Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida nyhetsreportaget som berättarform har förändrats i storstadstidningarna Dagens Nyheter och Göteborgs-Postens huvuddelar med avseende på utrymme och språkliga uttrycksformer mellan åren 2000 och 2011, under en vecka i mars och en vecka i oktober båda åren. Den undersökta tidsperioden är vald utifrån det formatbyte som många dagstidningar gick igenom på 2000-talet, Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten bytte slutgiltigt format från det större broadsheet till tabloid år 2004. Undersökningen består huvudsakligen av en kvalitativ metod, en massmedieretorisk analysmetod, men även en kvantitativ del där antalet reportage under tidsperioden räknades och bidrog till en helhetsbild av materialet.Undersökningen visar att antalet nyhetsreportage i de valda tidningarna minskat med cirka 30 procent 2011 jämfört med år 2000 enligt min definition. Reportagen delades in i två för ändamålet självdefinierade kategorier, hel- och halvreportage, beroende på hur mycket reportagekaraktär texterna hade. Undersökningen visade en minskning av nyhetsreportagen med en högre reportagekaraktär år 2011 jämfört med år 2000.

Uppsatsens syfte är att öka kunskaper om kulturaktiviteter avsedda att vara hälsofrämjande och att få ökad förståelse för den kompetens som används av personal som närmare arbetar med dessa aktiviteter. För att få svar på uppsatsens syfte och frågeställningar valdes lämpliga teoretiska utgångspunkter som tillsammans med det empiriska materialet har analyserats. Studien fokuserar på sju respondenters erfarenheter av hälsofrämjande aktiviteter, de deltagandes lärande och deras utveckling och två exempel av kulturaktiviteter undersöks: "Kultur i vården" och "Kultur på recept".En del av studien innefattar även tidigare forskning där det främst handlar om vilka mätbara effekter på hälsa som deltagande i kulturaktiviteter kan ge. Uppsatsen ska bidra till att belysa kulturaktiviteter ur ett hälsopedagogiskt perspektiv för att öka kunskapen om relationen mellan kultur-hälsa-lärande.Utifrån det empiriska materialet framkommer det att aktiviteter inom "Kultur på recept" har större fokus på det friska med syfte att stärka och utveckla individer medan "Kultur i vården" har en tydligare inriktning mot patienter i en sjukdoms- eller rehabiliterande period.Resultatet visar att det finns skillnader i den pedagogiska utformningen av aktiviteter inom respektive praktiker: Exempelvis gruppdeltagande, kompetenser bland personal samt kulturaktiviteternas tillgänglighet och utbud. Det framkommer i uppsatsens studie att gruppen har betydelse för det sociala stödet, lärande och utveckling som författarna kopplar samman med livslångt lärande och empowerment, vilket innebär en mobilisering av individens resurser..

1994 fattade riksdagen beslut om att reformera det svenska pensionssystemet. Det nya systemet baseras på individens totala livsarbetstid och egna engagemang i sitt sparande, och är konstruerat för att vara självreglerande och självfinansierande. Som en konsekvens av systemets konstruktion, delvis på grund av felaktiga grundantaganden vid pensionssystemets utformning, kan medborgarna också komma att behöva ett längre arbetsliv än nu för att nå samma pensionsnivåer som tidigare generationer.Min frågeställning i uppsatsen är:Vilka beskrivningar och föreställningar om pensioner och pensionssystemet kommer till uttryck i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet?Metodiskt grundar sig min analys i ett perspektiv inspirerat av klassisk retorik och Hallidays funktionella grammatik. När jag studerat artikelmaterialet utkristalliserar sig ett antal gemensamma teman.

In this pilot study, we have investigated what the two biggest newspapers Aftonbladet and Dagens Nyheter, and the two largest union affiliated journals Lärartidningen/Lärarnastidning and Skolvärlden has written about teachers in their professional roles, and investigated if and whether their reporting has changed over time. In the study, we have also examined what the newspapers and the union affiliated journals emphasize as status enhancing and status lowering factors for the Swedish teaching staff. We have furthermore analyzed our material through Leif Mathiassons theoretical framework in the anthology Uppdrag Lärare ?En antologi om status, yrkesskicklighet och framtidsdrömmar, in which he describes the creation of the image of the school as a medial and political construction. To reinforce Mathiassons theoretical framework we have also presented and used the agenda theory, the gestalt theory and the priming theory in our concluding discussion.

Abstract  Titel: Det förvärvade innanförskapets tecken på utanförskap. En diskursanalytisk studie av Dagens Nyheters rapportering kring Ludmila Engquist. Författare: Ulrika Apell Syfte: Syftet med denna uppsats är främst att undersöka om, och i sådana fall hur, konstruktionen av Ludmila Engquist har skiftat vid olika tillfällen i hennes karriär. Detta görs utifrån ett intersektionellt perspektiv, där hänsyn tas till aspekterna genus, nationalism, etnicitet och utanförskap. Ett annat syfte är att, utifrån teorin om ?the human interest story?, undersöka hur den mediala berättelsen om Engquist konstrueras i Dagens Nyheter. Metod/Material: Undersökningen utgörs av en reflexiv diskursanalys i tre steg av de artiklar om Engquist som publicerats i Dagens Nyheter från december 1995 till december 2001.

Uppsatsen undersöker diskurser om cannabis och hur bilden av ungdomar och vuxna som använder drogen presenteras i tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet under år 2012. Studien är en kvalitativ diskursanalys efter Norman Faircoughs tredimensionella metod. Intresset uppkom i och med den diskussion som internationellt växt fram under året. Länder som kulturellt och politiskt stått förebild för svensk utveckling i många frågor rapporterades revidera och omformulera den egna problembilden av cannabis. För en grundläggande förståelse av hur rapporteringen om narkotika sett ut i svensk dagspress har Daniel Törnqvists avhandling ?När man talar om knark? legat till grund för arbetets utformning.

In the past year, Ozempic has been observed internationally, as well as in the Swedish press, due to its rapid rise in popularity, its off-label use for weight loss, and the ethical and societal debates surrounding availability and impact. The purpose of this study is to examine how Ozempic is portrayed in the four largest Swedish daily newspapers: Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Expressen and Aftonbladet. The aim of the thesis is to identify the frames within which the drug is described to acquire knowledge of how it influences public perception of it. Every article published between the first of March until the first of November has been included in the study, if it bottoms in the defined phonomenon. The method used is a qualitative text analysis in consideration of Entman?s framing theory, which is focusing on identifying dominant themes, problem definitions, proposed solutions, and the actors attributed responsibility in the coverage of Ozempic in Swedish press.

Syftet med uppsatsen är att undersöka den rent språkliga skillnaden mellan morgon- och kvällstidningar med kvantitativ och kvalitativ metod. En enkätundersökning av typen blindtest har också genomförts för att bredda resultatet. Nyhetsartiklarna behandlar samma ämne och är publicerade 060918 i Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten, Sydsvenska Dagbladet, Expressen samt Aftonbladet.Resultatet visar att morgontidningarna har ett mer nominalt språk och kvällstidningarna verbalt; kvällstidningarna har ett verbval och en personomnämning som vetter mot det personliga medan morgontidningarna är mer formella och distanserade. Skillnaderna i artiklarnas stycken är markant mellan medierna; kvällstidningarna har något lägre språklig komplexitet jämfört med morgontidningarna. Den kvalitativa undersökningen av innehållet pekar mot att uppdelningen morgon- kontra kvällstidning skulle vara för snäv.

Öresundsregionen är idag en region i förändring. De senaste åren har danska och svenska medborgare börjat arbeta, bo eller på annat sätt vistas på andra sidan sundet i allt högre grad. Tillväxten är hög och Malmö och Köpenhamn integreras på ett sätt som är ovanligt för städer lokaliserade i olika länder. År 2004 bosatte sig fyra gånger så många danskar i Skåne som under 1998 vilket innebär en ökning från 800 till 3 200 personer per respektive år. Antalet pendlare som bor i Skåne och var dag åker över bron för att arbeta i Danmark har enligt en artikel i Dagens Nyheter ökat med 40 procent det senaste året och enligt samma tidning förväntas den totala pendlingen över bron om 10 år vara dubbelt så stor om som idag.

Denna studie jämför debatterna om ett svenskt rusdrycksförbud inför folkomröstningen 1922 mellan riksdagens båda kamrar och tre dagstidningar: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Social-Demokraten. Valet av tidningar har gjorts med målet att få en ideologisk spridning, för en bättre jämförelse. Resultatet visar på flera olika typer av argument, och en viss skillnad, både mellan riksdagen och tidningarna, mellan riksdagens första och andra kammare, och mellan de olika tidningarna..

Denna studie behandlar hur den tyska nationella kulturen påverkar organisationskulturen i tyska dotterbolag med verksamhet i Sverige. Antropologen Geert Hofstedes studie om kulturdimensioner samt forskning inom samma område har legat till grunden för teoridelen. Den existerande forskningen har kompletterats med en fallstudie på fyra tyska dotterbolag i Sverige, där fyra intervjupersoner har bidragit med sin erfarenhet. Den insamlade datan har analyserats för att se hur nationell kultur påverkar organisationskultur. Datan har sedan analyserats utifrån tidigare forskning gjord på samma område.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur allmänheten fick sin första bild avHIV/AIDS från massmedia. Jag valde därför att undersöka hur Dagens Nyheter ochAftonbladet rapporterade om HIV/AIDS under senare delen av 1980 ? talet. I minundersökning sker en analys av hur tidningarna granskade makthavarna i sin rapportering avHIV/AIDS, hur tidningarna gav de mindre grupperna i samhället en röst i sin rapportering avHIV/AIDS och hur tidningarna lugnande men samtidigt varnande sina läsare i sittrapporterande om HIV/AIDS för att sedan jämföra resultatet mellan de två tidningarna. Jagvalde även att undersöka hur rapporteringen i de tidigare nämnda områdena skiljde sig mellanåren 1986 och 1988.

Denna uppsats är en studie av rapporteringen av terroristattentaten i Madrid 2004, London 2005 och Moskva 2010 i Dagens Nyheter. Genom Van Dijk och Faircloughs diskursanalys har jag analyserat fem artiklar ifrån morgontidningen. Med anledning till fördelningen mellan väst och öst, och bilden som skapats av dessa i media, har jag gjort en studie i ?vi? och ?dem? relaterade perspektiv. Där Madrid och London fått representera det västerländska medan Moskva stått för det österländska.

Vikaholm är en fantastiskt trevlig plats med många fina natur-, kultur-, och rekreationsvärden. Platsen gränsar till stadsdelen Teleborg i södra Växjö. Examensarbetet beskriver hur det är möjligt att inrätta bostadsbebyggelse i ett sådant område utan att förstöra dess stora värden. Arbetets intention är istället att bostäderna skall integreras i platsens stora värden och därmed göra platsen mer tillgänglig för flera av stadens invånare..

Titel: ?Man vill inte ha det här klicketi-klicketi-klick!? En studie om hur unga iPad-användare tänker kring nyheter på iPad.Författare: Helena AnderssonUppdragsgivare: DagspresskollegietKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.Termin: Vårterminen 2012Handledare: Patrik WikströmSidantal: 53 sidor, inklusive bilagor och referenser.Antal ord: 19 817, inklusive bilagor och referenser.Syfte: Att undersöka hur unga iPad-användare beskriver sin nyhetsanvändning på iPad samt hur de tänker kring att betala för nyheter på plattformen.Metod och material: Kvalitativ undersökning i form av sju samtalsintervjuer med iPad-användare.Huvudresultat: Nyhetsanvändningen är framförallt relaterad till webbläsaren, och att betala för en nyhetsapplikation känns inte aktuellt. Respondenterna uppfattar liten eller ingen skillnad i innehållet på nyhetssajter eller i nyhetsapplikationer. Alla respondenter beskriver att deras nuvarande nyhetsinhämtning på plattformen är text- och bildbaserad, i mindre utsträckning beskrivs en användning genom videoklipp och ingen beskriver en ljudbaserad nyhetsinhämtning. De som hade testat en nyhetsapplikation tyckte att detta var mer komplicerat än att ta del av nyheter direkt genomwebbläsaren.