Detta projekt har genomförts för att utveckla en ny dryckesbärare. En dryckesbärare som utstrålar identitet samt förskönar upplevelsen för kunden i butik.Projektet är utfört i samarbete med Systembolaget i Visby.Stora summor pengar läggs på alkohol och det bör speglas i dryckens hela väg från produktion till förtäring. De kundkorgar som används på Systembolaget idag är en standardvariant som används i de flesta livsmedelsbutiker.Analyser i detta projekt visar att dagens korgar varken passar den som ska använda dem eller innehållet de ska bära, vilket kunderna också bekräftar.En förbättring av situationen innebär en förhöjning av kundens hela upplevelse av sitt besök i butiken, något som Systembolaget idag högt värdesätter.Varför har då inget redan gjorts?Anledningen, enligt Fanny, är vanans makt - besökaren i butiken, kunden, har inte fått se andra alternativ och har därför inte haft något att jämföra med.Arbetsprocessen har inneburit ett antal moment; kartläggning av produkter på marknaden, ergonomisk analys av dagens korg, faktainsamling; forskning och studier, kontakt med kunder, idégenerering, tester, kontakt med konstruktör, materialresearch och genomförande i form av CAID-modellering och prototypframställning.Resultatet blev ett förslag på dryckesbärare som håller innehållet på plats, gör det möjligt för bäraren att bära på rätt sätt och som utstrålar avsändare..

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lärare utifrån deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lärande samt prestation och motivation. Våra frågor var således: Hur upplever elever och lärare att det är att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lärare i den befintliga klassen? och Finns det något samband mellan klasstorlek och elever och lärares upplevelser? Som metod användes en kvalitativ metod i form av intervjuer då vår önskan var att komma informanterna på djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala värld. Det genomfördes åtta intervjuer på två olika skolor, varav fyra intervjuer på varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och två var lärarintervjuer.

BAKGRUND:Samlingen har sitt ursprung i Fröbels pedagogik och är i dagens förskola en del av dendagliga verksamheten. Samlingen har utformats till att stödja en demokratisk uppfostranoch även till att ge barnen en struktur i vardagen eller för att lära barnen grundläggandebegrepp. Dagens samling består både av rutiner som ser likadana ut varje dag ochvariation beroende på vad förskolan arbetar med.SYFTE:Syftet med studien är att undersöka hur några pedagoger och barn på fyra stycken utvaldaförskolor ser på samlingen och dess innehåll. Syftet med studien är också att undersökaom barnen känner att de kan påverka samlingens innehåll och om pedagogerna tror attsamlingen påverkar barnens utveckling.METOD:Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och observationer. Observationerna avsamlingen använde vi som grund för de intervjufrågor vi sedan ställde.

Studiens syfte är att undersöka hur Stockholms Prideparad representeras i Dagens Nyheter och Aftonbladet åren 1998, 2009 och 2013. Frågor som ställs är vilka diskurser som används i rapporteringen av paraden, samt vilken kunskap om sexualitet som reproduceras och genereras i artiklarna. Studien utgår från Michel Foucaults teorier om kunskap, makt och sexualitet; Norman Faircloughs diskursteori; samt queerteori. En kritisk diskursanalys enligt Faircloughs tredimensionella modell tillämpas på materialet som utgörs av sex stycken artiklar, en för varje tidningen och utvalt år. Analysen av artiklarna visar att de dominerande diskurserna i båda tidningarna var en event-/nöjesdiskurs som sammanfattar paraden.

Dagens konkurrenskraftiga samhälle medför större rivalitet om kunderna vilket omöjliggör för företag att endast vara passiva och vänta på kundernas infinnande. Istället krävs differentiering för att utmärka sig bland ett stort antal existerande företag. Ett sätt är att forma speciella band till kunderna som gör dessa lojala till det egna företaget. Men frågan är om det verkligen finns förutsättningar för att detta ska kunna ske inom dagens detaljhandel? Vad är det som behöver förbättras för att större kundlojalitet ska kunna uppnås?Syftet med vår uppsats är att studera hur företag inom retailbranschen arbetar med att skapa långsiktiga kundrelationer.

Syftet med studien var att undersöka kvinnosynen inom dagens svenska rasideologiska rörelse. Vid genomförandet av studien användes kvalitativ metod i form av textanalys av olika texter publicerade av grupper inom den rasideologiska rörelsen samt intervjuer med två personer som varit aktiva i rasideologiska grupper. Rasistiska ideologier och rörelser är inga nya fenomen. Alltsedan de nationalsocialistiska framgångarna under 1930-talet har det i Sverige existerat och verkat grupper och rörelser vars verksamhet ytterst syftat till den vita rasens överlevnad. Det finns en idémässig kontinuitet mellan 1930-talets nazistpartier och dagens moderna rasideologiska rörelse.

Uppsatsen handlar om hur fritidsgården har påverkat sina före detta besökare. För att genomföra detta använder vi oss av både enkäter och kvalitativa intervjuer. Studien är gjord i samarbete med Karlskrona kommun och kommer vara en del i ett större forskningsprojekt som ungdomsstyrelsen driver. Ungdomsstyrelsen arbetar med ett pilot projekt som Karlskrona kommun är en del av. Målsättningen för Karlskona kommun är att effektstudera förebyggande och främjande arbete inom kultur och fritidsområdet.

I augusti 2010 inträffade en olycka i San José-gruvan i Chile. Olyckan resulterade i att 33 gruvarbe-tare blev fast i ett skyddsrum i över två månader innan de kunde räddas. Händelsen fick ett stort utrymme i media världen över. I vår studie har vi utmanat medielogiken genom att testa tre ny-hetsvärderingsteorier utifrån aftonbladet.ses och dn.ses nyhetsrapportering kring gruvolyckan. Tidningarna valdes därför att de är Sveriges största kvälls- respektive morgontidning.

Att endast mäta synskärpa i en vanlig synundersökning är oftast inte tillräckligt för att få en komplett bild på synfunktionen av en patient. Kontrastkänslighet är en viktig del i synen som ofta utelämnas ur dagens rutin undersökningar. Detta är i undersökarens ögon en viktig del av en synundersökning eftersom enbart synskärpa inte ger en helhetsbild på patientens synfunktion.Syftet i denna studie var att se om ljusets frekvens påverkar vårt kontrastseende. I studien har undersökaren jämfört kontrastseende vid hög- och lågfrekvent belysning och försökt att ta reda på om dessa två förhållanden har en påverkan på patientens kontrastseende.I studien mättes kontrastkänslighet i lågfrekvent (50 Hz) och högfrekvent belysning (25 000 ? 70 000 Hz).

Denna rapport beskriver framtagandet av ett ämnesöverskridande temaarbete för årskurs 4-6 om mat med hållbar utveckling som grund. Dagens samhälle präglas av klimatförändringar och konsekvenser av detta. I framtiden kommer dessa konsekvenser att märkas allt mer. För att vända den negativa trenden och skapa ett hållbart samhälle spelar utbildning en stor roll. Enligt den svenska läroplanen ska hållbar utveckling genomsyra all undervisning genom ett övergripande miljöperspektiv.

Webb 2.0 och sociala medier har bidragit till nya sätt att integrera på webben. Transformeringen från webb 1.0 till webb 2.0 har lett till att även sociala medier och Twitter och sociala medier kommit att bli ett arbetsredskap för journalister. Det är lätt att förbise att journalisterna inte enbart är sändare av information utan även mottagare. Uppsatsen undersöker hur journalister använder sig av Twitter och sociala medier som verktyg för informationshämtning och vad det ger för effekt på journalistikens innehåll. Genom att knyta an till tidigare forskning av Michael Gullikssons rapport Elektroniska källor i dagspressjournalistik: tekniktillgång, teknikanvändning och attityder vid tre redaktioner 1993 och 1996, jämförs användningen av Twitter och Facebook på en landsortstidning, Söderhamns-Kuriren, med en rikstäckande nyhetstidning, Dagens Nyheter. Kvalitativa intervjuer har genomförts skriftligt med tre journalister vardera på respektive nyhetsredaktion. Uppsatsens resultat visar att journalisterna använder sociala medier som arbetsverktyg i allt större utsträckning.

Under våren och hösten 2007 har examensarbetet ?Utveckling av skoterkälke av packmodelltyp med grillfunktion? ägt rum. Denna rapport behandlar det 30 poängs projekt som är de avslutande studierna på Högskoleingenjörsprogrammet Industriell Design med magisterexamen på Luleå Tekniska Universitet. Arbetet har genomförts med hjälp av handledare på universitetet. Eftersom ingen updragsgivare funnits har produktplanering och kravspecifikation, (se bilaga 2), skrivits tillsammans med handledare där man studerat på befintliga produkter som idag finns på marknaden.

SyfteStudiens övergripande syfte var att undersöka vilka skäl som finns till att avstå från hälsotester genomförda inom företagshälsovård. För att synliggöra och öka förståelsen för dessa skäl, var studiens delsyften att undersöka bortfallsgruppens inställning till hälsotesteroch hälsosatsningar, där hälsotester ingår som en del.MetodGenom kontakt med Liv&Lust AB och Preem Petroleum AB gavs möjlighet attgenomföra en studie av bortfallsgruppen, dvs. de individer som arbetar på Preem, Huvudkontoret på Gärdet i Stockholm, och som avstått från att, på frivillig basis, deltaga i Liv&Lust Första Hälsoplantest under 2002-2003. En kvalitativ intervju genomfördes med nio personer ur bortfallsgruppen under våren 2003 på Preem:s huvudkontor. Intervjuerna var halvstrukturerade och deras längd varierade mellan cirka 35 till cirka 60 minuter.  Resultaten kategoriserades först efter meningsbärande utsagor och analyserades därefter utifrån Antonovskys KASAM-modell innehållande de tre komponenterna: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.ResultatEn vanlig orsak som uppgavs som skäl till att avstå från Hälsoplantest var tidsbristpga.

Att barn i förskolan vistas utomhus under delar av dagen är nog något som många människor i dagens samhälle ser som en självklarhet. Men vad har pedagogerna själva för uppfattning om sin utomhusverksamhet? Varför ska barnen vara ute varje dag och vad är nyttan med det? Vi har valt att göra en kvalitativ intervjustudie på grund av att vi är ute efter pedagogernas uppfattningar om utemiljön. Vårt syfte är att belysa hur några utvalda pedagoger arbetar med utemiljön och vad de uppfattar som vinningar och svårigheter med att vara ute med barnen. Som bakgrund till vår studie har vi valt att belysa utomhusverksamhet ur ett sociokulturellt perspektiv, att se hur språk och handling kan vävas samman i en utomhusmiljö som i sin tur leder till lärande.Alla har vi olika syn på vad natur är, detta har till stor del att göra med vad gemene man har för tidigare erfarenheter.

Bakgrund: Att definiera matöverkänslighet är ännu idag inte fastställt, det råder delade meningar om denna definition. Författarna har valt att inrikta sig på matöverkänslighet som definieras matallergi och matintolerans. Flera av matallergierna kan utlösa en allergisk chock, denna typ av chock som även kallas anafylaktisk chock kan vara livshotande om inte behandling sätts in direkt. Idag lider var tredje person i Sverige av någon typ av allergi, vanligt förekommande matöverkänsligheter är komjölksallergi, laktosintolerans, äggallergi och nötallergi.Syfte: Syftet är att undersöka hur många människor i åldern 18-28 år som lider utav matöverkänslighet och om allergimedicin bärs med dagligen.Metod: En empirisk enkätstudie låg till grund för studiens resultat. Författarna valde att göra en kvantitativ studie för att kunna samla in data systematiskt och sedan sammanfatta dessa i statistisk form.