Vi ställer frågan om vad som påverkar rapportering av naturvetenskap i svensk morgonpress. Vi har frågat redaktionellt ansvariga beslutsfattare på fyra morgontidningar hur de motiverar sin naturvetenskapliga rapportering. Vi har även frågat hur de motiverar att ha eller inte ha specialreportrar och om resonemang kring presentationsformen för den naturvetenskapliga rapporteringen. Vi har bett om deras tankar om framtiden och ställt en fråga om den integreringstrend som beskrivs för naturvetenskaplig rapportering i litteraturen. Norrbottens-Kuriren, Norrköpings Tidningar, Svenska Dagbladet och Sydsvenska Dagbladet valdes initialt därför att de har en särskild sektion för naturvetenskap på sina hemsidor.

Det som studeras i denna undersökning är hur morgontidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet beskrev utrikesminister Carl Bildt kopplat till de fängslade journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson. Syftet med undersökningen är att identifiera morgontidningarnas diskurs om Carl Bildt i de olika faserna av rapporteringen kring de fängslade svenskarna journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson. Detta kommer att undersökas via en kritisk diskursanalys där vi kronologiskt går igenom morgontidningarnas rapportering av Bildt kopplat till Schibbye och Persson från att de fängslades till tiden efter då de var fria. Som delsyfte vill vi granska och diskutera de resultat vi kommer fram till i diskursanalysen. Detta görs för att kunna presentera och kartlägga hur de eventuellt olika diskurserna skiljer sig.

Denna studie syftar till att undersöka svenska mediers bevakning av det amerikanska presidentvalet 2012. Frågeställningarna vi vill ha svar på handlar om huruvida medierna varit partiska i rapporteringen, det vill säga är rapporteringen positiv eller negativ kring någon av presidentkandidaterna i svenska medier? Och vilken syn på mediernas demokratiska uppgift grundar sig rapporteringen på? För att få svar använder vi oss av kvantitativ innehållsanalys av artiklar i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet. Metoden gör det möjligt att undersöka partiskheten med hjälp av journalistikforskaren Kent Asps aktörsbehandlingsindex. Normativ medieteori utgår från att medier har ett samhällsansvar när det gäller att rapportera om händelser.

Denna uppsats är en undersökning av hur litteraturkritiker i modern svensk dagspress söker legitimera sig för att sedermera uppnå auktoritet. Genom fyra kriterier upprättade med utgångspunkt i litteraturvetaren Tomas Forsers bok Kritik av kritiken analyseras totalt 28 texter ur Dagens nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet. Samtliga texter publicerades under vecka 14 2009. Uppsatsen kommer fram till kriterierna är användbara och argumenterar för att de visar hur de enskilda kultursidorna söker profilera sig i och fortsatt eftersöka metoder för att legitimera sig och på så sätt vinna auktoritet..

Denna uppsats a?r en studie av Svenska Dagbladets agenda och La?kare Utan Gra?nsers och Ro?da Korsets informationsflo?de med fokus pa? humanita?ra kriser. Syftet fo?r va?r studie a?r att ta reda pa? i vilken utstra?ckning hja?lporganisationernas informationsflo?de o?verenssta?mmer med Svenska Dagbladets agenda. Fo?r att fa? en helta?ckande studie vill vi a?ven ta reda pa? hur hja?lporganisationerna go?r fo?r att fo?rso?ka styra mediernas agenda.Ide?n till denna studie utvecklades efter att La?kare Utan Gra?nser presenterade rapporten Kriserna svenskar glo?mt som visar att flera humanita?ra kriser som drabbat miljontals ma?nniskor ga?tt svenskarna fo?rbi.

Den här uppsatsen presenterar en undersökning vars syfte är att se om det finns skillnader i språket och semiotiken, inom semiotiken studerar man t.ex. tecken, bilder och annat som kan vara betydelseskapande, i nyhetsartiklar publicerade i papperstidningar och på webben. Bakgrunden till denna undersökning är utbredningen av nyhetsläsare på webben och de minskade upplagorna av tryckta dagstidningar. Undersökningen bygger på jämförelse och analys av en och samma nyhet i tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Aftonbladet och deras respektive webbsidor. Undersökningen visar att artiklar på webben bland annat är längre.

This paper is about cyber-bullying, the youth?s experience and how the papers image of cyber- bullying looks. The relevance of this essay be to be found in the aim of the research of the cyber bullying today. By examining how the youth?s usage and experience?s - and the papers image of cyber-bullying in the social media, it will be possible to create an understanding for how the social media is represented today.

Den här uppsatsen handlar om hur ökad alkoholkonsumtion i Sverige framställs inom den svenska tryckpressen och vilken bild läsare kan få av den här skildringen. Min fråga är om det finns någon konfliktlinje i artiklarnas skildringar av den ökade alkoholkonsumtionen. För att kunna svara på frågan analyserades artiklar från fyra svenska tidningar, Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet under perioden mellan 2000 och 2012. Resultaten visar att det finns en konfliktlinje bland artiklarna när det gäller den svenska alkoholpolitiken. Konflikten uppkommer mellan den liberala diskursen och den restriktiva diskursen.

Syftet med min uppsats är att reda ut de olika åsikter och tankar som rådde kring debatten gällande folkpartisten Cecilia Wikströms förslag, under sommaren 2006, om att införa en litterär kanon i skolorna. Jag har valt att genom textstudium undersöka olika debattartiklar som jag hämtat från Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Sydsvenskan. Den här uppsatsen belyser de olika stöttestenarna i debatten. Resultatet blir fyra infallsvinklar i debatten: ?En kanon för att främja den svenska kulturen?, ?En kanon är levande?, Kanon ur ett lärar- och skolperspektiv? samt ?En kanon som universallösning?.

Syftet med min uppsats är att reda ut de olika åsikter och tankar som rådde kring debatten gällande folkpartisten Cecilia Wikströms förslag, under sommaren 2006, om att införa en litterär kanon i skolorna. Jag har valt att genom textstudium undersöka olika debattartiklar som jag hämtat från Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Sydsvenskan. Den här uppsatsen belyser de olika stöttestenarna i debatten. Resultatet blir fyra infallsvinklar i debatten: ?En kanon för att främja den svenska kulturen?, ?En kanon är levande?, Kanon ur ett lärar- och skolperspektiv? samt ?En kanon som universallösning?.

Den här uppsatsen presenterar en undersökning vars syfte är att se om det finns skillnader i språket och semiotiken, inom semiotiken studerar man t.ex. tecken, bilder och annat som kan vara betydelseskapande, i nyhetsartiklar publicerade i papperstidningar och på webben. Bakgrunden till denna undersökning är utbredningen av nyhetsläsare på webben och de minskade upplagorna av tryckta dagstidningar. Undersökningen bygger på jämförelse och analys av en och samma nyhet i tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Aftonbladet och deras respektive webbsidor. Undersökningen visar att artiklar på webben bland annat är längre.

Politik har under hela 1900-talet varit ett manligt bevakningsområde. Men kvinnliga journalister har, framför allt under de senaste tjugo åren, tagit sig an ämnet i lika hög grad. Men finns det inom den politiska journalistiken ändå skillnader i vad män respektive kvinnor bevakar och hur yttrar sig i så fall dessa skillnader? Det har undersökts i den här studien.Monica Löfgren Nilssons och Monika Djerf-Pierres teorier om journalistikens kön, könsmärkningen av bevakningsområden och deras definitioner av ?hårda? och ?mjuka? bevakningsområden, där de mjuka är typiskt kvinnliga och de hårda typiskt manliga, har legat till grund för den här undersökningen.Studien utfördes kvantitativt, där 579 politiska artiklar från tidningarna Svenska Dagbladet, Aftonbladet, Kristianstadsbladet och Dala-Demokraten har ingått. Undersökningen utfördes inför riksdags- och EU-valet 2014 och artiklarna är hämtade under perioden oktober 2013 till mars 2014.Studiens resultat visade att politik i sig fortfarande är ett manligt bevakningsområde i landsortspressen, men inte i storstadspressen.

Syftet med studien är att studera medierapporteringen avSverigedemokraterna i samband med Järnrörsskandalen med hjälp avgestaltnings- och primingteorin. Materialet bestod av artiklar från Svenska Dagbladet, Expressen, Aftonbladet, Dagens Nyheter och Fria Tider. Materialet analyserades både kvantitativt och kvalitativt.Våra analyser från denna studie visar hur informationsflödet sprids mellan tidningarna och hur de med hjälp av ett gemensamt underlag har konstruerat händelsen. Samtliga tidningar gör sin egen tolkning av Järnrörsskandalen med hjälp av individuella källor och perspektiv. Expressens gestaltning av avslöjandet ifrågasätts aldrig utan godtas i samtliga tidningar som vi tittat på..

Sexual harassment is something that has existed for several decades, and are something that still occurs today in many places around our society. In the fall of 2017, a movement called the Metoo-movement, started and spread across the whole world, which made an impact on many countries ? particularly Sweden. Serval women from different occupational groups started to share their stories to the media, about sexual harassment that they gone thru, in order to show that the perpetuators are just ordinary men in their industry, which is something that media previous misconception provided about. The first stories that reached the Swedish residents were from the Swedish film- and theater industry, and were also one of the most known and visible first call-out groups. They shared 703 different stories about sexual harassment to one of Sweden's leading newspapers, Svenska Dagbladet, in november of 2017.

Studien behandlar hur de svenska dagstidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet i sin bildjournalistik gestaltade upploppen i Stockholms fo?rorter va?ren 2013. Fokus ligger pa? att identifiera o?vergripande gestaltningsmo?nster vad ga?ller ha?ndelserna, de inblandade akto?rerna och Husby som omra?de. Med hja?lp av en o?versiktlig inneha?llsanalys av samtliga bilder publicerade pa? nyhetsplats under perioden 20-25 maj och semiotiska bildanalyser av a?tta utvalda bilder har jag kommit fram till att tidningarna i stor utstra?ckning la?ter enstaka dramatiska bilder representera sto?rre skeenden och att de inblandade akto?rerna och Husby som omra?de gestaltas utifra?n stereotyper som tidigare forskning har visat a?r vanlig i mediebilden av kriser och fo?rortsomra?den.