Forskningen kring kvinnors kroppsuppfattning har lÀnge uppmÀrksammats men det finns lite forskning kring mÀns kroppsuppfattning, i och med det ville vi undersöka huruvida unga mÀns kroppsuppfattning Àr annorlunda eller inte. Vi har utgÄtt frÄn sociala medier eftersom det Àr en relativt ny medieform som Àn sÄ lÀnge inte undersökts sÄ mycket. Syftet Àr att belysa huruvida ett antal unga mÀn pÄverkas av trÀningsrelaterade bilder. Undersökningen Àr kvalitativ och har genomförts med semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av 7 mÀn i Äldern 18-20 Är.

Studien behandlar hur de svenska dagstidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet i sin bildjournalistik gestaltade upploppen i Stockholms fo?rorter va?ren 2013. Fokus ligger pa? att identifiera o?vergripande gestaltningsmo?nster vad ga?ller ha?ndelserna, de inblandade akto?rerna och Husby som omra?de. Med hja?lp av en o?versiktlig inneha?llsanalys av samtliga bilder publicerade pa? nyhetsplats under perioden 20-25 maj och semiotiska bildanalyser av a?tta utvalda bilder har jag kommit fram till att tidningarna i stor utstra?ckning la?ter enstaka dramatiska bilder representera sto?rre skeenden och att de inblandade akto?rerna och Husby som omra?de gestaltas utifra?n stereotyper som tidigare forskning har visat a?r vanlig i mediebilden av kriser och fo?rortsomra?den.

Religion is not only manifested in the more traditional forms such as church attendance, but also in various expressions on social media. Facebook is seen by many as creating a social platform where different opinions and more unconventional discussions may flourish unlike how the traditional media convey information. Internet is therefore an interesting platform for investigating how information about religion is spread by researching religious behavior and expression. The focus of this essay is to examine visible, which includes text as a social practice, forms of religious expression shown by the discursive struggle between the Facebook-group Christian Women Against Femen and its counterpart feminist movement Femen. The essay seeks to answer how notions of femininity on the Internet are formulated and reproduced based on the discourse between these two women's movements.The essay highlights how the women?s movements, with their bodily manifestation and by their usage of words, construct and reproduce different images of gender and womanhood.

Elektroniskt skrivande har gett upphov till nya skriftliga genrer med starka inslag av muntlighet som utmanar vÄr hittillsvarande uppfattning om talat och skrivet sprÄk. Det gÄr ocksÄ trender i vilka communities (nÀtgemenskaper) som Àr mest populÀra. En av de communities som Àr mycket populÀr just nu Àr Facebook, dÀr majoriteten av anvÀndarna Àr unga vuxna. En studie av sprÄkbruket pÄ Facebook Àr intressant pÄ grund av att större delen av tidigare forskning om sprÄkbruk pÄ nÀtet, eller chattsprÄk, handlar om barns och ungas sprÄk. En jÀmförelse mellan sprÄkbruket pÄ Facebook och LunarStorm (dÀr majoriteten av anvÀndarna Àr barn och ungdomar) Àr dÀrför intressant.

Titel: ?Man mĂ„ste vara vĂ€lformulerad, ha humor eller vara briljant? - En kvalitativ studie om hur organisationer applicerar och tar till sig idĂ©n om sociala medierFörfattare: Sara HĂ€gge och Sara ÅhmanKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2014Handledare: Magnus FredrikssonSidantal: 38 sidor inklusive bilagorSyfte: Studiens syfte Ă€r att undersöka hur organisationer applicerar grundreceptet för sociala medier i sin verksamhet samt hur översĂ€ttningen pĂ„verkas av olika organisationsfaktorer.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuerMaterial: Nio kvalitativa respondentintervjuer samt tre kvalitativa expertintervjuerHuvudresultat: Denna studie har med hjĂ€lp av översĂ€ttningsteorin undersökt hur organisationer inom marknad, civilsamhĂ€lle och stat arbetar med sociala medier. Studien visar att översĂ€ttning sker olika beroende pĂ„ de resurser organisationerna avsatt för att arbeta med kanalerna samt hur prioriterade sociala medier Ă€r. Andra faktorer som pĂ„verkat översĂ€ttningsprocessen Ă€r translatorns intresse, utbildning och erfarenhet.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att försöka förstÄ vad ungdomar och i synnerhet dagens elever har för tankar kring kristendomen och vad som anses vara relevant i religionsundervisning för eleven. Uppsatsen Àr uppdelad i tvÄ delar. För det första har jag med elevernas bilder och bilder frÄn lÀromedel och jag ska göra en jÀmförelse för att se om det finns nÄgon skillnad. För det andra finns en del angÄende urval av material som bÄde elever och lÀrare kan anvÀnda sig av. I första delen ska jag se vilka urval som lÀraren har nÀr de vÀljer undervisningsmaterial och jÀmföra med vad eleverna, den andra delen, vill ha för sorts material i kristendomsundervisningen.  Mina frÄgestÀllningar i del ett Àr: Vad har elever, pÄ min partnerskola, för syn pÄ religionen kristendomen? Hur skiljer sig elevernas bilder i jÀmförelse med lÀroböckernas bilder? Mina frÄgestÀllningar i del tvÄ Àr: Vilken sorts material kan man anvÀnda sig av i kristendomsundervisningen för att göra Àmnet mer intressant? Vad vill eleverna anvÀnda för undervisningsmaterial och hur kan de vara med och pÄverka? .

Denna studie avser att undersöka hur man kna anvÀnda bilder i undervisningen och hur detta kan fungera. Studien Àr utförd pÄ tre olika skolor med Ätta informatanter, bÄde lÀrare och elever. Studien rör Àmnena engelska och biologi. Undersökningen har en kvalitativ inriktning vilket innebÀr att den bygger pÄ vetenskapliga granskningar av verkligheten utifrÄn olika individers erfarenheter. Intervjumeyoden som anvÀnts Àr av semistrukturerad karaktÀr, d.v.s.

I detta examensarbete intresserar vi oss för gymnasielÀrares bildanvÀndande i undervisningen. Att dagens samhÀlle prÀglas av bilder gör det viktigt för skolan och undervisningen att aktivt förhÄlla sig till bildmediet. Det faktum att skolans undervisning idag till stora delar baseras pÄ text gör att vissa elever missgynnas. För vissa elever stimulerar en bild lÀrandet bÀttre Àn en text.Syftet för examensarbetet Àr att undersöka hur lÀrare i gymnasieskolan anvÀnder bilder i undervisningen, vilka syften de har och vilka erfarenheter de gjort av bildanvÀndandet. Undersökningen bygger pÄ elva intervjuer med gymnasielÀrare.

APA har föreslagit den nya diagnostiska kategorin, hypersexuell störning, för att effektivisera forskning kring individer med normativa men omÄttliga sexuella beteenden associerade med lidande. Pilotstudiens syfte var att undersöka om symptomnivÄ mÀtt med Hypersexual Disorder Screening Inventory (HDSI), var relaterat till upplevelsen av livskvalitet, psykiskt lidande och nedstÀmdhet samt förekomst av negativa konsekvenser. Syftet var Àven att utforska HDSI?s samstÀmmiga validitet. Deltagarna, vilka rekryterades genom annons, besvÀrades av omÄttliga sexuella beteenden.

Syftet med detta examensarbete Àr att klarlÀgga vad den svenska nationella identiteten kan sÀgas bestÄ av. Vidare vill vi undersöka om, och i sÄ fall hur, svensk nationell identitet förmedlas genom lÀroböcker skrivna för gymnasieskolans SamhÀllskunskap A. Detta gör vi genom att utföra en semiotisk bildanalys av utvalda bilder frÄn tre lÀroböcker. I en sÄdan analys lÀses bilder pÄ samma sÀtt som text. Vi grundar vÄr analysmodell pÄ Barthes semiotiska metod för att analysera bilder och deras myter.

The aim of this paper is to study whether the way directioners (One Direction fans) on Twitter express self-understandings denote fandom as a sacred experience. For this purpose, the data was analyzed in relation to Nicholas Jay Demerath III typology of the varieties of the sacred experience. The method used was discursive psychology. The data was analyzed by how the fans draw the line between ?us? and ?them?, when expressing their self-understandings and their position in relation to others. Five themes were identified: (1) positioning and demarcation for membership, (2) group identity, (3) conflict, (4) the norms for behavior, opinions and language and (5) the group?s role and function.

I maj 2005 sÀndes en TV-dokumentÀr om kvinnojourerna i Sverige, som orsakade en stundtals hetsig debatt och en intensiv mediegranskning. HÀr syntes mÄnga stereotypa bilder av kvinnor som Àr aktiva i kvinnojourrörelsen. Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka vilka konsekvenser stereotypa bilder fÄr för kollektiv identitet hos aktiva i kvinnojourer, baserat pÄ vilka bilder som de upplever att andra har av dem. VÄr teoretiska ram bygger pÄ teorier om kvinnojourrörelsen i Sverige och det motstÄnd de tidigare har mött, teorier om kollektiv identitet samt teorier om stereotyper. VÄr metod bestÄr av kvalitativa intervjuer.

Denna studie avser att undersöka hur man kna anvÀnda bilder i undervisningen och hur detta kan fungera. Studien Àr utförd pÄ tre olika skolor med Ätta informatanter, bÄde lÀrare och elever. Studien rör Àmnena engelska och biologi. Undersökningen har en kvalitativ inriktning vilket innebÀr att den bygger pÄ vetenskapliga granskningar av verkligheten utifrÄn olika individers erfarenheter. Intervjumeyoden som anvÀnts Àr av semistrukturerad karaktÀr, d.v.s.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur textila modeföretag kan anvÀnda sociala medier. Vi frÄgar oss ocksÄ hur företagen ska anvÀnda medierna för att fÄ en nÀrmre relation med kunder och hur sociala medier kan skada och stÀrka textila modeföretag. Vi gör en studie pÄ hur textila modeföretag ska lyckas skapa nÀrmre relationer utanför sociala medier och gÄr in pÄ budskap, word of mouth och lite om mediekanaler för att sedan se hur detta kan appliceras till sociala medier. För att fÄ svar pÄ vÄrt problem kÀnde vi att det var viktigt att undersöka textila modeföretags syn pÄ sin nÀrvaro i sociala medier. För att göra detta valde vi att göra en kvalitativ studie med fyra företag; Monki, Rut & Circle, Shelta och Blue Jeans Company.

Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur tva? resefo?retag i fo?rtroendekris bemo?ter kritik via Twitter samt vilka strategier inom den image reparerande diskursen de anva?nder sig av. Studien a?mnar a?ven ta fasta pa? om det finns ett mo?nster bakom bemo?tandet. Fo?r att uppfylla uppsatsens syfte har tva? fra?gesta?llningar formulerats:· Hur bemo?ter SJ och SAS kritik pa? Twitter? · Verkar fo?retagen vara medvetna om valda strategiers mo?jliga effekter?Fo?r att genomfo?ra denna underso?kning utfo?rdes fo?rst en fo?runderso?kning da?r antalet dialoger mellan fo?retagen och dess kunder sammansta?lldes samt dialogernas la?ngd och antalet akto?rer ra?knades.