationer mellan förÀldrar och samhÀlle framtrÀder i en statlig text om förÀldrastöd

Uppsatsen handlar om konsumenter som producerar produkter som sprids och konsumeras av andra konsumenter. Fenomenet kallas i denna uppsats för konsumentproduktion och jag har inte hittat bra litteratur om Àmnet. Dagens allmÀnt citerade marknadsföringslitteratur som studerats i denna undersökning nÀmner inte konsumentproduktion som sprids till andra konsumenter. Den litteratur om Open Source som studerats nÀmner konsumentproduktion, men terminologin för konsumentproduktion Àr oklar och fokus sÀtts aldrig pÄ Àmnet. Litteraturen i motsats till denna uppsats nÀmner dessutom bara en mycket speciell och extremare variant av konsumentproduktion som produceras av högt kompetenta programmerare; istÀllet för att som i denna uppsats ge bilden av att Àven andra konsumenter med andra eller ingen kompetens alls utför konsumentproduktion.

FörtÀtning för förÀndring : om bebyggelseförtÀtning i miljonprogramsomrÄden, med exempel frÄn Fittja, GÄrdsten och Holma

FörtĂ€tning Ă€r ett av ledorden i dagens stadsplaneringstradition och i mĂ„nga av landets miljonprogramsomrĂ„den föreslĂ„s inslag av bebyggelseförtĂ€tning. Denna uppsats söker svar pĂ„ vad det Ă€r man vill uppnĂ„ med dessa förtĂ€tningsplaner. Är det sĂ„ att det finns generella problem i miljonprogrammens fysiska struktur, pĂ„ vilka förtĂ€tning skulle kunna ha en positiv inverkan? Samtidigt som det funktionalistiska miljonprogrammet fĂ„r utstĂ„ en hel del kritik anses de Ă€ndĂ„ ha en rad egenskaper som bidrar till en god boendemiljö, sĂ„som stora grönytor och bilfria bostadsmiljöer. Hur beaktas dessa aspekter nĂ€r omrĂ„dena nu stĂ„r inför förtĂ€tningsplaner? Genom litteraturstudier samt fallstudier av tre miljonprogramsomrĂ„den i olika delar av Sverige studeras fenomenet förtĂ€tning av miljonprogramsomrĂ„den. I och med de skift ande förutsĂ€ttningarna i de tre studieomrĂ„dena Ă€r det olika mĂ„l som önskas uppnĂ„s med förtĂ€tningen.

Pedagogers förhÄllningssÀtt till matematik i förskolan ? ur ett sociokulturellt perspektiv

Studien har som syfte att belysa förskollÀrarnas upplevda kunskap om och förhÄllningssÀtt till matematik i förskolan. Det insamlade materialet analyseras utifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar om vad pedagoger upplever som hinder och möjligheter för att lyfta matematiken i förskolan, samt hur pedagogerna ser pÄ sin kunskap om matematik. Tidigare gjorda studier om pedagogers förhÄllningssÀtt till matematik i förskolan har visat att bristen pÄ utbildning i Àmnet var ett hinder i deras arbete och förhÄllningssÀtt att utveckla matematiken i förskolan. Med Àndrade utbildningsformer och fortbildningsmöjligheter i Àmnet ges pedagoger möjlighet att fördjupa sina kunskaper inom Àmnet. Studien utgÄr frÄn Vygotskijs sociokulturella perspektiv pÄ lÀrande.

Slamtorkning med lÄgvÀrdig vÀrme pÄ DÄva KraftvÀrmeverk

FörutsÀttningarna för att UmeÄ Energi ska kunna torka rötat avloppsslam frÄn UMEVA med bland annat överskottsvÀrme frÄn DÄva 1 har undersökts. Genom att berÀkna hur mycket energi som finns tillgÀngligt och vilka slammÀngder som kan torkas har kostnaden för att installera och driva en slamtork uppskattats. TvÄ modeller pÄ slamtorkar (en bandtork frÄn Hydropress Huber AB och en trumtork frÄn AB Torkapparater) och fyra tÀnkbara driftscenarion, med avseende pÄ torkperiod och slammÀngd, har undersökts.NÀr slamtorkning sker under hela Äret och dagens produktion av slam (ca 7500 ton/Är med 32 % TS) ska torkas till 90 % TS har ett intÀktskrav pÄ 215 kr/ton slam (vÄtvikt) berÀknats för trumtorken och 255 kr/ton för bandtorken. Dessa vÀrden representerar intÀkten slammet mÄste ge för att torklösningen ska vara lönsam. BerÀkningarna baseras pÄ slammÀngder för de senaste fem Ären och produktionsdata frÄn UmeÄ Energis anlÀggningar för 2012-2013.

Aseptisk Fyllning : En studie för aseptisk fyllning av tuber i renrumsmiljö

Arbetet behandlar omrÄdet aseptisk fyllning av tuber i en ISO 5 klassad miljö.Problematiken som berör detta omrÄde tas upp, grundprinciper diskuteras, dagens teknik inom olika renrumsapplikationer behandlas.Slutligen appliceras allt för att lösa det specifika problemet att möjliggöra aseptisk fyllning av tuber i en specifik maskin, dÀr koncept för att lösa detta presenteras..

Demokratins tjÀnare eller medielogikens lakejer? : En studie av fyra tidningars gestaltning av politik i samband med riksdagsvalet 2014.

From a democratic viewpoint, the way in which the media frames politics is essential. Should issue frames be left out in favor of other types of frames, it could result in voters struggling to make informed decisions come Election Day. What is more, research shows that game frames may cause lack of confidence in politicians and declining political interest. Against this background, the present study aimed to find out how two broadsheets, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet, and two tabloids, Aftonbladet and Expressen, framed politics in connection with the 2014 Swedish parliamentary elections. The thesis also intended to identify possible differences between the two newspaper types and to make tentative comparisons with previous studies so as to be able to comment on framing developments.

Upplevelser av trÀningsresor

Idag (2014) Àr trÀning och hÀlsa viktiga bestÄnddelar i vÄra liv och har en stor betydelse hos allt fler. Att spendera mycket pengar och tid pÄ trÀning Àr allt vanligare vilket har gett fart pÄ trÀningsresor runt om i vÀrlden. KÀnda profiler inom idrottsvÀrlden, föreningar och flygbolag arrangerar Ärligen trÀningsresor och dessa har en stor efterfrÄgan i dagens samhÀlle. Vad Àr det som gör att individer vÀljer att bekosta dessa resor och vilka Àr det som Äker?.

Konsumentens upplevelse av interaktiv reklam

Tidigare studier pÄvisar att dagens marknadsföring inte Àr lika effektiv som förr, och behöver dÀrmed nyanseras. Marknadsförare Àr pÄ stÀndig jakt efter nya effektiva sÀtt att förmedla sina budskap pÄ. En av dessa nya fenomen Àr interaktiv reklam. Interaktiv reklam Àr ett innovativt verktyg, som Ànnu inte slagit rötter i medielandskapet och Àr dÀrmed ett fenomen som bör undersökas djupsinnigare. Syftet med denna studie Àr att förstÄ och undersöka fenomenet interaktiv reklam.

Ett hÄllbart kretslopp? : FörutsÀttningar för Äterföring av nÀringsÀmnen i humanavlopp till odlad mark; Norrköpings kommun som exempel

Studien undersöker om Äterföring av nÀringsÀmnen, huvudsakligen makronÀringsÀmnena kvÀve och fosfor, frÄn humanavlopp i Norrköpings kommun kan komma att ske pÄ ett sÀtt som Àr i linje med naturvetenskapliga kretsloppsprinciper.FrÄgan om Äterföring av nÀringsÀmnen och dess problembild Àr av stor vikt dÄ dagens flöden leder till bÄde resursslöseri och miljöproblem som övergödning. Anledningen till att nÀringsÀmnen inte recirkuleras mÄste bero pÄ nÄgon form av oförmÄga hos aktörerna att ta i tu med problematiken.Studien analyserar olika aktörers perspektiv. Aktörerna beskrivs dels i ett nationellt perspektiv men den huvudsakliga fokuseringen ligger pÄ kommunal nivÄ. Detta pÄ grund av att kommuners roll inom omrÄdet innebÀr att de Àr ytterst ansvariga för utformningen av avloppssystem. Aktörer som agerar i förhÄllande till kommunen har dÀrför undersökts nÀrmare genom intervjuer med olika representanter för aktörerna.

"Bögpest" eller pandemi : En jÀmförande studie om rapporteringen om HIV/Aids och svininfluensan

I den hÀr studien undersöker vi hur Sveriges tvÄ största dagstidningar, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, har rapporterat om nya, okÀnda sjukdomar i ett inledande skede. Vi har valt att granska rapporteringen om HIV/Aids och svininfluensan under en vecka frÄn och med att sjukdomen först uppmÀrksammas i svensk dagspress. Syftet Àr att jÀmföra rapporteringen av svininfluensan och HIV/Aids för att se hur tidsandan och de olika sjukdomsbilderna har pÄverkat rapporteringen.För att undersöka rapporteringen har vi anvÀnt oss av en kvantitativ undersökning av totalt 104 texter: 63 texter om svininfluensan publicerade mellan 26 april och 2 maj 2009 och 41 texter om HIV/Aids publicerade mellan 29 juli och 4 augusti under Äret 1987. I vÄr undersökning har vi utgÄtt frÄn tidigare forskning, dÀr vi bland annat bygger vidare pÄ ett forskningsarbete som gjordes om svininfluensan i svenska medier vid Göteborgs universitet 2009/2010.Resultaten frÄn vÄr undersökning visar bland annat att det skrivs mer om svininfluensan Àn om HIV/Aids under den undersökta perioden. Dessutom anvÀnder sig tidningarna av olika texttyper i rapporteringen.

Hinder och möjligheter : En jÀmförande studie kring lÀrares och förskollÀrares tankar av vad som uppfattas vara betydelsefullt för samarbete i arbetslag

LÀrare i dagens skola förvÀntas att vilja arbeta tillsammans med andra lÀrare i arbetslag, men har dock en lÄng tradition bakom sig att individuellt planera och leda arbetet i klassummet. FörskollÀrare Ä sin sida har en lÀngre tradition bakom sig att tillsammans planera och leda arbetet bland barnen. Men vad Àr viktigt för samarbete i arbetslag? Syftet med studien Àr att bidra till kunskap om variationer i förskollÀrares och lÀrares tankar kring arbetslag i förskola och skola med fokus pÄ det som uppfattas vara betydelsefullt för samarbete, för att sedan jÀmföra dessa bÄda yrkesgruppers uppfattningar. Med hjÀlp av en kvalitativ metod har tre lÀrare samt tre förskollÀrare intervjuats för att hitta olika sÀtt att förstÄ vad som Àr betydelsefullt för samarbete i arbetslag.

Xboxen som dator

Examensarbetet utfördes för Easygamer i Skoghall vilket Àr ett företag som bl.a. sysslar med modifiering av de flesta av dagens spelkonsoler samt försÀljning av olika datorprodukter. Företaget ville att vi skulle göra om en Xbox till en ?studentdator? som de kallade det. Detta för att man ska kunna fÄ en ganska kraftfull dator för inte sÄ mycket pengar.

Sorternas betydelse för höstveteskördarna i Sverige

Medelskördarna för höstvete har nÀst intill legat pÄ samma nivÄ sedan början av 90-talet. Detta trots att sortprovningarna visar att det finns potential i sortmaterialet, dÄ dess skördar visar en positiv trend pÄ skördenivÄerna. Dessutom finns idag bÀttre möjligheter att uppnÄ högre skördar med dagens sorter, dÄ de har bÄde kortare strÄlÀngd och ökad strÄstyrka, vilket möjliggör en högre kvÀvegiva. Medelskördarnas utveckling ser olika ut i olika regioner. I Götalands södra slÀttbyggder stiger skördarna fortfarande, men lÄngsamt.

HÄllbar redovisning : Analys av multinationella hÄllbarhetsredovisningar

Begreppet Corporate Social Responsibility (CSR), som Àr företagens sociala samhÀllsansvar har blivit allt viktigare i dagens samhÀlle. Den grundar sig pÄ företagens frivilliga samhÀllsansvar och Àr indelat i tre ansvarsomrÄden: ekonomisk, miljömÀssigt och socialt ansvarstagande. Syftet med CSR Àr att företag ska driva sin verksamhet pÄ ett lÄngsiktigt hÄllbart sÀtt för att kunna uppnÄ det mÄste det finnas en optimal balans mellan de tre omrÄdena.Ett omtalat begrepp inom CSR Àr hÄllbar utveckling, som definieras enligt (World Commission on Environment and Development, 1998:57) som en ? utveckling som tillfredsstÀller dagens behov utan att Àventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsstÀlla sina behov?. I takt med att CSR blev allt viktigare ville företag redovisa sitt arbete och med tiden utvecklades en del riktlinjer för redovisning av CSR arbetet.

<- FöregÄende sida 66 NÀsta sida ->