Syftet med denna uppsats Àr att kartlÀgga de nordiska nationella destinationsorganisationernas digitala nÀtverk och dÀrefter analysera hur nÀtverket och de olika plattformarna anvÀnds för att slutligen diskutera pÄ vilket sÀtt det gÄr att generalisera ett optimalt nyttjande av nÀtverk för destinationskommunikation. FrÄgor som som anvÀnts för att undersöka detta Àr: Hur ser de nordiska lÀndernas nationella destinationsorganisationers digitala nÀtverk ut? Hur har nÀtverkssamhÀllets trender influerat de nordiska lÀndernas nationella destinations- kommunikation? NÀtverk och nÀtverkssamhÀlle Àr den teoretiska ram som undersökningen utgÄtt frÄn. NÀrmare bestÀmt Àr det Van Dijks teorier om de trender som finns i dagens nÀtverkssamhÀllet som ligger till grund för undersökningen. Med turismbranschen och deras digitala nÀtverk som undersökningsobjekt var det Àven relevant att ta hÀnsyn till branschförutsÀttningar och det som föresprÄkas inom strategisk kommunikation för sociala medier.

AbstractThe aim off this study is to research social workersÂŽ knowledge, use, risks and possibilities of social media in their work with clients. Because today the society is using social media networks in daily life and social media has become a tool in social work as well. How does social media and social work cooperate? And how does social media effect social workers? For example the website Facebook has grown huge and many people use it everyday. Where is the line between work and private life? To reach this knowledge in this study, qualitative interviews have been done with six social workers that work with children, youths and families.

Uppsatsen behandlar hur bilder kan leda till sprÄkliga aktiviteter och dÀrmedocksÄ hur bilder kan vara sprÄkstimulerande för andrasprÄksinlÀraren. Uppsatseninleds med en litteratur- och forskningsöversikt som beskriver nÄgrapedagogiska teorier kring lÀrande och utveckling. I forskningsöversiktenbeskrivs ocksÄ bilden som verktyg för kommunikation och svenska somandrasprÄk i teori och praktik. Till sist behandlas bilder och bildskapande somvÀg till mÄlsprÄket och varför man skall anvÀnda bilder och bildskapande isvenska som andrasprÄksundervisningen.Undersökningen visar att bilder i undervisningen kan ha mycket positivaeffekter för andrasprÄksinlÀraren genom att de bland annat fungerar somigÄngsÀttare till skriftlig och muntlig produktion. Genom bilder kan elevenocksÄ ÄskÄdliggöra sin verklighet och sina tankar, vilket avspeglar sig bÄde i dediskussioner som bilderna gav upphov till och i elevernas skriftliga produktion.Bilderna möjliggjorde för eleverna att arbeta pÄ sin kognitiva nivÄ och de bildersom anvÀnds i den observerade undervisningen bidrar till att de sprÄkligaaktiviteterna tala, lyssna, skriva och lÀsa stimuleras.I undersökningen framkommer det att bilder i svenska somandrasprÄkundervisningen upplevs som positivt av eleverna, Àven om det finnsen tendens hos vissa elever att tycka att detta arbetssÀtt inte Àr ?riktigt arbete?.Men dÄ undersökningen visar att bilder kan vara sprÄkstimulerande pÄ olika sÀttÀr det viktigt att pedagogen, precis som i all undervisning, diskuterar dedidaktiska frÄgorna varför, vad och hur med eleverna.

FrÄgestÀllning: Vilken roll intar de sociala medierna i kommuners kommunikationsarbete?Bakgrund: De senaste Ären har allt fler kommuner börjat anvÀnda sig av sociala medier. Detta stÀller stora krav pÄ kommunerna, att anpassa kommunikationen efter medborgarna och efter de nya medierna. FrÄgan Àr vilken funktion och roll de sociala medierna fÄr i kommunernas kommunikationsarbete.Syfte: Att tillföra kunskaper om hur man kan förstÄ sociala medier  som mötesplats mellan kommuner och medborgare. Meningen med studien Àr att tillföra kunskaper sÄvÀl om syftena bakom nÀrvaron som hur det fungerar i praktiken.Metod: Kvalititativa forskningsintervjuer med kommunikationsexperter pÄ tre svenska kommuner och kvantitativ innehÄllsanalys av kommunernas Facebooksidor.Slutsats: Sociala medier anvÀnds oftast för att föra ut information och i liten utstrÀckning för att interagera.

Emotikoner Àr ett vanligt inslag vid datormedierad kommunikation, sÄsom pÄ den sociala nÀtverkstjÀnsten Twitter. Emotikoner tycks ha en vedertagen roll som kÀnslomarkörer i en text, men forskning har visat att de Àven har andra funktioner av mer pragmatisk art. En mer nyanserad bild av emotikoners funktioner pÄ Twitter kan öka förstÄelsen av hur de ska tolkas i texter och stödja utvecklingen av automatiska textanalyser dÀr emotikoner förekommer. DÄ funktionerna hos emotikoner ur ett pragmatiskt perspektiv tidigare har studerats frÀmst inom ramen för andra sprÄk och kommunikationskanaler bidrar denna studie med en analys av kommunikativa funktioner hos emotikoner i twitterinlÀgg skrivna pÄ svenska. 202 twitterinlÀgg innehÄllande fem olika typer av emotikoner analyseras med utgÄngspunkt i existerande litteratur om emotikoner samt pragmatiska teorier som talaktsteori, artighetsteori och implikatur.

Previous research on Twitter use among nonprofit organizations has been centered on the US, thisessay Nonprofits on Twitter: a content analysis of Swedish nonprofits working for gender equalityseeks to expand that research to include nonprofit organizations operating in Sweden. By studying tenSwedish nonprofits all working to achieve gender equality this study can begin filling a gap in theexisting research. Focusing on both what kind of messages the organizations publish, and what kind ofmessages engage the organizations? followers. This is achieved by quantitative content analysis:categorizing messages into the categories Information, Community and Action, and measuring whichof these categories got the most shares, comments and likes.

I och med en ökande psykisk ohÀlsa i samhÀllet samtidigt som att anvÀndandet av sociala medier bara ökar Àr dessa Àmnen relevanta att studera. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan anvÀndandet av sociala medier och psykisk hÀlsa och eventuella skillnader avseende mÀn och kvinnor i olika Äldrar. Studien var en kvantitativ tvÀrsnittsstudie med en enkÀtundersökning. EnkÀten delades pÄ Facebook och var tillgÀnglig för respondenterna i sju dygn. Sammanlagt ingick 108 respondenter i studien.Analysen i studien resulterade inte i nÄgot signifikant samband mellan anvÀndandet av sociala medier och psykisk hÀlsa.

Genom att la?sa tidigare forskning om Generation Y, inneha?llsmarknadsfo?ring och om sociala medier under uppsatsprocessen fo?ra?ndrades problemsta?llningen succesivt, i enlighet med en abduktiv forskningsansats. Studiens fokus utvecklades fra?n att underso?ka alternativa marknadsfo?ringsmetoder vid marknadsfo?ring mot Generation Y till att omfatta pa? vilken social medieplattform Generation Y a?r mest mottaglig fo?r inneha?llsbaserad marknadsfo?ring.Syftet med denna studie a?r att hja?lpa fo?retag vars ma?lgrupp a?r Generation Y att rikta sin inneha?llsmarknadsfo?ring i ra?tt kanaler och pa? detta sa?tt spara tid och pengar. Fo?r att uppfylla syftet och besvara studiens problem samlades empirisk data in genom en webbaserad, kvantitativ enka?tunderso?kning som genomfo?rdes av totalt 301 respondenter, alla tillho?rande Generation Y.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet Àr att undersöka hur nationella rekommendationer för fysisk aktivitet Äterspeglas i aktivitetsmönster hos vuxna Facebook-anvÀndare mellan 18 och 30 Är.Hur Àr kunskapsnivÄn rörande de nationella rekommendationerna för fysisk aktivitet hos vuxna Facebook-anvÀndare mellan 18 och 30 Är?Hur stor andel av vuxna Facebook-anvÀndare mellan 18-30 Är uppnÄr nationella rekommendationer för fysisk aktivitet utifrÄn sjÀlvskattning?Hur ser sambandet ut mellan kunskap om nationella rekommendationer för fysisk aktivitet och vuxnas aktivitetsmönster hos vuxna Facebook-anvÀndare mellan 18-30 Är?MetodMetoden var en kvantitativ studie som genomfördes med en webbenkÀt pÄ det sociala nÀtverket Facebook. Urvalet var vuxna mellan 18 och 30 Är. Studien genomfördes under tre veckor och lÀnken till enkÀten delades frÄn fyra Facebookkonton som tillhörde tvÄ studerande kvinnor och tvÄ yrkesverksamma mÀn. EnkÀten undersökte aktivitetsmönster och kunskap om nationella rekommendationer för fysisk aktivitet.

The ambition of this essay is to examine if groups on Facebook are examples of ?slacktivism? and discuss which qualifications these groups have in order to provide a democratic conversation. The results will be discussed relative to democratic participant, information overload, interactivity and previous research. By nethnographically observing three groups and analyzing selected posts and comments with the critical discourse analysis one can see that slacktivism spreads easily by people liking and sharing posts from the groups to their friends. The particular groups that has been analyzed in this essay are committed to save Swedish traditions that they believe is threatened.

Arbetstagare som uttrycker sig om sin arbetssituation via forum som sociala medier har blivit allt vanligare. Denna undersökning försöker svara pÄ varför arbetstagare vÀljer att uttrycka sig om sin arbetssituation via detta forum och vilka konsekvenser detta kan fÄ. Först har intervjuer med arbetstagare som uttryckt sig via sociala medier om sin arbetssituation genomförts. DÀrefter har vinjetter utformats utifrÄn resultatet frÄn intervjuerna samt ett uppmÀrksammat fall i tidningen om just en sÄdan hÀr hÀndelse. Vinjetterna har sedan presenterats för en VD, en konsultchef med personalansvar och en fackombudsman för att kunna ta del av deras reaktioner pÄ situationerna.

Studiens syfte Àr att ur ett psykoanalytiskt perspektiv studera vad för konsekvenser vÄr individualistiska kultur fÄr för den enskilde individen med avseende pÄ frÄgor rörande brist, begÀr och lidande. För att kunna utforska om samtidens psykiska lidande Àr ett uttryck för att dessa frÄgor förnekas, intervjuades fem psykodynamiskt praktiserande psykoterapeuter vars upplevelser bÀr en avspegling av patienters lidande. FrÄgestÀllningen lyder: Hur ser den huvudsakliga patientproblematiken ut idag hos en grupp psykoterapeuter i enskild verksamhet? Vad anser dessa kliniskt arbetande psykoterapeuter vara dess orsak? Metoden som Àr kvalitativ har analyserats med hjÀlp av EPP-metoden. Undersökningens resultat visar tre skÀl till patienters lidande: BegÀrslöshet, relationslöshet och prestationskrav.

Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att försöka förstÄ hur unga kvinnor upplever att ha ett digitalt jag pÄ den sociala medieplattformen Facebook. För att fÄ en förstÄelse av deras upplevelse har jag valt att dela upp teoriavsnittet i tvÄ större delar. Den första delen syftar pÄ att förklara konsekvenserna av att leva i en vÀrld som prÀglas av medier. UtgÄngspunkten ligger i McLuhans vÀlkÀnda begrepp ?The medium is the message? (1964/2001) för att förstÄ hur de nya sociala medierna blir en förlÀngning av den egna fysiska kroppen och Thompsons interaktionstyper (1995/2001).Det andra teoriavsnittet behandlar hur man kan försöka förstÄ mÀnniskors upplevelse av att leva i en vÀrld som prÀglas av medier.

Uppsatsen handlar om det tidiga 1900-talets syn pÄ kvinnor och sexualitet. UtgÄngspunkten förundersökningen Àr Franz von Bayros portfölj av erotiska bilder Bilder aus dem Boudoir derMadame C.C. frÄn 1912. Huvudsyftet med uppsatsen Àr att undersöka om och hur den tidens syn pÄkvinnor och sexualitet kan ses i dessa bilder. Detta Àr genomfört genom en deskriptiv analys av detrettio bilder som Àr med i denna samling och genom att sedan sÀtta teman frÄn bilderna mot teorieroch idéer frÄn decennierna före och efter sekelskiftet 1900.

Arbetslösheten i Sverige Àr med historiska mÄtt mÀtt hög och utgör ett samhÀllsproblem som krÀver en lösning. För att om möjligt öka vÄr förstÄelse kring varför vissa fÄr arbete och andra stÀlls utanför arbetsmarknaden inriktade vi oss pÄ att undersöka vilka övervÀganden som rekryterare gör under en rekryteringsprocess. Vi valde att göra en kvalitativ studie som bygger pÄ 8 intervjuer med rekryterare pÄ ett större företag i NordvÀstra SkÄne. Resultatet av studien visar pÄ att de intervjuade gör sina övervÀganden och fattar beslut om anstÀllning utifrÄn antaganden baserade pÄ olika bilder som de skapar sig av den sökande under processens gÄng. Vilka dessa antaganden och bilder Àr beror pÄ rekryterarens sociala verklighet och pÄverkas av de sociala institutioner som de rör sig inom.