AbstractFörfattare: Stina Halvorsen, Hanna MårtenssonHandledare: Eva-Lotta FridTitel: Sveriges Television vs. Fox News, en jämförelse avnyhetsrapporteringen kring PakistankonfliktenÄmne: Medie- och kommunikationsvetenskapÅr: 2007Syfte: Syftet med uppsatsen är att blottlägga vilka skillnader och likhetersom finns i nyhetsrapporterandet mellan kanalerna gällande den specifikahändelsen i Pakistan.Metod: Vi använder ett kritiskt hermeneutiskt förhållningssätt och tillämparsedan kvalitativ metod i form av diskursanalys och bildanalys. Vi användeross även genomgående av nyhetsvärdering och nyhetsförmedling, då vifinner dessa begrepp högst relevanta för analysen.Slutsatser: Vi har upptäckt att informationen som förmedlas är den sammahos båda kanalerna, det är vinklingen på hur informationen förmedlas somskiljer sig åt. Tyngdpunkten i Fox News nyhetsinslag ligger på hur vidareUSA:s nationella säkerhet är hotad av konflikten, medan SVT istället läggerfokus på att förmedla hur situationen ser ut i Pakistan och vad konfliktenbetyder för landet. De likheter vi kan urskilja är först och främst val av bilder,det vill säga båda kanalerna använder samma bilder vid flera tillfällen, samtatt President Pervez Musharraf och Benazir Bhutto framställs på liknande sätti båda kanalernas inslag.Nyckelord: Komparativ studie, hermeneutik, diskursanalys, bildanalys, FoxNews, SVT, Pakistan, nyheter online, nyhetsinslag..

Uppsatsen ger en retorisk analys av tidningsdebatten Ranelidfejden 2003. Fejden startade med skribenten Linda Skugges recension i Expressen av Björn Ranelids bok Kvinnan är det första könet. Inom kort publicerades artiklar i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet som ifrågasatte Skugges kompetens som kritiker. Uppsatsen undersöker dessa artiklar och hur de argumenterar för att upprätthålla respektive bryta mot de normer som finns kring traditionell litteraturkritik. Detta görs genom att utgå från Kenneth Burkes dramatistiska analys inklusive ett genusperspektiv.

Den här uppsatsen belyser hur Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet omskriver fotbollsrelaterat våld i Sverige. I uppsatsen koncentrerar jag mig på kravallerna i matchen mellan Hammarby och Djurgården, som spelades på Söderstadion, den 28 augusti 2006. Syftet med den valda avgränsningen är att utföra en mer fördjupad studie om pressens bemötande av fotbollsrelaterat våld. Den här matchen symboliserar på ett effektfullt sätt de våldsamheter som med jämna mellanrum förekommer i samband med möten mellan rivaliserade lag. Efterspelet till den här matchen har dessutom varit mer omskrivet än någon annan match på svensk mark.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur mediebilden av psykiskt sjuka och psykisk sjukdom presenterades mellan den 28 september och 10 oktober 2003 i tidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Vilka som får komma till tals i artiklarna och insändarna undersöks. Vidare undersöks om det finns någon skillnad i hur morgon- och kvällspress rapporterar om psykisk sjukdom och psykiskt sjuka och om det finns någon skillnad mellan insändare och andra artiklar och hur skillnaden i så fall ser ut. Slutligen studeras om psykiskt sjuka får komma till tals i högre grad efter Riksförbundet för social och mental hälsas seminarium den tredje oktober 2003.Teorin om nyhetsvärdering, gestaltningsteorin och mytteorin har använts för att förstå och tolka resultatet. Resultatet av undersökningen visar att det främst är i insändare och nyhetsartiklar som psykiskt sjuka och psykisk sjukdom tas upp.

I den här studien har vi undersökt skillnaden mellan kulturmaterialet 1990 och 2011 i Sydsvenskan, Göteborgs-Posten och Dagens Nyheter. Vi har med en kvantitativ analys undersökt förhållandet mellan kultur- och nöjesmaterial, fördelningen mellan ämnen och artikeltyper samt förekomsten av förhandsmaterial. Vi har även analyserat förhandsmaterialets uppbyggnad med en kvalitativ analys. Undersökningen utgår från tre nordiska undersökningar kring utrymme och innehåll på kultursidorna. Resultatet visar en ökning av andelen nöjesmaterial, som 2011 var cirka 44 procent av innehållet.

Denna studie jämför rapporteringen om naturkatastroferna i Haiti och Pakistan år 2010. Syftet är att förstå hur Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter har prioriterat och gestaltat respektive lands katastrof vilket i sin tur skapar en bild av nationens ställning som offer.221 artiklar ligger till grund för mätning av utrymme och placering, varpå 72 artiklar analyserades mer ingående med hjälp av kvantitativ innehållsanalys för att ta fram viktiga aspekter i gestaltningen. Huvudsakliga aspekter var Lidande människor, de Skyldiga och Räddaren.Utifrån teorier om Agenda-Setting fann vi stöd för de resultat vi fann angående utrymme och prioritering. Compassion Fatigue och synen på Vi som en västerländsk norm och De Andra fick stå som teoretisk grund för hur journalister skapar medkänsla hos läsaren för att öka intresset för nyheten.Resultatet visar att katastrofen i Haiti var den som prioriterades högst. Det på grund av att medier prioriterar plötsliga händelser framför långsamma och att Haiti utifrån ett västerländskt perspektiv hade en högre nationell status som offer än Pakistan.

Jag har gjort en kvantitativ innehållsanalys av inslag i SVT:s Rapport och TV4:s Nyheterna under tre perioder. Undersökningen fokuserade på hur pass snuttifierade, trivialiserade och dramatiserade nyhetsinslagen är. Syftet var att se på utvecklingen under tjugo års tid sedan tv-monopolet avskaffades och en kommersiell tv-kanal infördes och utgångspunkten för undersökningen var Kent Asps tidigare forskning som anser att dessa tre begrepp, inklusive begreppet personifiering, är utmärkande för kommersialiserad tv.De tv-nyheter som har ingått i min undersökning är Rapports och TV4-nyheternas sändningar från första veckan i december 1990, 2000 och 2010. De olika delarna som analyserades var längden på inslag, längden på soundbites, längden på bildbitar, vilka personer som intervjuas, vilka ämnesområden som sändningarna rapporterar om, om rapporteringen handlar om brott och om den tar upp dramatiska händelser.Resultaten visar att det skett en utveckling mot en viss form av kommersialisering inom tv-nyheterna, men att den inte skiljer de olika nyhetsprogrammen åt så mycket som teorierna om kommersialisering tycks tro.Min slutsats var att även om båda nyhetsprogrammen har blivit mer kommersiella enligt Asps definitioner, betyder det inte att det journalistiska innehållet har blivit lidande. Störst skillnader visade snuttifiering och trivialisering.

Den här uppsatsen belyser hur Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet omskriver fotbollsrelaterat våld i Sverige. I uppsatsen koncentrerar jag mig på kravallerna i matchen mellan Hammarby och Djurgården, som spelades på Söderstadion, den 28 augusti 2006. Syftet med den valda avgränsningen är att utföra en mer fördjupad studie om pressens bemötande av fotbollsrelaterat våld. Den här matchen symboliserar på ett effektfullt sätt de våldsamheter som med jämna mellanrum förekommer i samband med möten mellan rivaliserade lag. Efterspelet till den här matchen har dessutom varit mer omskrivet än någon annan match på svensk mark.

The aim of this thesis was to examine how newspaper journalism represented the celebrity Anna Anka. Which roles and qualities did the media ascribe Anna Anka and in what way did the media frame her as a woman.We examined texts and photographs from two Swedish newspapers, Aftonbladet and Dagens Nyheter, 16 texts were analysed. The method we used were discourse analysis with focus on relations, identities and representation.The result showed that Anna Anka was represented in an essentially equal way in both newspapers. The image of Anna Anka seems to be multifaceted. In the texts Anna Anka becomes a symbol for conflicts that emerge in discourses regarding gender, celebrity and Swedish values.

The aim of this undergraduate thesis was to examine the media?s portrayal of overweight and obese children and their surroundings, using the first and third dimensions of Fairclough?s three dimensional model for critical discourse analysis. The study addressed the following questions: How does the press, in this study represented by two newspapers, portray overweight and obese children? What discourses regarding overweight and obesity among children are the most prominent in these two newspapers? What risks and negative influences in the child?s surroundings are identified, and how are they described? What social representations can the images of overweight and obese children originate from? The analyzed material consisted of 62 articles from Dagens Nyheter and Aftonbladet, which were analyzed using the earlier mentioned method for discourse analysis, as well as the theory of social representations. The results showed that ?the fat child? and its environment were portrayed exclusively in negative terms, and a discourse linking obesity and ill-health dominated a large part of the material.

Denna undersökning tar reda på hur reportrarnas tal låter i de svenska nyhetssändningarna och i hur stor mängd regionala varianter av standardspråket förekommer. Den reder även ut vad för policys och praxis som finns hos Sveriges television när det gäller hur en reporter ska tala. Studien fokuseras kring SVT1. Är det mångfaldens Sverige som speglas i reportrarnas språkbruk? Får alla sorts dialekter plats i svensk public service?Undersökningen lutar sig mot den svenska språkpolitiken samt huvuddragen inom sociolingvistik.

The purpose of this study was to examine the media?s portrayal of young people that gamble with money. Young in this study refers to people in the age 13 to 30. The following questions were examined: How does the press, in this case three newspapers, portray young people who gamble with money? What discourses in the selected newspapers, regarding young people who gamble with money, are the most prominent?The method used in this study was Faircloughs three dimensional model for critical discourse analysis which was used together with a social constructionist point of view.

Titel:?Nytt toppmöte i sikte?? ?en kvalitativ textanalys med kvantitativa inslag av Göteborgs-postens rapportering från Israel-Palestinakonflikten i samband med OsloprocessenFörfattare:Irini Siga och Elmira BavelKurs:Fördjupningskurs i medie- och kommunikationsvetenskapTermin:Höstterminen 2006Syfte:Att studera hur Göteborg-posten värderade och framställde nyheter från Israel- Palestinakonflikten under Osloprocessen.Metod:En kvalitativ textanalys med kvantitativa inslag.Material:Publicerade artiklar från Göteborgs-posten i samband med Osloprocessen, under perioden 930813 ? 940213.Huvudresultat:Våra resultat visar att majoriteten av texterna i rapporteringen från konflikten mellan Israel och Palestina under den undersökta perioden, utgjordes av politiska artiklar med ett fredsinriktat perspektiv. Det huvudsakliga fokuset i dessa artiklar var hur man ska få till en fred mellan de två parterna genom politiska möten, samtal och förhandlingar. Det huvudsakliga perspektivet i artiklarnaär från konfliktens huvudparter Israel och PLO och representanter för dessa parter i form av politiska ledare och fredsförhandlare. De politiska aktörerna som förekommer framställs i huvudsak som aktivainitiativtagare till fred, dock utför de inga fysiska eller praktiska aktioner utan detta fastställs genom för freden positiva uttalanden.Resultaten av vår studie leder oss fram till slutsatsen att Göteborgs-posten värderade nyheter kring fredsprocessen mellan Israel och Palestina högt i processens inledande skede.

Uppsatsen 'Förtätning' inom stadsplanering bygger på en empirisk artikelstudie och behandlar hur begreppet 'förtätning' togs upp i dagstidningarna: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborg-Posten, Sydsvenska Dagbladet och Upsala Nya Tidning, under perioden 1 januari 2007 till 20 april 2008. Fokus har legat på vad skribenterna kan ha menat när de använt begreppet inom stadsplanering, vilka argument som togs upp för respektive emot 'förtätning' samt vilken uppfattning tidningsläsarna kan ha fått om 'förtätning'. Stöd och inspiration hämtades från diskursanalys. När begreppet 'förtätning' användes inom stadsplaneringssammanhang gav studien att skribenterna generellt syftade på någon typ av nybyggnation inom befintlig bebyggelse. En mångfald av varianter av 'förtätning' förekom beroende på i vilket sammanhang, i vilken kontext, begreppet förekom. De argument som framfördes är exempel på kontext som kan ha påverkat betydelsen av begreppet 'förtätning'. Mängden argument varierade mycket mellan de fem tidningarna, också den relativa fördelningen mellan antal argument för respektive emot 'förtätning' var olika mellan tidningarna.

Syftet med studien är att undersöka hur romerna framställts i nyhetsrapporteringen i det så kallade Mariafallet som utspelade sig under oktober och november månad 2013. Fallet började med att en blond flicka upptäcktes i ett romskt läger i Grekland och misstänktes ha kidnappats, något som blev en stor nyhet i världspressen. Analysen fokuserar framför allt på journalistikens roll i skapandet av ett vi och deperspektiv och stereotypiseringen av romer i svensk press. Totalt analyseras 30 nyhetsartiklar från tidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Göteborgs-Posten.Uppsatsen utgår från teorier om stereotypisering, framingteori, ?vi och de?-perspektiv samt journalistikens makt och sanningsanspråk.