Denna studie syftar till att undersöka hur elever lÀser bilder.FrÄgestÀllningen som undersöks Àr Vilka olika sorters inferenser göreleverna nÀr de kommunicerar kring lÀsta bilder? Empirin som Àr hÀmtadi en Ärskurs tvÄ och tre analyseras genom en kvalitativ innehÄllsanalys. Detframkom sex underkategorier av inferenser; Inferens genom kopplingar tillegna erfarenheter, Inferens genom kopplingar utanför och mellanbilderna, Inferens genom att förutspÄ och förklara handling, InferensutifrÄn tolkning av karaktÀren, Inferens genom koppling mellan fantasioch verklighet och Inferens genom att koppla bild till onomatopoetiska ordsamt ord i text. Studiens slutsats Àr att elever spontant gör olika sortersinferenser och att det finns mÄnga faktorer som pÄverkarinferensskapandet. Studien visar Àven att eleverna behöver stöd i form avfrÄgor nÀr de ska utveckla inferensförmÄgan samt att de förhÄller sig tillbildmaterialet pÄ olika vis..

The aim of this study is to investigate which communication strategies and channels the mu- nicipal company Falu Energi & Vatten should use in order to become more efficient in com- municating with citizens between 18 to 29 years old. The company is owned by the munici- pality of Falun and manages community services in electricity, district heating, fresh water, sewerage, metropolitan area network and waste disposal. The following theories have been used in the study: convergence culture, digital natives, information overload, communication strategies and uses & gratifications theory. The methods used in the study are 4 focus group interviews and one informant interview. The members of the focus groups where within the age range 18-29 years and lived in the city of Falun.

Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att vidga kunskapen om ett relativt utforskade Àmne, nÀmligen genus inom fÀltet styrketrÀning. Detta undersöks genom analysera bilder pÄ vÀltrÀnade mÀnniskor med rÄdande teorier inom Àmnet för att pÄ sÄ vis bidra till ny kunskap.Mer specifikt sÄ Àr syftet med denna studie att undersöka hur förestÀllningen om manligt respektive kvinnligt reproduceras i form av bilder pÄ tvÄ webbsidor som behandlar styrketrÀning. De olika typer av bilder som Äterfinns pÄ hemsidorna prÀglas av tydliga genusskillnader som pÄ ett extremt sÀtt framhÀver mÀnnens makt över kvinnorna genom att portrÀttera dem pÄ bÄde tydliga och mer subtila sÀtt vilket har lyfts fram i analysen. Genom att belysa dessa aspekter sÄ har ett relativt outforskat omrÄde nu fÄtt en mer nyanserad och genomskinlig bild genom att rikta ljus pÄ hur genus skapas genom bilder i fÀltet för styrketrÀning.FrÄgor som uppsatsen stÀller sig Àr: Hur framstÀlls genus i bild pÄ kvinnor respektive mÀn som i varierande grad utövar styrketrÀning och kroppsbyggning pÄ utvalda webbsidor? Vilka olika typer av bilder av kroppen Äterfinns pÄ webbsidorna? Hur framstÀlls de och vilka skillnader finns mellan könen vad gÀller dessa bilder?Analysen av bilder pÄ tvÄ olika nÀtsidor som riktar sig till kvinnor och mÀn som styrketrÀnar visar att det verkar finnas ett större behov av att skilja mÀn och kvinnor Ät i just styrketrÀningssammanhang, detta eftersom kvinnan hÀr nÀrmar sig vad som anses vara mÀnnens sfÀr..

BAKGRUND:1998 Ärs lÀroplan för förskolan har sin utgÄngspunkt i Vygotskijs teori och det sociokulturellaperspektivet dÀr man ser kultur, sprÄk och estetiska Àmnen som integrerade i förskolans vardag.Samspel och reflektion tillsammans med andra ses dÄ som en förutsÀttning för lÀrande. Bild ochbildskapande pÄ förskolan ses idag som sprÄkligt och kommunikativt, som ett dokumentationsmaterialmen Àven som ett uttrycksmedel för barn att visa kÀnslor och stÀrka sin identitet.SYFTE:Studien syftar till att undersöka, analysera, tolka och beskriva hur nÄgra förskollÀrare resonerar kringbarns sprÄkutveckling genom bild och bildskapande. Samt om de under sin förskollÀrarutbildning fÄttkunskaper om integrering av bild i sprÄkutvecklingsarbete med barn.METOD:I studien anvÀnds kvalitativ intervju som redskap för att undersöka hur nÄgra förskollÀrare resonerarkring barns sprÄkutveckling genom bild och bildskapande. Bearbetning och analys av insamlad datautgÄr ifrÄn Vygotskijs fyra aktivitetskategorier det sociala, det medierade, det situerade, det kreativa.VÄra respondenter Àr sex förskollÀrare som arbetar pÄ tvÄ olika förskolor med barn i Äldrarna ett tillfem Är. Förskolorna fick sjÀlva vÀlja ut respondenter.RESULTAT:Resultatet av studien visar att barns sprÄkutveckling genom bild och bildskapande Àr en stÀndigtpÄgÄende process i vardagen pÄ förskolan.

I detta arbete undersöks skillnader mellan flickors och pojkars bildskapande i en förskoleklass. En kombination av semiotik och genusperspektiv har varit ett redskap i studien för att undersöka om det finns nÄgra innehÄllsskillnader i flickors och pojkars bilder nÀr de utgÄr frÄn en gemensam saga. Undersökningen genomfördes med videoobservation som metod. Resultatet visar att genus har betydelse i barnens visuella uttryck och att det finns skillnader i pojkars och flickors bildskapande. Till exempel visar studien att pojkar bara vÀljer manliga aktörer och flickor ofta kvinnliga i sina bilder, men nÀr flickor vill gestalta en manlig aktör görs detta alltid i förhÄllande till kvinnliga aktörer.

Att betrÀda Ann JÀderlunds poetiska landskap i samlingen Som en gÄng varit Àng Àr en omtumlande upplevelse. Den vÀrld man möter i dikterna Àr rik pÄ symboler/metaforer och bilder insvepta i bedrÀgligt prunkande grönska med starkt erotiska undertoner. Dikternas utgÄngspunkt Àr ofta traditionella bilder av kvinnligt/manligt som sedan bearbetas och dekonstrueras. Denna dekonstruktion av konventionella och vedertagna begrepp analyseras i min uppsats, ur ett feministiskt/eklektiskt perspektiv, genom fördjupade nÀrlÀsningar av den poetiska texten..

Smarttelefoner med applikationer har öppnat upp för nya kommunikationsmöjligheter. Denna studie undersöker den kontaktskapande applikationen Tinder, utifrÄn anvÀndarnas upplevelse av applikationen.Tinder Àr en positionsbaserad kontaktskapande realtidsapplikation som har flera miljoner anvÀndare vÀrlden över. Varje anvÀndare mÄste koppla upp sin profil mot Facebook, varifrÄn profilbilder, namn, Älder och gemensamma vÀnner hÀmtas. I studien undersöktes hur unga vuxna i Äldern 18-30Är, bosatta i Stockholm förhÄller sig till hur Tinders funktioner och grÀnssnitt bidragit till applikationens genomslag.Studien baseras pÄ Normans sex designprinciper, enkÀtsvar frÄn 120 personer samt intervjuer med anvÀndare inom mÄlgruppen. Resultatet visade att anledningen till Tinders framgÄng Àr en kombination av tre faktorer.

Frikyrkorörelsen i Sverige hade sina rötter i pietismen som ursprungligen kom frÄn Tyskland. Pietismen prÀglade frikyrkorörelsens synsÀtt pÄ bildbruket inom kyrkan. FrÄn 1800-talets mitt och framÄt vÀrderade frikyrkan Àkthet och sanning i bilder som pÄ nÄgot sÀtt skulle anvÀndas i frikyrkans arbete. I min underökning av frikyrkolokaler kring VÀrnamo och SÀvsjö finns ett flertal bilder av Ada Stark-Ahlberg. Ada Stark-Ahlberg befann sig mitt i den frikyrkliga kontexten dels som troende men Àven gift med en pastor i missionskyrkan.

Bakgrund: Den vanligaste formen av kvinnomisshandel Àr att kvinnan blir slagen av en man i sin nÀrhet. Antalet drabbade kvinnor ökar för varje Är och Är 2010 gjordes i Sverige över 27 000 anmÀlningar om misshandel av kvinnor över 18 Är. Forskning har visat att vÄld i en nÀra relation Àr ett dolt problem och att mörkertalet av antal drabbade kvinnor Àr stort. VÄldet, som kan yttra sig fysiskt, psykiskt eller sexuellt, innebÀr ett stort lidande för kvinnan. HÀlso- och sjukvÄrden har en viktig roll i mötet med dessa kvinnor i att lindra deras lidande.Syfte: Att belysa kvinnors livsvÀrld och vad som verkar vara av betydelse för hennes val att stanna kvar i en nÀra relation prÀglad av vÄld.Metod: Litteraturstudien utgÄr frÄn sjÀlvbiografier och har analyserats med en kvalitativ manifest innehÄllsanalys.

Slutsatserna Àr att investeringar i sociala medier ger abstrakta för- delaren som kan pÄverka en organisations kassaflöde. Dessa förde- lar kan vara svÄra att mÀta ur ett ekonomiskt perspektiv. Det Àr viktigt för organisationerna Àr att de tar reda pÄ vilka fördelar som pÄverkar kassaflödet och nÀr dem pÄverkar och hur mycket de kan pÄverka. Detta behöver göras för att kunna berÀkna investeringar i sociala medier..

Syfte: Studien syftar till att beskriva uppfattningar om hur hÀlsotrender konstrueras och omkonstrueras pÄ sociala medier, och vad detta kan fÄ för konsekvenser. Metod: Med socialkonstruktivism som teoretisk utgÄngspunkt har en kvalitativ metod anvÀnts i form av fokusgruppsintervjuer. Huvudresultat: HÀlsotrender pÄ sociala medier Àr till stor del sociala konstruktioner. Konstruktionerna skapas dÄ anvÀndare interagerar med varandra pÄ sociala medier genom att dela och gilla information. Olika beteenden och idéer framhÀvs vilka blir till normer som individers beteende, verklighetsuppfattning och instÀllning vidare pÄverkas av. .

Genom en kvalitativ forskningsansats har det genomförts intervjuer med ledare pÄ sju olika arbetsplatser i Sverige, avgrÀnsade till olika kommuner i Stockholms lÀn. Studien belyser hur ledare ser pÄ en hÀlsobefrÀmjande arbetsplats med fokus pÄ psykosociala frÄgor. Som teoretisk utgÄngspunkt har Aaron Antonovskys teori om kÀnsla av sammanhang (KASAM) valts. Den innefattar mÀnniskor kÀnsla av meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet. Resultatet bekrÀftade att mÀnniskor med en stark KASAM lÀttare tÄl pÄfrestningar i arbetslivet och att ett hÀlsobefrÀmjande ledarskap alltid Àr att föredra.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 ?r en globalt v?xande kronisk sjukdom som orsakar omfattande komplikationer och f?rtida d?d. Den utvecklas gradvis genom insulinresistens och minskad insulinproduktion och ofta kopplat till livsstilsfaktorer som ?vervikt och fysisk inaktivitet. Behandlingen bygger p? l?ngsiktiga f?r?ndringar av levnadsvanor d?r egenv?rd och st?d fr?n v?rden ?r avg?rande f?r att stabilisera blodsockret och f?rebygga f?ljdsjukdomar.

Detta examensarbete handlar om lÀrarskildringar, hur de ser ut, hur de kan förstÄs och vilken betydelse de kan tÀnkas ha. Syftet Àr att visa och analysera de bilder av lÀrare som gestaltas i ett urval av svenska tv-serier för barn och unga. Undersökningens frÄgestÀllningar Àr följande: Vad Àr det för bilder av lÀrare och skola som skildras i svenska tv-serier för barn och unga? Vilka utmÀrkande egenskaper och karaktÀrsdrag har de lÀrare som gestaltas? Vad finns det för likheter och skillnader mellan lÀrarna? Hur pÄverkas skildringarna av den tid som Äterspeglas? För att besvara dessa frÄgor har scener i skolmiljö studerats genom observation. Den teoretiska grunden vilar pÄ en socialkonstruktivistisk teori och dÀrtill begrepp som narrativ, diskurs, identitet och genus.

Internets framkomst medför nya utmaningar för företags kommunikation ochvarumÀrkesbyggande pÄ grund av den höga informationstillgÀngligheten. Transparensen pÄinternet innebÀr att företag inte har i samma kontroll av sin kommunikation, utankonsumenterna har större makt och sÄledes pÄverkar hur ett företags varumÀrke uppfattas avkonsumenter. Digitaliseringen medför dock Àven möjligheter för smÄ modevarumÀrken medbegrÀnsade resurser att aktivt arbeta med sin marknadskommunikation och att bygga sinavarumÀrken genom sina hemsidor och facebook. Studien syftar till att ge förstÄelse för hurunga och smÄ modevarumÀrken anvÀnder sig av internet för att bygga upp sitt varumÀrke ochvilka möjligheter internet förser för företagen i sitt varumÀrkesbyggande. Studien har enkvalitativ approach dÀr en semistrukturerad observationsstudie genomförts pÄ tremodeföretag, dÀrtill har tvÄ semistrukturerade intervjuer gjorts med 2 av företagen.