In our case study we investigate how media chose to illuminate the process of court proceedings concerning a one specific rape case in Sweden during the spring and autumn 2007. For our study we have chosen to investigate two Swedish daily newspapers, one known to be a serious morning newspaper, Dagens Nyheter, and the other an evening tabloid newspaper Expressen. We would like to see whether the reports of the trial diverge and if that is, how they differ.The rape took place in Stockholm?s posh area named Stureplan in March 2007. The two men 21 and 25 years old, accused for the crime were acquitted after the first instance.

Studien undersöker hur polisen som institution kan synas och gestaltas inom journalistiken. Syftet var att studera hur Dagens Nyheter, Aftonbladet och Sydsvenskan väljer att gestalta och inrama ett enstaka fall där polisen är inblandad, i detta fall Reva-projektet, där polisen är en mycket stor aktör.Tidningarnas rapportering, under tidsperioden 1 januari till 31 mars 2013, har studerats utifrån 114 artiklar kvantitativt och har även kvalitativt tittats närmare på, utifrån aspekter viktiga för studiens syfte. Artiklarna har analyserats och tolkats utifrån faktorer väsentliga för framing theory eller med svensk benämning gestaltningsteori.En klar inramning som tidningarna väljer att göra kring polisen är deras "jakt" på människor. Detta ligger som en röd tråd i alla tidningar.  Aftonbladet och Dagens Nyheter har mer sensationsrubriker, medan Sydsvenskan fokuserar mer på debatten kring Reva-projektet som helhet. Gemensamt ramar tidningarna in polisen som ägare av Reva-projektet.

Lundh, P. Kultur som instrument i omvårdnaden av patienter. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö Högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2006. Syftet med studien var att undersöka kulturens inverkan på olika patientgrupper och att se hur sjuksköterskan kan använda kultur som instrument i omvårdnaden av patienter. Metoden är en litteratursökning efter vetenskapliga artiklar i databaserna: Pubmed, Cinahl, Psychinfo och EBSCO.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera hur P3 Nyheter är utformat, utifrån de tre nivåerna public service, radion som medium och programanalys. Tidigare forskning: Margareta Rönnberg har undersökt public service-nyheter för barn (8-14 år), genom att jämföra Barnjournalen (1978-1979) med Lilla Aktuellt (2007), och menar att eftersom barn är politiska varelser så borde de få ta del av den offentliga diskussionen. Studien rör sig över såväl offentlighetsfrågor och public journalism som ungdomskultur, och fokus ligger på utvecklandet av demokratin genom ett stärkande av medborgarnas makt. Det är ett stort hopp från de barn som tittar på Lilla Aktuellt till P3:s 20-30-åringar, men vad jag vet finns det inget nyhetsprogram som riktar sig till åldersgruppen 14-20 år. Det gör att P3 Nyheter blir nästa steg på vägen. Är det rent av möjligt att P3 Nyheter ska slussa människor vidare till Dagens Eko och "vanliga" Aktuellt när de blir äldre? Metod och material: Jag gör en explanativ, kvalitativ textanalys för att förklara varför texten ser ut som den gör.

Uppsatsens syfte är att undersöka ifall och om så även hur Wikileaks och Julian Assange porträtteras före och efter de våldtäktsanklagelser mot Assange som offentliggjordes i augusti 2010. I den diskursanalys som genomförs granskas sex nyhetsartiklar som valts ut efter bestämda tidsaspekter men i övrigt slumpmässigt. Artiklarna har publicerats i Dagens Nyheter och släppts från TT. Analysen bygger delvis på en ram lagd av teoretikerna Ernesto Laclau och Chantal Mouffe, och på teori och metodik beskriven av Norman Fairclough, och som handlar om att sätta diskursiva praktiker i samband med social och kulturell utveckling. Analysen är komparativ och fokuserar på det retoriskt diskursiva.

ABSTRACTClimate Change in the Daily PressAn Analysis of the Representation Swedish Daily Papers Convey Through Their Editorials About the Climate ChangeThe purpose of this essay is partly to present how swedish daily papers describe the climate change through their editorials and partly to examine if their politcal affiliation effect their point of view about the climate change. The search incluedes editorials from 6 daily papers (Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Göteborgstidningen, Nerikes Allehanda and Svenska Dagbladet) from the year 1997 to the year 2003. Three discourses and the order between them, found by a former analysis (Adger and others, 2001) of the international politics of climate change, are used as types of ideal in a form of an analysis of idea.The analysis reveals that the swedish daily papers don?t give the problem any major attention. Only a total of 65 editorials about the climate change could be found even though the papers produces several thousands during the period.

Att i press skildra ett miljöproblem är svårt. Utrymmet i sig innebär en begränsning. Variationen i läsarens förförståelse och journalistens kunskaper är stor. Vi har genomfört en analys av hur svenskspråkig dagspress skildrat algblomningen i Östersjön somrarna 2005 och 2006. Studien omfattar vilket utrymme frågan har getts, vilka perspektiv som valts, vilka orsaker till problemet som har angetts och vilka aktörer som getts utrymme.

Mediebranschens verklighet har fo?ra?ndrats genom internets inta?g. Den stora fra?gan pa? allas la?ppar a?r hur framtidens nyheter kommer att konsumeras och finansieras. Syftet med den ha?r studien a?r att kartla?gga processen kring hur en lokaltidning i fo?ra?ndring anva?nder olika publikationskanaler, det vill sa?ga hur mediekonvergens etableras.

Syfte: Undersöka om opinionsbildande språkanvändning som förekommer i tidningarnas ledare även tar plats i nyhetsartiklarna.Material: Åtta utvalda publikationer från www.flamman.se och www.dn.se Metod: Kritisk diskursanalysSlutsatser: Språkanvändning och åsikter som förekommer i ledare för att skapa opinion, återfinns i de nyhetsartiklar som har analyserats..

The aim of this study is to go into depth and analyze the identity ?immigrant? (invandrare) and how it is constituted in Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet and Sydsvenska Dagbladet. An investigation (SOU 2006:21) by Swedish authorities concludes that immigrants are portrayed in an unfavorable way in Swedish media, whilst Gunnar Sandelin in a debate article in Sweden?s biggest morning newspaper (Dagens Nyheter) meant that Swedish media lies about immigrants, creating an image of them that is too favorable that is not in touch with reality. This gives this thesis momentum to further investigate the identity immigrants are given in Swedish media.The theory and method used in this thesis is Laclau?s and Mouffe?s discourse theory.

SammanfattningUppsatsen undersöker hur föreställningar kring unga och deras politiska engagemang såg ut i Sveriges två största morgontidningar under åren 1990-2007. Dessa föreställningar kan ha påverkat medborgarnas syn på unga och på politik men också utvecklingen av politisk ungdomspolitik. Massmedierna beskrev unga som problematiska i fråga om demokratin, samtidigt som forskning visade att det visserligen var så att unga inte ville engagera sig i politiska partier, men att detsamma gällde den vuxna befolkningen.76 artiklar från Dagens Nyheter (DN) och 45 artiklar från Svenska Dagbladet (SvD) ingår i studien och de undersöks med metoden innehållsanalys, samt med teorier dels om bilden av "vår tids unga", dels om vad moralpanik är. Undersökningen studerar hur tidningarnas bild av unga och politik under perioden överensstämmer med moralpanikens olika faser. Eftersom moralpaniken i detta fall handlar om en hotad demokrati, använder jag mig av begreppet "demokratipanik".Uppsatsen kommer fram till att Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet följer moralpanikens faser när det gäller ungas politiska engagemang Dessutom blir det tydligt att unga under hela perioden framstår som annorlunda..

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka källor de två tidningarna Dagens Nyheter och New York Times använt sig av i bevakningen av Kambodja. Två dramatiska händelser är i fokus.Den första händelsen inträffade den 17 april då gerillarörelsen, Röda Khmererna, tågade in i Kambodjas huvudstad Phnom Penh och tog över makten. Kontakten med omvärlden bröts inom loppet av några timmar. Förvirringen kring vad som verkligen skett blev påtaglig i medierna. Ingen visste säkert vad som hänt.

Denna uppsats behandlar hur muslimer framställs i två svenska morgontidningar, nämligen Dagens Nyheter (DN) och Svenska Dagbladet (SvD). Metoden som använts i studien är en kvantitativ innehållsanalys, vilken har utförts på sammanlagt 78 artiklar, 39 från respektive tidning, en artikel från varje vecka under nio månader år 2012. Syftet har varit att se hur muslimer framställs i svensk morgonpress under ?en vanlig dag?, alltså en dag där det inte inträffat någon extrem händelse som kan förknippas med muslimer.Teorierna som använts i studien är Orientalism, Nyhetsvärdering och medielogik, Stereotyper i media, Naturlig inkludering samt diskriminering med ord. Dessa ligger till grund för uppsatsens resultat.Resultatet av studien bekräftar tidigare studiers resultat, nämligen att muslimer framställs på ett sätt som inte är fördelaktigt.

The purpose of this essay has been to describe and compare the personal qualities that the Swedish newspaper Dagens Nyheter (DN) tried to associate Barack Obama and John McCain with during the American presidential election campaign 2008. The main question to be answered is: What social and physical characters as well as what personal experiences, interest and resources did DN tried to emphasize regarding John McCain and Barack Obama during the American presidential election campaign 2008. The theoretical starting-point has been John B Thompson?s theory of the mediated publicity and John Corner´s theory of political persona and spheres of action. Various DN news texts, in all 38 articles, have been examined by content analysis from 25th of august to the 4th of November.

I den här uppsatsen undersöks debattartiklar under åren 1997 till 2007 på Dagens Nyheters debattsidor. Intresset ligger vid att undersöka kvalitetsrelaterade skolfrågor och särskilt hurlärarprofessionen deltar i debatten. Som inspiration för behandling av materialet används Pierre Bourdieus ramverk med dess kapital- och fältbegrepp. Resultaten av undersökningen indikerar att lärarna har stort utrymme i debatten. Dessutom hörs statliga politiker i hög grad.Skolverket, akademiker och näringsliv deltar i betydligt mindre omfattning, men befinner sig inte på något sätt på marginalen.