Syftet med uppsatsen är att undersöka den rent språkliga skillnaden mellan morgon- och kvällstidningar med kvantitativ och kvalitativ metod. En enkätundersökning av typen blindtest har också genomförts för att bredda resultatet. Nyhetsartiklarna behandlar samma ämne och är publicerade 060918 i Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten, Sydsvenska Dagbladet, Expressen samt Aftonbladet.Resultatet visar att morgontidningarna har ett mer nominalt språk och kvällstidningarna verbalt; kvällstidningarna har ett verbval och en personomnämning som vetter mot det personliga medan morgontidningarna är mer formella och distanserade. Skillnaderna i artiklarnas stycken är markant mellan medierna; kvällstidningarna har något lägre språklig komplexitet jämfört med morgontidningarna. Den kvalitativa undersökningen av innehållet pekar mot att uppdelningen morgon- kontra kvällstidning skulle vara för snäv.

Denna studie jämför debatterna om ett svenskt rusdrycksförbud inför folkomröstningen 1922 mellan riksdagens båda kamrar och tre dagstidningar: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Social-Demokraten. Valet av tidningar har gjorts med målet att få en ideologisk spridning, för en bättre jämförelse. Resultatet visar på flera olika typer av argument, och en viss skillnad, både mellan riksdagen och tidningarna, mellan riksdagens första och andra kammare, och mellan de olika tidningarna..

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur allmänheten fick sin första bild avHIV/AIDS från massmedia. Jag valde därför att undersöka hur Dagens Nyheter ochAftonbladet rapporterade om HIV/AIDS under senare delen av 1980 ? talet. I minundersökning sker en analys av hur tidningarna granskade makthavarna i sin rapportering avHIV/AIDS, hur tidningarna gav de mindre grupperna i samhället en röst i sin rapportering avHIV/AIDS och hur tidningarna lugnande men samtidigt varnande sina läsare i sittrapporterande om HIV/AIDS för att sedan jämföra resultatet mellan de två tidningarna. Jagvalde även att undersöka hur rapporteringen i de tidigare nämnda områdena skiljde sig mellanåren 1986 och 1988.

Denna uppsats är en studie av rapporteringen av terroristattentaten i Madrid 2004, London 2005 och Moskva 2010 i Dagens Nyheter. Genom Van Dijk och Faircloughs diskursanalys har jag analyserat fem artiklar ifrån morgontidningen. Med anledning till fördelningen mellan väst och öst, och bilden som skapats av dessa i media, har jag gjort en studie i ?vi? och ?dem? relaterade perspektiv. Där Madrid och London fått representera det västerländska medan Moskva stått för det österländska.

Titel: ?Man vill inte ha det här klicketi-klicketi-klick!? En studie om hur unga iPad-användare tänker kring nyheter på iPad.Författare: Helena AnderssonUppdragsgivare: DagspresskollegietKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.Termin: Vårterminen 2012Handledare: Patrik WikströmSidantal: 53 sidor, inklusive bilagor och referenser.Antal ord: 19 817, inklusive bilagor och referenser.Syfte: Att undersöka hur unga iPad-användare beskriver sin nyhetsanvändning på iPad samt hur de tänker kring att betala för nyheter på plattformen.Metod och material: Kvalitativ undersökning i form av sju samtalsintervjuer med iPad-användare.Huvudresultat: Nyhetsanvändningen är framförallt relaterad till webbläsaren, och att betala för en nyhetsapplikation känns inte aktuellt. Respondenterna uppfattar liten eller ingen skillnad i innehållet på nyhetssajter eller i nyhetsapplikationer. Alla respondenter beskriver att deras nuvarande nyhetsinhämtning på plattformen är text- och bildbaserad, i mindre utsträckning beskrivs en användning genom videoklipp och ingen beskriver en ljudbaserad nyhetsinhämtning. De som hade testat en nyhetsapplikation tyckte att detta var mer komplicerat än att ta del av nyheter direkt genomwebbläsaren.

I och med medias utveckling och förankring i vårt samhälle har pedagoger i dagens skola inte längre monopol på kunskapsförmedling. Detta examensarbete undersöker hur pedagoger talar om hur de arbetar med media i undervisningen. Undersökningen bygger på 14 stycken kvalitativa intervjuer med pedagoger och elever ifrån två olika skolor i Malmö. Skolorna är belägna i två olika stadsdelar varav en av dem är präglad av mångkulturalitet och den andra är mer traditionell svenskt homogen. Empirin analyseras utifrån Vygotskijs sociokulturella perspektiv samt tidigare forskning som bedrivits kring medias roll i skolan.

Med utgångspunkt i den litterära tidskriften 10TALs nummer ?Vässa kritiken!? och depåståenden som där dryftades om Dagens Nyheters kulturbilagas allt mer frekventaanvändande av så kallade ?boklistor?, är denna uppsats syfte att studera dessa boklistorsfrekvens och form under den gångna tioårsperioden 2000-2009. Detta görs genomfrågeställningarna: Vilka olika boklistor finns det?; Vilken/vilka diskurser framhävs ochformas i boklistorna?; Vad skulle kunna förmedlas genom boklistorna?; På vilket sätt harantalet boklistor förändrats mellan år 2000 och 2009?För att besvara dessa frågor görs en kvantitativ översikt och fyra fallstudier avuppsatsförfattaren valda boklistor genom den kvalitativa metoden kritisk diskursanalys utifrånRoger Fowlers Language in the News. Discourse and Ideology in the Press (1991) samtNorman Faircloughs Media Discourse (1995).

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur två av Sveriges största dagstidningar, Dagens Nyheter och Aftonbladet, valt att beskriva greker och Grekland under en av den finansiella krisens första intensiva rapporteringsperioder under 2011. Min avsikt har varit att utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv, undersöka huruvida vissa teoretikers, bland annat Simon Cottle och Teun Van Dijks påståenden om mediernas framställning av vissa grupper under pågående krissituationer stämmer överens med Dagens Nyheters och Aftonbladets framställning av grekerna under den ekonomiska krisen.I uppsatsen har jag fördjupat mig i sex artiklar. Genom att ha studerat den litteratur av relevans för mitt arbete har jag velat undersöka huruvida det går att koppla teorierna i litteraturen till artiklarnas innehåll.Efter att ha analyserat de sex artiklarna som publicerats under en av de mest bevakade perioderna under 2011 är min uppfattning att flertalet av de tidigare nämnda teoretikers påståenden om mediernas framställning av vissa grupper (i detta fall greker), under pågående krissituationer, stämmer överensstämmer med Dagens Nyheters och Aftonbladets framställning av grekerna under juni 2011..

We have inquired into how the amount of foreign news has changed over the last 30 years in two major Swedish newspapers, which subjects and regions has dominated the content of the foreign news and what subjects dominate the reporting from certain regions. This was done with a quantitative analysis of subjects and regions written about in 1100 news texts during a week in each year of 1978, 1988, 1998 and 2008. To further broaden our study, we also charted with the analysis how the newspapers domesticate foreign news and how they use international news agencies. As a basis for our discussion we use Van Ginnekens theories of world news centres, Westerståhl & Johanssons and Galtung & Ruges theories of foreign news selection as well as the theories of Hjarvard and Biltereyst about the domestication of foreign news due to commercial pressures and objectives on the newspapers. Our result of the amount of foreign news in the two newspapers is also compared to several similar empirical studies by different researchers.

Vårt syfte med undersökningen är att undersöka hur de diskursiva praktikerna ser ut för terrorrapporteringen på 1970, 1980 och 2000-talet, vi kommer särskilt att fokusera på beroendeförhållandet mellan terrorism och massmedier. Vi har valt ut tre terrordåd, München 1972, Lockerbie 1988 samt World Trade Center 2001. Vid varje terrordåd har vi tagit två artiklar vardera från tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska dagbladet. Det blir totalt arton artiklar som vi har använt oss av. Terrorism lever i ett beroendeförhållande till massmedia.

From a democratic viewpoint, the way in which the media frames politics is essential. Should issue frames be left out in favor of other types of frames, it could result in voters struggling to make informed decisions come Election Day. What is more, research shows that game frames may cause lack of confidence in politicians and declining political interest. Against this background, the present study aimed to find out how two broadsheets, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet, and two tabloids, Aftonbladet and Expressen, framed politics in connection with the 2014 Swedish parliamentary elections. The thesis also intended to identify possible differences between the two newspaper types and to make tentative comparisons with previous studies so as to be able to comment on framing developments.

Idenna studie har vi undersökt hur massmedier presenterat våldshandlingar övertid. Det som vi undersökt är om det finns urskiljbara faser i massmedialapresentationer av våldshandlingar. Vi har utgått från fallet Breivik och Norgeattentatet2011, som vi menar är ett mediebelyst fall som kan kasta ljus över andravåldshandlingar. Vi har använt oss av Grundad Teori som kvalitativ metod och analyseratsammanlagt 80 stycken tidningsartiklar hämtade från Aftonbladet, Expressen,Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Resultatet visar att det finns urskiljbarafaser och dessa faser har vi benämnt som:Det ofattbara, Kollektiv bearbetningfrån det ofattbara, Det ofattbarapolitiseras och Det ofattbara blir enreferens.

The purpose of the study was to analyze how media, in this case, the daily newspaper Dagens Nyheter, produces the men and women in men's violence against women in close relationships in news articles and if there has been a change over time in this production. It is a qualitative study in which 40 news articles from DN were analyzed. The starting point in the tanks around the analysis is from a social constructive perspective. Critical discourse analysis is the method I chose to use in the processing of news stories. The result is divided into four different blocks where each block presents the results and the analysis for the following years: 1994, 1999, 2004 and 2009.

Syftet med studien är att undersöka hur insatsen/kriget i Afghanistan framställs på fotografisk bild i dagstidningarna Dagens Nyheter (Sverige), The Times (Storbritannien) och Politiken (Danmark). Tidningarna är ledande i respektive land och bilderna de publicerar når många läsare. För att närma oss en förståelse för hur insatsen/kriget framställs på bild i respektive tidning har vi använt oss av delfrågor som: I vilken omfattning har bilder från insatsen/kriget i Afghanistan publicerats i de tre tidningarna? Vilka teman, aktörer, källor och nationaliteter går att finna till bilderna i respektive tidning? Hur framställs soldater/civilbefolkning/elitpersoner på bild i de tre tidningarna? Finns det likheter och skillnader mellan de tre tidningarna.Undersökningen är en kombinerad kvantitativ och kvalitativ studie. Som grund har vi den kvantitativa delen för att inventera och ge en överblick över det publicerade materialet. Det visar bland annat vilka aspekter av kriget/insatsen och aktörer som förekommer och i vilken frekvens och omfattning.

Den här kandidatuppsatsens syfte är att undersöka hur det amerikanska presidentvalet 2012 gestaltades i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. För att göra detta har totalt 18 nyhetsdygn, uppdelade på två perioder, undersökts i de olika papperstidningarna. Kandidatuppsatsen är dessutom en uppföljning på två tidigare kandidatuppsatser som gjorts på Södertörns högskola om presidentvalet 2004 och 2008.Den teoretiska utgångspunkten för studien är framing theory, eller gestaltningsteorin som den kallas för på svenska. Gestaltningsteorin är en ledande teori när det kommer till den journalistiska bevakningen av politik. Några av de frågeställningar som besvaras i uppsatsen är vilka gestaltningsformer som var dominerande i de olika tidningarna, vilka aktörer som syntes mest, och hur resultatet har förändrats över tid i jämförelse med de två tidigare kandidatuppsatserna.