Studien utgick från de vetenskapliga frågeställningarna: ?Hur yttrade sig klimatskepticism i Dagens Nyheter, Verdens Gang, The Times och The New York Times under perioden 1:a januari till 30:e juni år 2010?? och ?Hur skiljde sig rapporteringen mellan dessa tidningar?? För att kunna svara på dessa frågor användes gestaltningsteori och kvalitativ metod. Med kvalitativa textanalyser samt gestaltningsanalys undersöktes hur tre olika gestaltningar yttrade sig i fyra ledare och fyra reportage. De gestaltningar som studien baserades på var ?vetenskaplig osäkerhetsgestaltning?, ?tvetydighetsgestaltning? och ?ekonomisk gestaltning? som alla i tidigare forskning har gått att koppla till klimatskepticism.

Studiens syfte är att beskriva hur en konflikt mellan en salladsbarsägare i Göteborgoch ett fackförbund framställdes på nyhetsplats i tidningarna Aftonbladet, DagensNyheter och Göteborgs-Posten under tiden 5 december 2006 till 31 mars 2007.Fackförbundet satte salladsbaren i blockad den 5 november 2006 eftersom ägaren inteville teckna kollektivavtal. Detta fick stor uppmärksamhet i media och flera högtuppsatta politiker uttalade sig om händelsen. Konflikten liknades vid flera tillfällenvid den bibliska berättelsen om David och Goliat.För att undersöka hur tidningarna rapporterade och hur de olika aktörerna framställdesgjorde vi en kvalitativ diskursanalys. Våra teoretiska utgångspunkter är till exempelteorier om nyhetsframställning och språk.Vi kom efter vår undersökning fram till att de tre olika tidningarna rapporterade omkonflikten på ett liknande sätt. I de flesta fall framställdes salladsbarens ägare SofiaAppelgren som David och facket som Goliat.

Dagens människa är ytterst beroende av webbtjänster och med tiden har det blivit fler och viktigare tjänster som startat upp på internet. Viktiga tjänster som internetbanker. Oftast är det bara ett användarnamn och ett lösenord som krävs för att bli autentiserad så man skulle kunna tro att användarna håller hårt i sina lösenord och att de väljer starka/unika lösenord. För många verkar det dock, enligt källor, vara ett besvär. Borde man ha associeringar för att lätt komma ihåg sitt lösenord eller är det för riskabelt? Det har visat att många tycker om att använda ord som förknippas med webbsidan.

Vårt primära syfte är att undersöka vad för motiv unga kvinnor har när de väljer att ta till en plastikkirurgi för att se vackrare ut. Samtidigt vill vi studera hur kroppen har blivit ett medel för att framhäva sig själv i dagens samhälle..

Syftet med denna studie är att diskutera de etiskt och miljömässigt präglade kärnvärdena vid skapandet av såväl nya som etablerade varumärken (inom ett företag). En diskussion leds kring det etiskt försvarbara varumärket i samband med den rådande lågkonjunkturen (2008-2009). Ur ett kommunikativt såväl som ur ett samhälleligt perspektiv har dagens konsumentmarknader fått ökad fokus på varumärken och hur dessa konstrueras. Att idag etablera ett nytt varumärke, eller uppehålla sin tidigare status, är en utmaning för företaget. Dagens samhällsintresse är riktat mot företags ansvarstagande, etik, miljö och lågkonjunktur.

I dagens samhälle pratas det allt mer om det fossila bränslets negativa påverkan på miljön, men det är få som själva gör något åt saken. Nu finns chansen för dig att bidra till en grön framtid!Projektgruppen har i egen regi med hjälp av ett flertal samarbetspartners tagit fram ett paket bestående av alla de komponenter som behövs för att konvertera en bensinbil till elbil. Paketet består av kvalitetsprodukter från leverantörer som erbjuder service över hela världen. Elpaketet kommer att varaenkelt för kund att införskaffa genom vår hemsida, där all information om produkterna finns samt tips och råd på hur konverteringen går till praktiskt. Projektgruppen kommer även att erbjuda sina kunder tjänsten montering genom våra samarbetspartners verkstäder.Tidigare har man behövt vara både elektriker och mekaniker för att kunna konvertera sitt fordon.

Studiens syfte var att föra en diskussion utifrån en enkätundersökning av två niondeklasser och en åttondeklass rörande deras musikvanor. Jag utgick från Ove Sernhedes diskussion om kulturell friställning och undersökte om den är applicerbar på ungdomar i dag år 2007.Till grund för uppsatsen ligger dels en empirisk studie i form av en enkätundersökning utförd i två olika skolor på elever i åldrarna 14-15 år gamla och dels en litteraturgranskning av tidigare skriven litteratur inom problemområdet.Jag har kommit fram till att Ove Sernhedes teori om kulturell friställning delvis i sin ursprungliga version ej längre är applicerbar på ungdomar i dag år 2007. Dagens unga, tillika The MeWe Genaration, är inte kulturellt friställda till så vida att de som sina generationsföregångare är vilsegångna i det virrvarr av stilar, tecken och symboler som samhällets upplösta normer och traditioner bidragit till. Ungdomens rotlöshet har nu i stället förvandlats till ungdomens flyttbara rötter, ett bejakande av livets möjligheter och val i stället för en flykt från dess krav och stress. Slutligen har jag även kommit fram till att ovannämnda förändringar har tagit sig konkreta uttryck i hur de förhåller sig till populärmusik..

Syfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen är att göra en komparativ studie av två svenska nyhetstidningars förmedling av de inledande skeendena i Jacksonrättegången. Jag analyserar om rättegången är en medieskandal enligt James Lull och Stephen Hinermans kriterier. Följande frågeställningar besvaras: Är Jacksonrättegången en medieskandal enligt James Lull och Stephen Hinermans kriterier? Om det är en skandal, hur förhåller sig den till Tomlinsons teori om denglobaliserande skandalen? Hur har media konstruerat berättelsen kring Jacksonrättegången och hur förbereds publiken inför rättegången? Hur förhåller sig förmedlingen av Jacksonrättegången till det offentliga och det privata? Vad finns det för nyhetsvärderingar i förmedlingen av Jacksonrättegången? Vad finns det för likheter och skillnader mellan de utvalda nyhetstidningarnas sätt att förmedla Jacksonrättegången?TeoriI teoridelen används Lull och Hinermans kriterier på vad en medieskandal är samt teorier om medieskandaler enligt Thompson och Tomlinson. I narratologiavsnittet ligger fokus på berättarteknik med språk, dramaturgi och vinkling samt ett avsnitt om nyheter som berättelser där Bird och Dardennes beskrivning används.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare och rektorer talar om forskning och beprövad erfarenhet utifrån frågeställningarna: Hur talar lärare om forskning och beprövad erfarenhet i svenskundervisningen och Hur talar rektorer om forskning och beprövad erfarenhet i deras roll som skolledare? Det empiriska materialet samlades in utifrån den kvalitativa metoden på två skolor i form av intervjuer med verksamma lärare i åk 1 och åk 3 och rektorer på vardera skolan. Intervjuerna spelades in och transkriberades vilket utgjorde en text på 48 sidor för diskursanalys. Bakgrundsteorin grundas på relevant litteratur och studier inom ämnet. Resultatet visar på ett gemensamt språkbruk om forskning och beprövad erfarenhet hos två lärare, två rektorer och en biträdande rektor i form av tre identifierade diskurser: Tid, Forskning och Behov som utgör en bild av skolan i dagens samhälle.

Syftet med denna studie är att studera mediernas rapportering kring ett antal specifika händelser kopplade till SOS Alarm. Med vår undersökning avser vi att bidra till kunskapen om hur tidningarna Aftonbladet och Dagens Nyheter framställer SOS Alarm i sina nyhetspubliceringar. Mediernas rapportering är viktig att studera då mediebilden av SOS Alarm kan påverka allmänhetens förtroende för denna viktiga samhällsaktör. Detta är viktigt på grund av att den bild och på det vis som medierna framställer olika händelser påverkar människor, vår sociala och kulturella kontext, att se och uppfatta verkligheten vi lever i. Medierna utgör ett kraftfullt verktyg för människors åsikter, värderingar och påverkar människors beteende.Studien har använt sig av kvalitativ textanalys och inriktat sig på 43 tidningsartiklar från Aftonbladet och Dagens Nyheter.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka källor de två tidningarna Dagens Nyheter och New York Times använt sig av i bevakningen av Kambodja. Två dramatiska händelser är i fokus.Den första händelsen inträffade den 17 april då gerillarörelsen, Röda Khmererna, tågade in i Kambodjas huvudstad Phnom Penh och tog över makten. Kontakten med omvärlden bröts inom loppet av några timmar. Förvirringen kring vad som verkligen skett blev påtaglig i medierna. Ingen visste säkert vad som hänt.

Syftet med denna litteraturstudie ?r att unders?ka hur civilsamh?llets fotbollsinitiativ i Sverige bidrar till sociala funktioner genom att fr?mja h?lsa, st?rka gemenskap och integration samt fungera som ett f?rebyggande verktyg mot utanf?rskap och kriminalitet. Studien avser ?ven att belysa vilka mekanismer och f?ruts?ttningar som m?jligg?r eller begr?nsar dessa processer. Studien genomf?rdes som en systematisk litteraturstudie baserad p? vetenskapligt granskade artiklar fr?n databasen ?Web of Science? identifierade genom Ume? universitetsbiblioteks s?ktj?nst.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad karaktärsämneslärare på medieprogrammet har för erfarenheter gällande dagens kunskapsbaserade betygssystem. Genom detta arbete önskar jag att öka min egen förståelse och kunskap inom ämnet, vilket kan resultera i att eleven får en rättvis och likvärdig bedömning. Följande frågor ställdes: Hur upplever karaktärsämneslärare på ett medieprogram dagens betygssystem? I vilken utsträckning används elevens personlighet och sociala kompetens som betygsgrundande faktorer på medieprogrammet? Hur arbetar läraren för att ge eleven en rättvis bedömning? För att nå syftet med denna studie har jag valt att genomföra kvalitativa intervjuer med sex karaktärsämneslärare från ett medieprogram i södra Sverige. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att flera av lärarna upplever bedömningsprocessen som komplicerad.

Dagens samhälle ställer höga krav på våra elever. De ska förberedas för ett samhälle där det inte bara är faktakunskaper som är det viktiga, utan främst förmågan att inhämta och lära de kunskaper som krävs för den specifika situationen. Detta kräver en allt högre grad av individanpassad undervisning, där varje elevs behov tillgodoses. Samtidigt blir vi ständigt påminda om nedskärningar i skolan som resulterar i bristande resurser och allt större klasser. Hur ska pedagoger i dagens skola lyckas bedriva en individanpassad undervisning under dessa förutsättningar? Med denna fråga som utgångspunkt har vi tagit del av litteratur och forskning i ämnet individanpassad undervisning.

Detta arbete handlar om att kartlägga åtkomstkontrollen inom olika delar av dagens hälso- och sjukvård, nämligen primär-, sluten- samt hemvården. Arbetet handlar även om att undersöka om det finns alternativa lösningar på nuvarande problem när det gäller åtkomstkontroll inom hälso- och sjukvården.Hälso- och sjukvården drivs av olika huvudmän och det kan finnas skillnader när det gäller hantering av åtkomsten till informationen mellan dessa delar.Det är viktigt att ha hög datasäkerhet inom hälso- och sjukvården. En del av datasäkerheten är åtkomstkontroll.Resultatet av undersökningen som har gjorts inom olika delar av hälso- och sjukvården visar att, generellt sätt, både systemansvariga och användare är nöjda med hur dagens åtkomstkontroll ser ut. Ett problem som har framkommit i intervjuer är hantering av loggar. Loggarna kontrolleras manuellt.