Göteborgs Posten har sitt säte i Göteborg och når cirka 630 000 läsare via sin hemsida, GP TV, GP i mobilen men främst via papperstidningen. Det gör Göteborgs Posten till Västsveriges största morgontidning. Hur värderar en sådan tidning det lokala jämfört meddet nationella materialet? Hur stort utrymme på tidningssidorna får respektive ?nyhetsgrupp??Genom att jämföra Göteborgs Posten med en liknande tidning kan vi dra slutsatser om hur lokalt förankrad materialet i Göteborgs Posten är. Vi valde att använda Dagens Nyheter som jämförelsetidning, då den är ungefär lika stor som Göteborgs Posten, också har en liberal hållning och har sitt säte i en storstad (Stockholm).Genom att konstruera ett kodschema med olika variabler och i det kodschemat infogavärden från 1205 artiklar från tolv tidningar, sex nummer av Göteborgs Posten och sexnummer av Dagens Nyheter, kunde vi jämföra siffrorna och utifrån det få fram förlitligstatistik.

AbstractMattias Åström: Jazz, recensioner och konstmusik. En analys av jazzmusikrecensioner och jazzmusikkultur. ? Uppsala: Musikvetenskap 2001. 60 p.Syftet med uppsatsen är dels att undersöka hur jazzmusikkulturen idag speglas i recensionstexter i dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet och dels att undersöka om sättet att verbalisera jazzmusikrecensioner förändrats mot det konstmusikaliska i takt med att jazzen blivit allt mer accepterad som en form av konstmusik.

A B S T R A C TTitle: Democracy- Choice of the people or the voice of media? (Demokrati- Folkets styre eller Mediernas Makt?)Number of pages: 36Author: Carolina VallinTutor: Else NygrenCourse: Media and Communication Studies CPeriod: Autumn term 2006University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala UniversityPurpose/Aim: The purpose with this essay is to discuss which influence media has on the democracy.Material/Method: Qualitative explorative research method is used to see how much space the newspaper Dagens Nyheter gave to the parties represented in the parliament, and compare the results with the numbers the parties received in the general election 2006.Main results: This research showed similar results in the survey made of DN and the numbers the parties received in the general election 2006. Media can?t decide how people should vote in a election, but they can influence what citizens think and talk about by having the power to choose which information that shows on the agenda.Key Words: Dagens Nyheter, Agenda setting, Media, Power and Democracy..

I dagens samhälle finns det en uppsjö av olika trenddieter som förespråkas i medier. En av de senaste årens mest uppmärksammade kosthållning är glykemisk index. I en värld där medier har stor makt att förmedla olika beskrivningar av verkligheten blir det därför intressant att undersöka vad medierna egentligen kommunicerar genom sin framställning av GI. Syftet med uppsatsen är att analysera hur GI framställs i svensk morgon- respektive kvällstidning och vilka föreställningar och normer om kost som denna föreställning kommunicerar. Studien består av en kvalitativ medietextanalys av redaktionella artiklar tagna ur kvällstidningen Aftonbladet och morgontidningen Dagens Nyheter mellan 1997-03-01 och 2006-12-31.

Syftet med denna forskning är att undersöka hur två tidningar, Aftonbladet och Dagens Nyheter, rapporterade om två influensapandemier, asiaten 1957 och svininfluensan 2009. Detta för att kunna se en förändring över tid.Vi gjorde en kvantitativ datainsamling där 285 artiklar kategoriserades. Av dessa artiklar valdes sedan ut tolv stycken totalt, sex från respektive tidning, som vi utförde en kvalitativ textanalys av. Genom de två utförda metoderna anser vi att vi fått en större helhetsbild av tidningarnas rapportering om influensorna.Genom dagordningsteorin kunde vi se skillnader i vad som stod på agendan 1957 och 2009, där valet av nyheter skilde sig. Vidare visar resultaten på att Aftonbladet och Dagens Nyheter är delaktiga i att sätta agendan för vad som är viktigast för dagen.Den alarmerande känslan som förekom i rapporteringen om svininfluensan 2009 fann vi inte i rapporteringen om asiaten 1957, där tidningarna istället generellt ingav en lugnande ton.

The purpose of this study is to investigate the medial portrayal of Romani people in the newspaper Dagens Nyheter from 2013 and 2014. In the theoretical chapter the concepts of new racism is used to speak of what is considered racist in the Swedish society today. Other concepts that are used are type and stereotype which are used to explain how our context is depending on distinctions to understand what surrounds us. Concepts such as myths and binary-oppositions are other theories that are used in this study.  Six debate articles have been selected to investigate how the Romani people are represented.

Denna uppsats undersöker hur kvinnans samhällsroll framställdes under valet 1921. Syftet är även att studera hur Dagens Nyheter framställde uppfattningen om vad som var kvinnligt och vad som var manligt i förhållande till den kvinnliga rösträtten. Ur tre olika utgåvor av Dagens Nyheter har fyra artiklar valts ut att analysera. Alla dessa fyra artiklar är publicerade på första sidorna av tidningarna och tre utav de fyra artiklarna innehåller bilder samt illustrationer. Med hjälp av en textanalys samt en mindre semiotisk analys och verktygen denotation och konnotation har varje artikel analyserats.

Med utgångspunkt i den litterära tidskriften 10TALs nummer ?Vässa kritiken!? och depåståenden som där dryftades om Dagens Nyheters kulturbilagas allt mer frekventaanvändande av så kallade ?boklistor?, är denna uppsats syfte att studera dessa boklistorsfrekvens och form under den gångna tioårsperioden 2000-2009. Detta görs genomfrågeställningarna: Vilka olika boklistor finns det?; Vilken/vilka diskurser framhävs ochformas i boklistorna?; Vad skulle kunna förmedlas genom boklistorna?; På vilket sätt harantalet boklistor förändrats mellan år 2000 och 2009?För att besvara dessa frågor görs en kvantitativ översikt och fyra fallstudier avuppsatsförfattaren valda boklistor genom den kvalitativa metoden kritisk diskursanalys utifrånRoger Fowlers Language in the News. Discourse and Ideology in the Press (1991) samtNorman Faircloughs Media Discourse (1995).

I denna studie undersöks hur journalister på Sveriges och Irlands största dagstidningar, Dagens Nyheter och Irish Independent, rapporterar om abort under perioden 1 januari - 1 augusti 2012. Studiens teoretiska utgångspunkt har inspirerats av Jesper Strömbäcks teori om mediernas gestaltningsmakt. Carol Lee Bacchis ?What´s the problem?-approach har gett en förståelse för att abortfrågan ses på olika sätt i olika delar av världen. Bill Kovach och Tom Rosenstiels journalistiska riktlinjer har varit utgångspunkt för vad som förväntas av yrkesverksamma journalister världen över.

Syftet med undersökningen är att granska nyhetsartiklar som handlar om Polisens registrering av romer för att jämföra beskrivningen av polis respektive romer samt undersöka vilka sociala maktförhållanden och ideologiska perspektiv som speglas. I syftet ingår även att undersöka om artiklarnas framställning kan bidra till en social förändring. Materialet består av tre nyhetsartiklar som publicerades samma datum och är hämtade från Dagens Nyheter, Avpixlat och Skånska Dagbladets webbsidor. Undersökningen har sin utgångspunkt i Norman Faircloughs modell för kritisk diskursanalys som består av teoretiska premisser och metodiska riktlinjer.       Resultatet visar att Dagens Nyheter och Avpixlats artiklar är de som skiljer sig mest i beskrivningen av polis och romer. Alla artiklar speglar det maktförhållande där Polisen har en stark maktposition men har olika förhållningssätt till maktförhållandet mellan majoritetssamhället och minoritetsgruppen.

Titel Bilen i tidningen. Om hur bilens miljöpåverkan behandlas i dagstidningstext.FörfattareHelena FernándezKursBreddad magisterkurs i medie- och kommunikationsvetenskap vid JMG, Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet.TerminVårterminen 2007SyfteAtt beskriva hur Dagens Nyheter under 2006 skrev om bilismens miljöpåverkan.MetodKvalitativ innehållsanalysMaterialEtt totalurval av journalistiken om bilismens miljöpåverkan i Dagens Nyheter under2006, sammanlagt 40 texter.HuvudresultatDen grundsyn som genomsyrar Dagens Nyheters miljöjournalistik är den ekologiskamoderniseringen. Klimathotet och koldioxidproblemen nämns i majoriteten av detexter som undersökts, men den bild som förmedlas är sammantaget att läget är underkontroll, och att tekniken hela tiden utvecklar nya lösningar. Den kulturella hegemonisom dominerar ger mycket begränsat utrymme för alternativa sätt att betrakta världen. Verkligheten beskrivs ur bilistens perspektiv och bilbranschens företrädare är de som allra oftast får komma till tals.

Efter att Caremaskandalen uppdagades hösten 2011 brusade en häftig samhällsdebatt upp om huruvida vinster i välfärden skulle vara tillåtet eller inte. Flera undersökningar visade att majoriteten av svenskarna var emot vinstintresset, och Vänsterpartiet profilerade sig i frågan. Uppsatsen syftar till att undersöka hur Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet har framställt frågan om vinster i välfärden året innan riksdagsvalet 2014, samt om det finns några åsiktsmässiga skillnader mellan prenumeranter och icke prenumeranter. Syftet är även att undersöka överensstämmelsen mellan väljarens åsikt, tidningens journalistik och partiernas ståndpunkt i just frågan om vinster i välfärden.Den teoretiska referensramen har utgått från tidigare teorier kring hur väljare kan påverkas av medier. Teorier kring dagordning har legat till grund för denna uppsats utgångspunkt.

Debattsidan i Dagens Nyheter har sedan 1980-talet varit en av Sveriges viktigaste opinionsbildare, och den fyller en värdefull funktion för fri åsiktsbildning i en väl fungerande demokrati. Denna studie fokuserar på hur debattsidan förändrats under de senaste 25 åren med utgångspunkt i kön (vem får oftast komma till tals på debattsidan, kvinnor eller män? ? och hur har könsfördelningen utvecklats sedan 1980- talet?) och roll (exempelvis politiker, chefer och forskare).Vi har gjort en kvantitativ undersökning med början första helåret som DN Debatt hade en egen sida i tidningen, 1985, fram till 2010. Med hjälp av konstruerade veckor har sju dagar per år slumpmässigt valts ut.Resultaten visar att av våra författare (n = 498) är 75,3 procent av de undersökta författarna män, och 24,7 procent är kvinnor. Skillnaden mellan kvinnor och män minskar.

Syftet med denna studie var att utifrån ett språkutvecklande perspektiv, i en årskurs fem där man regelbundet tittar på nyheter i undervisningen, undersöka vad sådan undervisning får för konsekvenser för undervisningssituationen, undervisande lärare och de elever som finns representerade i klassen.För att genomföra undersökningen valde jag att använda mig av två kvalitativa datainsamlingsmetoder, intervju och observation. Studien visar att arbetssättet med nyheter ger en vardagskunskap, är ämnesintegrerat och utvidgar barnens språk och tänkande.Den dialogiska undervisningen främjar och skapar förutsättningar för alla elever att möta och tillägna sig ett rikt och utvecklat språk. .

Syfte: Vårt syfte är att redogöra för hur nyhetskonsumtionen bland Twitter-användare har förändrats sedan de startat ett konto.Problem: De flesta tidningar har en webbupplaga som finns tillgänglig på internet och många finns även tillgängliga på sociala medier, där läsaren kan ta del av, dela med sig av och diskutera nyheter. Hur har Twitter som fenomen förändrat användarnas sätt att konsumera nyheter?Metod: Kvalitativa enkätintervjuer på internetResultat: Resultatet visar att användarnas sätt att konsumera nyheter mer eller mindre har förändrats sedan de startat konto på Twitter. De ser Twitter som en möjlighet till att få nyheter i ett flöde under dagen och kunna diskutera dessa med andra användare. De ser samtidigt Twitter som ett komplement till tidningarnas pappers- och webbupplaga, där de under dagen kan ta del av de uppdaterade nyheterna..