Sökresultat:
7503 Uppsatser om Dagens Samhälle - Sida 41 av 501
Elpaketet - konvertera din bil till elbil
I dagens samhÀlle pratas det allt mer om det fossila brÀnslets negativa pÄverkan pÄ miljön, men det Àr fÄ som sjÀlva gör nÄgot Ät saken. Nu finns chansen för dig att bidra till en grön framtid!Projektgruppen har i egen regi med hjÀlp av ett flertal samarbetspartners tagit fram ett paket bestÄende av alla de komponenter som behövs för att konvertera en bensinbil till elbil. Paketet bestÄr av kvalitetsprodukter frÄn leverantörer som erbjuder service över hela vÀrlden. Elpaketet kommer att varaenkelt för kund att införskaffa genom vÄr hemsida, dÀr all information om produkterna finns samt tips och rÄd pÄ hur konverteringen gÄr till praktiskt. Projektgruppen kommer Àven att erbjuda sina kunder tjÀnsten montering genom vÄra samarbetspartners verkstÀder.Tidigare har man behövt vara bÄde elektriker och mekaniker för att kunna konvertera sitt fordon.
De kallar oss Me Wes : en studie om dagens ungdomars förhÄllande till populÀrmusik sett ur ett senmodernt perspektiv
Studiens syfte var att föra en diskussion utifrÄn en enkÀtundersökning av tvÄ niondeklasser och en Ättondeklass rörande deras musikvanor. Jag utgick frÄn Ove Sernhedes diskussion om kulturell fristÀllning och undersökte om den Àr applicerbar pÄ ungdomar i dag Är 2007.Till grund för uppsatsen ligger dels en empirisk studie i form av en enkÀtundersökning utförd i tvÄ olika skolor pÄ elever i Äldrarna 14-15 Är gamla och dels en litteraturgranskning av tidigare skriven litteratur inom problemomrÄdet.Jag har kommit fram till att Ove Sernhedes teori om kulturell fristÀllning delvis i sin ursprungliga version ej lÀngre Àr applicerbar pÄ ungdomar i dag Är 2007. Dagens unga, tillika The MeWe Genaration, Àr inte kulturellt fristÀllda till sÄ vida att de som sina generationsföregÄngare Àr vilsegÄngna i det virrvarr av stilar, tecken och symboler som samhÀllets upplösta normer och traditioner bidragit till. Ungdomens rotlöshet har nu i stÀllet förvandlats till ungdomens flyttbara rötter, ett bejakande av livets möjligheter och val i stÀllet för en flykt frÄn dess krav och stress. Slutligen har jag Àven kommit fram till att ovannÀmnda förÀndringar har tagit sig konkreta uttryck i hur de förhÄller sig till populÀrmusik..
Medieskandal? : En studie av tvÄ svenska nyhetstidningars förmedling av de inledande skeendena i JacksonrÀttegÄngen
Syfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med uppsatsen Ă€r att göra en komparativ studie av tvĂ„ svenska nyhetstidningars förmedling av de inledande skeendena i JacksonrĂ€ttegĂ„ngen. Jag analyserar om rĂ€ttegĂ„ngen Ă€r en medieskandal enligt James Lull och Stephen Hinermans kriterier. Följande frĂ„gestĂ€llningar besvaras: Ăr JacksonrĂ€ttegĂ„ngen en medieskandal enligt James Lull och Stephen Hinermans kriterier? Om det Ă€r en skandal, hur förhĂ„ller sig den till Tomlinsons teori om denglobaliserande skandalen? Hur har media konstruerat berĂ€ttelsen kring JacksonrĂ€ttegĂ„ngen och hur förbereds publiken inför rĂ€ttegĂ„ngen? Hur förhĂ„ller sig förmedlingen av JacksonrĂ€ttegĂ„ngen till det offentliga och det privata? Vad finns det för nyhetsvĂ€rderingar i förmedlingen av JacksonrĂ€ttegĂ„ngen? Vad finns det för likheter och skillnader mellan de utvalda nyhetstidningarnas sĂ€tt att förmedla JacksonrĂ€ttegĂ„ngen?TeoriI teoridelen anvĂ€nds Lull och Hinermans kriterier pĂ„ vad en medieskandal Ă€r samt teorier om medieskandaler enligt Thompson och Tomlinson. I narratologiavsnittet ligger fokus pĂ„ berĂ€ttarteknik med sprĂ„k, dramaturgi och vinkling samt ett avsnitt om nyheter som berĂ€ttelser dĂ€r Bird och Dardennes beskrivning anvĂ€nds.
Tre diskurser i lÀrares och rektorers sprÄkbruk om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet
Syftet med studien var att undersöka hur lÀrare och rektorer talar om forskning och beprövad erfarenhet utifrÄn frÄgestÀllningarna: Hur talar lÀrare om forskning och beprövad erfarenhet i svenskundervisningen och Hur talar rektorer om forskning och beprövad erfarenhet i deras roll som skolledare? Det empiriska materialet samlades in utifrÄn den kvalitativa metoden pÄ tvÄ skolor i form av intervjuer med verksamma lÀrare i Äk 1 och Äk 3 och rektorer pÄ vardera skolan. Intervjuerna spelades in och transkriberades vilket utgjorde en text pÄ 48 sidor för diskursanalys. Bakgrundsteorin grundas pÄ relevant litteratur och studier inom Àmnet.
Resultatet visar pÄ ett gemensamt sprÄkbruk om forskning och beprövad erfarenhet hos tvÄ lÀrare, tvÄ rektorer och en bitrÀdande rektor i form av tre identifierade diskurser: Tid, Forskning och Behov som utgör en bild av skolan i dagens samhÀlle.
Chefers syn pÄ hÀlsa ochderas uppfattning omcoaching : ? Chefers uppfattningar om coaching som enmetod att frÀmja personalens hÀlsa
Syftet med denna studie Àr att studera mediernas rapportering kring ett antal specifika hÀndelser kopplade till SOS Alarm. Med vÄr undersökning avser vi att bidra till kunskapen om hur tidningarna Aftonbladet och Dagens Nyheter framstÀller SOS Alarm i sina nyhetspubliceringar. Mediernas rapportering Àr viktig att studera dÄ mediebilden av SOS Alarm kan pÄverka allmÀnhetens förtroende för denna viktiga samhÀllsaktör. Detta Àr viktigt pÄ grund av att den bild och pÄ det vis som medierna framstÀller olika hÀndelser pÄverkar mÀnniskor, vÄr sociala och kulturella kontext, att se och uppfatta verkligheten vi lever i. Medierna utgör ett kraftfullt verktyg för mÀnniskors Äsikter, vÀrderingar och pÄverkar mÀnniskors beteende.Studien har anvÀnt sig av kvalitativ textanalys och inriktat sig pÄ 43 tidningsartiklar frÄn Aftonbladet och Dagens Nyheter.
Att skriva Àr ocksÄ att tiga. : En kvalitativ innehÄllsanalys av nyhetsrapporteringen om Kambodja/kampuchea i Dagens Nyheter och New York Times under perioderna 17-22 april 1975 samt 7-12 januari 1979
Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka kÀllor de tvÄ tidningarna Dagens Nyheter och New York Times anvÀnt sig av i bevakningen av Kambodja. TvÄ dramatiska hÀndelser Àr i fokus.Den första hÀndelsen intrÀffade den 17 april dÄ gerillarörelsen, Röda Khmererna, tÄgade in i Kambodjas huvudstad Phnom Penh och tog över makten. Kontakten med omvÀrlden bröts inom loppet av nÄgra timmar. Förvirringen kring vad som verkligen skett blev pÄtaglig i medierna. Ingen visste sÀkert vad som hÀnt.
YrkeslÀrares erfarenheter av bedömning pÄ medieprogrammet
Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vad karaktÀrsÀmneslÀrare pÄ medieprogrammet har för erfarenheter gÀllande dagens kunskapsbaserade betygssystem. Genom detta arbete önskar jag att öka min egen förstÄelse och kunskap inom Àmnet, vilket kan resultera i att eleven fÄr en rÀttvis och likvÀrdig bedömning. Följande frÄgor stÀlldes: Hur upplever karaktÀrsÀmneslÀrare pÄ ett medieprogram dagens betygssystem? I vilken utstrÀckning anvÀnds elevens personlighet och sociala kompetens som betygsgrundande faktorer pÄ medieprogrammet? Hur arbetar lÀraren för att ge eleven en rÀttvis bedömning?
För att nÄ syftet med denna studie har jag valt att genomföra kvalitativa intervjuer med sex karaktÀrsÀmneslÀrare frÄn ett medieprogram i södra Sverige.
Sammanfattningsvis pekar resultatet pÄ att flera av lÀrarna upplever
bedömningsprocessen som komplicerad.
InlÀrningsstilar - ett sÀtt att individanpassa undervisningen?
Dagens samhÀlle stÀller höga krav pÄ vÄra elever. De ska förberedas för ett samhÀlle dÀr det inte bara Àr faktakunskaper som Àr det viktiga, utan frÀmst förmÄgan att inhÀmta och lÀra de kunskaper som krÀvs för den specifika situationen. Detta krÀver en allt högre grad av individanpassad undervisning, dÀr varje elevs behov tillgodoses. Samtidigt blir vi stÀndigt pÄminda om nedskÀrningar i skolan som resulterar i bristande resurser och allt större klasser. Hur ska pedagoger i dagens skola lyckas bedriva en individanpassad undervisning under dessa förutsÀttningar? Med denna frÄga som utgÄngspunkt har vi tagit del av litteratur och forskning i Àmnet individanpassad undervisning.
à tkomstkontroll inom hÀslo- och sjukvÄrden : en kartlÀggning av nuvarande system
Detta arbete handlar om att kartlÀgga Ätkomstkontrollen inom olika delar av dagens hÀlso- och sjukvÄrd, nÀmligen primÀr-, sluten- samt hemvÄrden. Arbetet handlar Àven om att undersöka om det finns alternativa lösningar pÄ nuvarande problem nÀr det gÀller Ätkomstkontroll inom hÀlso- och sjukvÄrden.HÀlso- och sjukvÄrden drivs av olika huvudmÀn och det kan finnas skillnader nÀr det gÀller hantering av Ätkomsten till informationen mellan dessa delar.Det Àr viktigt att ha hög datasÀkerhet inom hÀlso- och sjukvÄrden. En del av datasÀkerheten Àr Ätkomstkontroll.Resultatet av undersökningen som har gjorts inom olika delar av hÀlso- och sjukvÄrden visar att, generellt sÀtt, bÄde systemansvariga och anvÀndare Àr nöjda med hur dagens Ätkomstkontroll ser ut. Ett problem som har framkommit i intervjuer Àr hantering av loggar. Loggarna kontrolleras manuellt.
Modellering av koldioxidavtrycket för KÀppalaverket med framtida processlösning för skÀrpta reningskrav : Modeling the carbon footprint of KÀppala WWTP due to more stringent discharge limits
I och med Sveriges Ätaganden i Baltic Sea Action Plan (BSAP) och de miljökvalitetsnormer (MKN) som beskrivs i ramdirektivet för vatten kommer KÀppalaverket sannolikt stÀllas inför strÀngare kvÀve- och fosforreningskrav. KÀppala kan dÄ bli tvungna att införa en ny processlösning t.ex. efterdenitrifikation och förfÀllning. Hur detta kommer att pÄverka det totala koldioxidavtrycket utreds i denna rapport. Tidigare har stora energiutredningar utförts pÄ verket men aldrig har ett samlat koldioxidavtryck dokumenterats.En kartlÀggning över KÀppalaverkets totala koldioxidavtryck 2011 gjordes för att skapa en referens för framtida modellering.
FĂRBĂTTRAD STYVHET AV KANTVIKMASKIN : Verktygsprismor
Kantvikmaskin FUTURA PLUS 30 klarar idag att bocka en stĂ„lplĂ„t, arbetsstycke, som Ă€r 3000 mm bred och 3 mm tjock med en acceptabel variation av bockradien. MĂ„let med detta förbĂ€ttringsarbete Ă€r att styvheten för de lĂ€ngsgĂ„ende maskindelarna ska ökas, sĂ„ att det Ă€r möjligt att bocka ett arbetsstycken som Ă€r 20 % tjockare Ă€n vad som Ă€r möjligt med dagens konstruktion. Genom att öka styvheten skall maskinen kunna hantera arbetsstycken av stĂ„l med en bredd upp till 3000 mm och en tjocklek upp till och med 3,6 mm med bibehĂ„llen variation av bockningsradie. Ăkad styvhet innebĂ€r ocksĂ„ att arbetsstycken med mindre tjocklek Ă€n den maximala kan bockas med större noggrannhet Ă€n dagen konstruktion. Detta kan leda till en större marknad för maskinen dĂ„ kraftigare produkter eller produkter med en högre noggrannhet kan tillverkas med denna typ av maskin.
Kunskapsöverföring : En teoretisk verklighet?
Kraven pÄ dagens företag har ökat markant de senaste Ären. För dagensföretag Àr det viktigt att hela tiden kunna mÀta sig och helst Àven varasteget före sina konkurrenter. En viktig del i detta Àr att ha rÀtt typ avkompetens inom olika omrÄden och positioner inom det egna företaget.För att uppnÄ det Àr det idag vanligt att företagen arrangerar traineeprogram.I denna uppsats beskrivs problematiken vid kunskapsöverföring tillen trainee och de problemomrÄden som finns kring den processen.För att kunna utforma ett vÀl fungerande traineeprogram frÄn företagetssida Àr det mycket viktigt att förstÄ vilka mÄl som företaget vill uppnÄ genomatt genomföra ett traineeprogram.VÄrt tillvÀgagÄngssÀtt och metodval var att intervjua personer som genomgÄttfallföretagets traineeprogram. Vi formulerat vÄrt problem som Àr;Hur överförs kunskap till trainees inom vÄrt fallföretag idag och kan denförbÀttras?Under arbetets gÄng upptÀckte vi brister i fallföretagets traineeprogrammen vi fann Àven mÄnga positiva delar.
Prediktering och styrning av vÀrmesystem i flerbostadshus : UtvÀrdering av egenutformad MPC-regulator
Ă
r 2012 gick ca 30 % av den totala energianvÀndningen till uppvÀrmning av bostÀder och lokaler. Av den utgör uppvÀrmning av flerbostadshus och lokaler 60 % (79,5 TWh). Det finns dÀrmed stor potential att minska energianvÀndningen inom bostadssektorn. En del i effektiviseringsarbetet Àr att se över regleringen av utrustningen som styr uppvÀrmningssystemen i bostÀderna. Dagens reglering innefattar oftast en styrning som Àr direkt kopplad till utomhustemperaturen.
"There was just something off about him" : En studie om svenska och amerikanska journalisters gestaltning av skolskjutningarna vid Columbine, Virginia Tech och Sandy Hook
I vÄr studie har vi undersökt hur journalister gestaltar tre amerikanska skolskjutningar i svensk och amerikansk press. Skolskjutningarna Àgde rum pÄ Columbine High School, Virginia Tech och Sandy Hook Elementary School.Vi har analyserat sammanlagt 91 texter publicerade i Aftonbladet, Dagens Nyheter och New York Times. Teorierna vi har valt till vÄr studie Àr gestaltningsteori, media events och moralpanik. Kvantitativt har vi undersökt hur journalisterna valt att gestalta gÀrningsmÀnnen och vilka som fÄtt komma till tals i artiklarna. Kvalitativt har vi nÀrstuderat 12 texter med fokus pÄ skillnaderna mellan de svenska och amerikanska journalisternas gestaltning.Slutsatserna vi kan dra frÄn vÄr studie Àr att rapporteringen skiljer sig Ät mellan svenska Dagens Nyheter och amerikanska New York Times.
CSR och klÀdbranschen : En kvalitativ studie av klÀdföretaget H&M och deras kommunikation kring sitt sociala ansvarstagande ur ett symboliskt perspektiv
Syftet med denna studie Àr att studera mediernas rapportering kring ett antal specifika hÀndelser kopplade till SOS Alarm. Med vÄr undersökning avser vi att bidra till kunskapen om hur tidningarna Aftonbladet och Dagens Nyheter framstÀller SOS Alarm i sina nyhetspubliceringar. Mediernas rapportering Àr viktig att studera dÄ mediebilden av SOS Alarm kan pÄverka allmÀnhetens förtroende för denna viktiga samhÀllsaktör. Detta Àr viktigt pÄ grund av att den bild och pÄ det vis som medierna framstÀller olika hÀndelser pÄverkar mÀnniskor, vÄr sociala och kulturella kontext, att se och uppfatta verkligheten vi lever i. Medierna utgör ett kraftfullt verktyg för mÀnniskors Äsikter, vÀrderingar och pÄverkar mÀnniskors beteende.Studien har anvÀnt sig av kvalitativ textanalys och inriktat sig pÄ 43 tidningsartiklar frÄn Aftonbladet och Dagens Nyheter.