Sök:

Sökresultat:

7503 Uppsatser om Dagens Samhälle - Sida 44 av 501

Jakten i tunnelbanan : En studie av nyhetsrapportering kring REVA-projektet och polisen vÄren 2013

Studien undersöker hur polisen som institution kan synas och gestaltas inom journalistiken. Syftet var att studera hur Dagens Nyheter, Aftonbladet och Sydsvenskan vÀljer att gestalta och inrama ett enstaka fall dÀr polisen Àr inblandad, i detta fall Reva-projektet, dÀr polisen Àr en mycket stor aktör.Tidningarnas rapportering, under tidsperioden 1 januari till 31 mars 2013, har studerats utifrÄn 114 artiklar kvantitativt och har Àven kvalitativt tittats nÀrmare pÄ, utifrÄn aspekter viktiga för studiens syfte. Artiklarna har analyserats och tolkats utifrÄn faktorer vÀsentliga för framing theory eller med svensk benÀmning gestaltningsteori.En klar inramning som tidningarna vÀljer att göra kring polisen Àr deras "jakt" pÄ mÀnniskor. Detta ligger som en röd trÄd i alla tidningar.  Aftonbladet och Dagens Nyheter har mer sensationsrubriker, medan Sydsvenskan fokuserar mer pÄ debatten kring Reva-projektet som helhet. Gemensamt ramar tidningarna in polisen som Àgare av Reva-projektet.

Polisutbildningens vapenutbildning i UmeÄ : Finns behovet av en examinationsform med definiering innan agerandet

Syftet med denna rapport Àr att undersöka huruvida den praktiska examinationen inom Àmnet vapen och taktik pÄ Polisutbildningen vid UmeÄ Universitet skulle kunna kompletteras med en mer tillÀmpad examination i form av en upplevelsebaserad övning. Eftersom författarna genomgÄtt större delen av den vapenutbildning som bedrivs vid skolan har det uppstÄtt frÄgetecken över vad den nuvarande examinationen egentligen visar. Problemet har Àven pÄvisats ur vapenlÀrarnas perspektiv och det blev upptakten till denna rapport. Dagens examination bygger mycket pÄ den motoriska inlÀrningen och att skytten rent precisionsmÀssigt skall kunna verka med tjÀnstevapnet, som i och för sig Àr viktig för ett sÀkert och bra agerande. DÀremot tar den inte sikte pÄ den identifiering och definiering samt det stresspÄslag som alla Àr ingredienser i en verklighetsnÀra situation.

Jag konsumerar alltsÄ finns jag

Abstrakt Dahlgren, O (2009). Ungdomars identitet genom chatsprÄk (The Identity of Youth through the Language of Chat) Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet beskriver identitetssökandeprocessen bland ungdomar och pÄ vilket sÀtt chatsprÄk formar dagens ungdomars identitet. Syftet med examensarbetet Àr att beskriva ungdomsperioden och ge en syn pÄ hur chatt formar den nutida ungdomens identitet. Dessutom syftar arbetet till att bidra till förÀldrars och vuxnas medvetenhet om en sÄdan ungdoms livssituation för att de skall kunna ha förstÄelse för ungdomarna, acceptera deras beteende och sprÄk och vara ett stöd. Arbetet har utgÄtt ifrÄn följande frÄgor: Vad kan en identitetssökandeprocess bland ungdomar innebÀra? PÄ vilket sÀtt kan chatt och chatsprÄk forma ungdomars identitet? De metoder som anvÀnts för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna har varit att intervjua ungdomar om chatt och chatsprÄk och att göra en undersökning av utdragen ur chatt av de intervjuade ungdomarna.

Seved: Problembild, ÄtgÀrder och samverkan

Abstrakt: Studien har genom semi-strukturerade intervjuer undersökt nyckelaktörers beskrivningar av problembilder och ÄtgÀrder i dagens Seved samt skillnader mellan beskrivningarna. Intervjudeltagarnas svar d v s resultat av uppsatsens metod har analyserats utifrÄn social desorganisation-teorin samt broken windows-teorin. Studiens resultat visar: att det finns stöd för flertalet av de beskrivna problembilderna/ÄtgÀrderna i dagens Seved att kopplas till social desorganisations-teorin samt dess utveckling i form av kollektiv styrka-teorin. En del av broken windows-teorins problembild kan kopplas samman till nyckelaktörers beskrivningar medan ÄtgÀrderna till största del inte överensstÀmmer med broken windows. Mellan nyckelaktörer finns skillnader vilka kan förklaras genom att fler nyckelaktörer i större grad grundar sina problembilder utifrÄn social desorganisation och fÀrre i broken windows-teorin.

Den mÄngkulturella begravningsplatsen : för utveckling av ett integrerat samhÀlle

Med en förstÄelse för att fysiska, ekonomiska, biologiska, organisatoriska, sociala, kulturella och estetiska vÀrden mÄste utvecklas parallellt för ett hÄllbart samhÀlle valde jag ÀndÄ att endast lyfta de sociala och kulturella aspekterna i mitt examensarbete för att skapa en bÀttre förstÄelse för dessa frÄgor i planeringsprocessen. Begravningsplatsen Àr ett forum för mÄngkulturalitet i Sverige och en viktig del av vÄr fysiska miljö oavsett trostillhörighet. Syftet med mitt arbete var att undersöka hur framtida begravningsplatser skulle kunna se ut med tanke pÄ att allt fler kulturer och religioner pÄverkar samhÀllsutvecklingen. MÄlet var att mitt examensarbete skulle ge en skildring av dagens begravningskultur men ocksÄ fungera som ett planeringsverktyg vid utformning av framtidens mÄngkulturella begravningsplatser med syftet att verka integrerande för samhÀllet. Arbetet skulle ocksÄ verka som ett bidrag i debatten kring integration.

Kunskap + Bedömning = Betyg : - En textanalytisk studie av Lgr 69, Lgr 80 och Lpo 94.

SammanfattningSyftet med denna uppsats Àr att ge en historisk överblick över de svenska betygssystemen och att se pÄ hur begreppen kunskap, betyg och bedömning diskuteras i de nationella lÀroplanerna. I Sverige har vi haft tre olika betygssystem; det absoluta, det relativa och dagens mÄl- och kunskapsrelaterade. I det absoluta betygssystemet graderades betygen i form av bokstÀver och eleverna betygssattes i jÀmförelse med varandra. Betyg i ordning och uppförande sattes men togs bort i och med Lgr 69. Med Lgr 62 kom ett nytt betygssystem, det relativa, Àven hÀr betygssattes eleverna i relation till varandra.

Vad behövs för att vi ska fungera tillsammans?

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att vi ska fÄ inblick i hur förÀldrasamverkan fungerar pÄ förskolan. Vi har fokuserat pÄ vilka verktyg som förskolan anvÀnder sig av i samverkan med hemmet. I vÄr undersökning har vi tittat nÀrmare pÄ hur förskolepersonalen arbetar för att frÀmja samarbetet och förÀldrasamverkan, mellan förskolan och hemmet. Vi har Àven valt att titta pÄ hur förskolepersonalen arbetar med attityder och förhÄllningssÀtt samt strategier och former i förskolans verksamhet. Attityder och förhÄllningssÀtt i form av förÀldrasamverkan pÄ förskolan, bemötandet samt fostran i förskolan och hemmet.

Social kompetens i ett förÀnderligt samhÀlle

I dagens samhÀlle talas det mycket om social kompetens. Social kompetens innebÀr en förmÄga att umgÄs och kommunicera med andra mÀnniskor i sin omgivning. Begreppet har fÄtt ökad spridning pÄ grund av att vi nu lever i ett alltmer globaliserat samhÀlle dÀr individen har fÄtt allt större inflytande, och dÀrmed ocksÄ större krav över sig att kunna uppföra sig pÄ ett passande sÀtt i rÀtt situation. Det förvÀntas av individen att hon ska kunna samspela med andra mÀnniskor i exempelvis skola och arbetsliv. Social kompetens Àr nÄgot som mognat fram under tidens lopp och ingÄr i den sÄ kallade civilisationsprocessen, som kan delas in i fyra olika faser, dÀr social kompetens Àr den fjÀrde och sista fasen i denna process.

SiLu : Riktlinjer för spelmotor

Spelmotor Àr benÀmningen pÄ den komponent som hanterar en del av mekaniken i ett datorspel. Förutom funktioner för grafik, fysik etc. finns ocksÄ funktioner för rörelser, interaktion med vÀrlden etc. I detta examensarbete gÄr vi in pÄ hur en spelmotor för morgondagens mobiltelefon kan se ut, samt vad dagens mobiltelefoners hÄrdvara och mjukvara saknar för att dagens PC-spel ska kunna portas till dem. Stödet för att spela avancerade spel pÄ mobiltelefoner vÀxer stÀndigt och inom nÄgra Är bör hÄrdvaran vara ungefÀr densamma som pÄ PC.

Dagens undervisning i tyska

Dagens undervisning i tyska Today?s teaching in German Arbetet syftar till att lÀgga fram en bild om hur dagens undervisning i tyska brukar ske pÄ ett antal grund- och gymnasieskolor. Med hjÀlp av den aktuella forskningen i litteraturen samt nÄgra intervjuer med lÀrare i tyska ska bilden huvudsakligen belysa lÀrarens arbetssÀtt och strÀvande att ge en meningsfull sprÄkundervisning för alla elever. Dessutom ska bilden belysa det som anses vara svÄrast med tyskan hos elever samt vilket stöd som brukar ges till elever i behov av sÀrskilt stör för att de ska kunna utveckla sitt sprÄk. En annan frÄga som ska belysas Àr sprÄkinlÀrning hos elever med annat modersmÄl Àn svenska1 nÀr det gÀller tyska. Alla dessa aspekter ska tas upp och jÀmföras med den existerande forskningen i dem relevanta litteraturen. Efter en litteraturgenomgÄng som har presenterat aktuell forskning kring Àmnet för arbetet, har genomförts sex intervjuer med lÀrare i tyska som undervisar pÄ bÄde grund- och gymnasieskolor.

"Ett vÀldigt svÄrt, svÄrt uppdrag" : En undersökning gÀllande kompetenskrav för arbetsledare inom dagens Àldreomsorg

Sammanfattning Arbetsledare Àr nyckelpersoner i Àldreomsorgens verksamheter, de Àr en lÀnk mellan högre chefer och de understÀllda medarbetarna. För att arbetet ska fungera pÄ ett tillfredstÀllande sÀtt, bör arbetsledaren ha den kompetens som krÀvs, för funktionen den har. Arbetsledarens funktion Àr att motivera och handleda medarbetarna för att omsorgstagarna i sin tur, ska fÄ ett vÀrdigt och gott liv. Undersökningens syfte var att undersöka gÀllande kompetenskrav för arbetsledare inom dagens Àldreomsorg. Vi inriktade oss sÄledes pÄ begreppen kompetens, utbildning och ledarskap.

Ett vÄldtÀktsanklagat varumÀrke : En kristisk diskursanalys av portrÀtteringen av Wikileaks och Julian Assange i svensk dagspress

Uppsatsens syfte Àr att undersöka ifall och om sÄ Àven hur Wikileaks och Julian Assange portrÀtteras före och efter de vÄldtÀktsanklagelser mot Assange som offentliggjordes i augusti 2010. I den diskursanalys som genomförs granskas sex nyhetsartiklar som valts ut efter bestÀmda tidsaspekter men i övrigt slumpmÀssigt. Artiklarna har publicerats i Dagens Nyheter och slÀppts frÄn TT. Analysen bygger delvis pÄ en ram lagd av teoretikerna Ernesto Laclau och Chantal Mouffe, och pÄ teori och metodik beskriven av Norman Fairclough, och som handlar om att sÀtta diskursiva praktiker i samband med social och kulturell utveckling. Analysen Àr komparativ och fokuserar pÄ det retoriskt diskursiva.

Employer Branding ur ett medarbetarperspektiv : En fallstudie om hur medarbetare inom en offentlig organisation upplever och identifierar sig med den.

Employer Branding Àr ett strategiskt verktyg som ökat i popularitet i dagens organisationer för att attrahera, rekrytera och behÄlla personal. I nÀringslivet talas det om tre starka skÀl att arbeta med Employer Branding. För det första motsvarar inte den kvalificerade arbetskraft den kommande efterfrÄgan pÄ arbetsmarknaden, för det andra stÀller mÀnniskor i dagens samhÀlle högre krav pÄ arbetsgivaren och för det tredje har organisationers medarbetare ett mer betydande ansvar i informell marknadsföring. Denna studie genomförs pÄ uppdrag av Centrala studiestödsnÀmnden (CSN) och datamaterialet har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med medarbetare frÄn en avgrÀnsad del av organisationen. Studien syftar till att försöka förstÄ vilka aspekter som anstÀllda ser som attraktiva med arbetsgivaren men Àven hur de identifierar sig med den.

Förskolan och förÀldraskap- en diskursanalys av vÄrt samtida förÀldraskap i möte med förskollÀrarens yrkesroll

VÄr studie handlar om hur förÀldraskap konstrueras i dagens samhÀlle och vad som sker med denna konstruktion i möte med förskolan samt vad som sker med förskollÀrares yrkesroll i detta möte. Vi har utgÄtt ifrÄn en diskurs om förÀldraskap som vÀckte vÄrt intresse under de intervjuer vi genomförde med förskollÀrare under den empiriska delen av detta arbete. Att ha förstÄelse och god kÀnnedom om hur dagens förÀldrar tÀnker och varför anser vi vara viktigt i vÄr framtida yrkesroll som förskollÀrare. Dels för att kunna möta förÀldrar pÄ ett bra sÀtt och dels för att kunna ta hÀnsyn till detta vid planering av verksamheten. VÄr undersökning visade att i möte med förÀldrar sÄ har förskollÀrarens yrkesroll förÀndrats. FörskollÀrare behöver idag ge förÀldrar mer stöd Àn tidigare i sin förÀldraroll.

Rörelse, mötesplats, blandning - ledord för samtidens stationssamhÀlle.

Examensarbetet formulerar förutsÀttningar för ett samtida stationssamhÀlle utifrÄn utvecklingen av stationssamhÀllen utefter jÀrnvÀgsdragningarna pÄ 1800-talet och dagens förutsÀttningar. Arbetet Àr indelat i fem delar. Den första beskriver uppkomsten och utvecklingen av stationssamhÀllen fram till idag. I del 2 beskrivs det samtida stationssamhÀllet utifrÄn historien och dagens förutsÀttningar. Beskrivningen utgÄr ifrÄn de tre ledorden som Àr viktiga i utformningen av samhÀllet; rörelse, mötesplats, blandning.

<- FöregÄende sida 44 NÀsta sida ->