Sök:

Sökresultat:

7510 Uppsatser om Dagens Samhälle - Sida 19 av 501

'Indianernas svarta jord' i dagens odling : Hur man tillverkar och anvÀnder sig av förkolnat vÀxtmaterial i en fritidsodling

Studien förklarar vad terra preta Àr och hur man med enkla medel kan anvÀnda sig av terra preta i sin fritidsodling. Studien baseras pÄ litteraturstudier men Àven genom ett studiebesök och egna praktiska experiment har jag fÄtt ökad förstÄelse och kunskap om Àmnet.Arbetet redovisar vad terra preta Àr ur historiskt perspektiv, dagens anvÀndning av terra preta och pÄgÄende forskning. I Resultatet presenteras tvÄ förslag med illustrationer och text pÄ hur man kan tillverka biokol i pyrolysanlÀggningar. DÀrefter bearbetas frÄgestÀllningen hur man kan anvÀnda sig av biokol i sin odling. Syftet med arbetet Àr att underlÀtta för den som Àr intresserad av att odla med terra preta att fÄ sammanstÀlld information om hur man kan gÄ till vÀga praktiskt..

Digital dynamisk geometrisÀkring : En kartlÀggning av dagens arbetssÀtt

Detta examensarbete innehÄller en kartlÀggning av Scanias arbete med digital dynamisk geometrisÀkring samt ett förslag pÄ hur arbetet kan utvecklas.KartlÀggningen skapar en översiktlig bild av hur dagens arbete utförs och beskriver de ingÄende delmomenten. Observationer av hur arbetet utförs har gjorts och dokumenterats och samtal med berörda personer pÄ Scania har skapat förstÄelse för behovet av ett bÀttre och mer utvecklat arbetssÀtt.Scania vill bli bÀttre pÄ digital dynamisk geometrisÀkring för att kunna minska den idag relativt stora verksamheten med fysisk provning av prototypartiklar och fÀrdiga bilar. Ett förslag till ett nytt arbetssÀtt har tagits fram och förutsÀttningar för detta har undersökts pÄ företaget. Förslaget bygger pÄ ett ökat samarbete mellan grupper med olika ansvarsomrÄden kopplade till vilka krav som stÀlls pÄ lastbilen. Utöver den rent organisatoriska delen innefattar det Àven mer handgripliga förslag pÄ fortsatt arbete som bland annat behöver ett underlag i form av trovÀrdiga simuleringsmodeller.En jÀmförelse mellan resultaten frÄn dagens simulering och fysisk provning har genomförts och resultatet visar att vidare arbete med förbÀttring av de digitala modellerna krÀvs innan det nya arbetssÀttet kan anammas tillfullo..

Sjuksk?terskors erfarenheter av att bem?ta patienter som utsatts f?r?v?ld i n?ra relationer : En litteratur?versikt

Bakgrund: V?ld i n?ra relationer ?r ett stort folkh?lsoproblem d?r v?rden, s?rskilt sjuksk?terskor har en central roll i att st?dja patientgruppen. Konsekvenserna drabbar inte bara samh?llet utan ?ven den enskilda individen. Syfte: Att beskriva sjuksk?terskors erfarenheter av att bem?ta patienter som utsatts f?r v?ld i n?ra relationer.

Stadsform - om stadens typo-morfologiska utveckling och ­debatten om dagens och framtidens stadsformer

Syftet med arbetet har varit att analysera hur olika stadsplaneideal direkt eller underförstÄtt framhÀvs i svensk stadsplaneringsdebatt och stadsbyggande samt att undersöka vilka planideal som föresprÄkas. Den svenska stadsplaneringsdebatten har analyserats utifrÄn ett urval av artiklar ifrÄn de tio senaste Ärens nummer av tidsskrifterna Arkitekten, Arkitektur, Plan och Nordisk arkitekturforskning, vilka kan sÀgas utgöra den huvudsakliga arenan för den fackmÀssiga stadsbyggnads- och planeringsdebatten i Sverige. Resultatet av analysen har jÀmförts med tre aktuella och omdebatterade stadsbyggnadsprojekt i syfte att undersöka vilka kopplingar som finns mellan dagens debatt och aktuellt stadsbyggande. Resultatet har Àven jÀmförts och diskuterats utifrÄn den historiska stadsplaneutvecklingen av den svenska staden för att undersöka hur olika stadsplaneideal pÄverkat stadsbyggandet i Sverige under olika tidsperioder samt i vilken utstrÀckning de stadsplaneideal som förekommer i dagens debatt hÀmtar sin inspiration ifrÄn historiska förebilder. UtifrÄn stadsplaneringsdebatten gÄr det att utlÀsa tvÄ inriktningar i dagens stadsplaneideal. Dels den tÀta staden som hÀmtar inspiration ifrÄn den traditionella svenska kvartersstaden och motiveras med att den tÀta staden Àr den mest hÄllbara stadsformen, dels ett sökande efter nya alternativa stadsformer som inte kÀnnetecknas av ett specifikt planeideal men som ser en risk i att föreslÄ en specifik planstruktur framför andra och att ett planideal per automatik skulle vara mer hÄllbart Àn ett annat.

Ledarskapets betydelse för de anstÀlldas vÀlbefinnande

Studier har visat att chefer har ett stort inflytande pÄ de anstÀlldas vÀlbefinnande. I dagens hektiska arbetsliv Àr detta nÄgot som bör tillvaratas dÄ de anstÀlldas vÀlbefinnande hotas pÄ grund av de arbetsförhÄllanden de befinner sig i. Denna studie gjordes i syfte att undersöka hur ledarskap upplevs inverka pÄ de anstÀlldas vÀlbefinnande. Halvstrukturerade intervjuer tolkade med tematisk analys visade att ledarskapet upplevdes ha en inverkan pÄ de anstÀlldas vÀlbefinnande. Vilken typ av ledarstil som anvÀndes upplevdes spela en roll för vÀlbefinnandet och speciellt viktiga komponenter för att utföra ett hÀlsofrÀmjande ledarskap var kommunikation, feedback och socialt stöd.

Medium för makteliten : Hur yrkesrollerna och könsfördelningen förÀndrats pÄ DN Debatt sedan 1985

Debattsidan i Dagens Nyheter har sedan 1980-talet varit en av Sveriges viktigaste opinionsbildare, och den fyller en vÀrdefull funktion för fri Äsiktsbildning i en vÀl fungerande demokrati. Denna studie fokuserar pÄ hur debattsidan förÀndrats under de senaste 25 Ären med utgÄngspunkt i kön (vem fÄr oftast komma till tals pÄ debattsidan, kvinnor eller mÀn? ? och hur har könsfördelningen utvecklats sedan 1980- talet?) och roll (exempelvis politiker, chefer och forskare).Vi har gjort en kvantitativ undersökning med början första helÄret som DN Debatt hade en egen sida i tidningen, 1985, fram till 2010. Med hjÀlp av konstruerade veckor har sju dagar per Är slumpmÀssigt valts ut.Resultaten visar att av vÄra författare (n = 498) Àr 75,3 procent av de undersökta författarna mÀn, och 24,7 procent Àr kvinnor. Skillnaden mellan kvinnor och mÀn minskar.

Muslimska ungdomars upplevelser av den svenska skolan och dess religionsundervisning

I dagens sekulariserade Sverige Àr det tvÀrvetenskapliga förhÄllningssÀttet till religionskunskapen inget som vÀcker anstöt. Att lÀra sig av andra religioner Àr en sjÀlvklar och fullt accepterad infallsvinkel i undervisningen. Att religionsvetenskapen i skolan Àr tvÀrvetenskaplig Àr dock ett förhÄllningsÀtt som inte stÀmmer överens med hur religionsundervisningen ser ut i resten av vÀrlden. Hur anpassar sig de elever som kommer frÄn lÀnder dÀr en konfessionell undervisning rÄder till den tvÀrvetenskapliga religionsundervisningen i Sverige? Syftet med denna uppsats Àr att lyfta fram och belysa dagens muslimska ungdomars upplevelser frÄn den svenska skolan och dess religionsundervisning.

Med beaktande av vad som framkommit om hennes destruktiva leverne. En kritisk diskursanalys av hur kvinnor framst?lls i LVM-domar

Den h?r uppsatsen fokuserar p? de sociala praktiker och processer som g?r kvinnor som pekas ut som "missbrukare" till de andra och har som ?vergripande syfte att bidra med kunskap om andrefiering. Mer specifikt unders?ks framst?llningar av kvinnor som pekas ut som "missbrukare" i LVM-domar och hur domarna bidrar till andrefiering av "missbrukare". Genom att unders?ka hur kvinnor som anses vara i behov av tv?ngsv?rd enligt LVM beskrivs och hur deras situationer representeras diskursivt blir det m?jligt att kritiskt unders?ka vilka sociala konsekvenser andrefieringen kan f?.

Inomhusmiljöns betydelse för barns lek : En studie om pedagogers uppfattningar om inomhusmiljö

Syftet med denna undersökning Àr att se hur stor plats forskning fÄtt i dagspress mellan 1901 och 2010. För att avgrÀnsa omrÄdet baseras studien pÄ Dagens Nyheters bevakning av NobelpristillkÀnnagivandena i kemi och medicin.Jag har gjort ett urval av Nobelpristagare under den aktuella perioden och studerat hur forskning som ledde till Nobelpriset presenterats för allmÀnheten.Materialet bestÄr av artiklar frÄn Dagens Nyheter frÄn 1901  t.o.m. 2010.Jag har dels analyserat vilken plats forskningen fÄtt i tidningen, dels vad artiklarna egentligen handlar om: Àr de pedagogiska eller refererande, har de ett nyttoperspektiv eller Àr de rent av akademiska?Studien tar Àven upp tvÄ andra aspekter: det lÄga antalet kvinnliga pristagare? har Dagens Nyheter presenterat dem pÄ ett annat sÀtt? Och hur pÄverkar pristagarens nationalitet mediebevakningen?Resultatet visar att nyheten om vem som belönats med Ärets Nobelpris alltid nÄtt fram till förstasidan i tidningen. Rubrikena Àr ofta stora och bilder Àr vanligt.

Skydd för landskapsbilden förr och nu

Denna uppsats tar upp och jÀmför hur dagens olika natur- och kulturskydd skyddar landskapsbilden. Landskapsbildsskydd Àr en Àldre typ av skydd för landskapsbilden, det vill sÀga landskapets visuella upplevelsevÀrden, som anvÀndes innan möjligheten att skydda omrÄden med riksintresse fanns. Landskapsbildsskydd anvÀndes för att det var lÀttare att anvÀnda Àn naturreservat för att skydda större omrÄden. De omrÄden som har landskapsbildsskydd, behÄller skyddet tills det upphÀvs. Landskapsbildsskydd skyddar stora omrÄden frÄn att bli förstörda av industri och annan exploatering.

"Bild Àr ju inte bara bild" : En studie om högstadieelevers syn pÄ bildÀmnet, kopplat till studiemotivation och uppfattning om Àmnets viktiga roll i samhÀllet

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vad elever i nionde klass har för syn pÄ bildÀmnet, vad detta kan bero pÄ och koppla detta till deras studiemotivation och bildÀmnets betydelse i dagens samhÀlle. För att granska detta utfördes litteraturstudier och sedan kvalitativa forskningsintervjuer ute pÄ tvÄ skolor. I resultatet visade det sig att motivationen till stor del Àr lÀrarens ansvar och denna ska kunna motivera för sina elever varför bildÀmnet Àr viktigt i dagens visuella samhÀlle. Att bildÀmnet av mÄnga i samhÀllet anses ha lÀgre status Àn de andra Àmnena kan vara en orsak bakom Àmnets bristfÀlliga resurser. Dessutom visade intervjuerna att arbete med digitala medier i bildundervisningen kan öka motivationen..

Att arbeta mitt i en katastrof ? Faktorer av betydelse f?r intensivv?rdssjuksk?terskans yrkesut?vande vid katastrofer

Bakgrund: Katastrofers frekvens och komplexitet ?kar globalt i v?rlden vilket leder till ?kade krav p? samh?llet i stort samt p? h?lso- och sjukv?rden. Intensivv?rdssjuksk?terskan har en central roll vid katastrofer f?r att uppr?tth?lla patients?kerheten, vilket belyser det ?kade behovet av intensivv?rdssjuksk?terskans kompetens samt behovet av ny kunskap kring omv?rdnad vid katastrofer, resiliens och katastrofberedskap. Syfte: Att identifiera faktorer av betydelse f?r intensivv?rdssjuksk?terskans yrkesut?vande i katastrof. Metod: Systematisk litteratur?versikt med induktiv ansats samt tematisk analys av data.

LÀrare och elevers syn pÄ betygssÀttning

Svenska skolan har haft flera olika betygssystem. Hösten 1994 infördes dagens mÄlrelaterade betygssystem dÀr lÀrarna ska betygssÀtta varje elev i förhÄllande till betygskriterier. De första som fick slutbetyg enligt det nya betygssystemet lÀmnade grundskolan 1998. Syftet med arbete Àr att undersöka och ta reda pÄ hur elever och lÀrare uppfattar dagens betygssystem samt ta reda pÄ vilka kriterier elever och lÀrare anser ligger till grund för betygssÀttningen. Arbetet bygger pÄ intervjuer samt enkÀter med elever och behöriga lÀrare, verksamma vid en grundskola i södra Sverige vÄren 2006. Resultaten av arbetet visar att det mÄl- och kunskapsrelaterade betygssystemet fungerar otillfredsstÀllande.

Den geopolitiska krisen i Ukrainas p?verkan p? Svenska F?retags Leveranskedjor - En Analys av Svenska F?retags respons inom Livsmedels- samt J?rn- och Metallindustrin

Den p?g?ende geopolitiska krisen i Ukraina har lett till omfattande konsekvenser f?r samh?llet i stort, men i synnerhet bidragit till komplikationer f?r f?retag inom olika branscher att bedriva sin verksamhet. Krisen har medf?rt globalt ekonomiska, sociala och milj?m?ssiga konsekvenser d?r vi i denna studie kommer fokusera p? hur svenska f?retag med handelskopplingar till Ukraina och Ryssland. Vi har valt att unders?ka hur f?retagens leveranskedjor har p?verkats.

Informationsagenter pÄ Internet: kan de hitta information snabbare Àn sökmotorer?

Informationen i dagens samhÀlle ökar för varje dag och hÄrdare krav börjar stÀllas pÄ presentationen och Ätkomsten av denna. Detta beror till stor del pÄ att ett informationssamhÀlle börjar se dagens ljus. En av de största orsakerna till denna informationsökning Àr Internets snabba tillvÀxt. Författarna kommer i denna uppsats att titta pÄ tvÄ typer av hjÀlpmedel för att ta fram korrekta svar pÄ frÄgor ur denna ökade informationsmÀngd. De hjÀlpmedel som granskas Àr sökmotorer samt informationsagenter, och det som författarna kommer fram till genom teoristudier och en egen utförd mÀtning Àr att bÄde sökmotorer och informationsagenter idag hittar korrekta svar med i stort sett lika stor trÀffsÀkerhet vid sökningar pÄ Internet.

<- FöregÄende sida 19 NÀsta sida ->