Syftet med denna uppsats var att undersöka hur muslimska kvinnor upplever mediernas nyhetsrapportering, vilka konsekvenser de mediala beskrivningarna får och hur de påverkas av mediebilden. Uppsatsen fäster även fokus på vilka stereotyper av muslimska kvinnor och invandrare som medierna använder sig av. Materialet består av intervjuer med 13 muslimska kvinnor samt tidigare medieforskning. Slutsatser är att intervjupersonerna och medie- forskningen menar att nyhetsrapporteringen visar en fördomsfull bild av muslimer där den muslimska kvinnan framställs som förtryckt och som ett offer. Samt att medierna ofta skriver om invandrare och muslimer i samband med negativa nyheter.

Bakgrund Premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDS) drabbar 3-8% av alla menstruerande kvinnor. Syndromet kan orsaka fysiska och psykiska symtom. Exempel p? psykiska symtom ?r hum?rsv?ngningar, ?ngest, nedst?mdhet, sj?lvmordstankar, koncentrationssv?righeter, tr?tthet samt minskat intresse f?r dagliga aktiviteter. Symtomen uppst?r i menstruationscykelns lutealfas, som p?g?r i ungef?r 14 dagar, f?r att avta eller f?rsvinna helt under menstruationscykelns follikelfas. V?lbefinnande anses inom aktivitetsvetenskapen ha starka kopplingar till begreppen aktivitetsengagemang och aktivitetserfarenhet, och det finns en stor kunskapslucka om hur PMDS samspelar med dessa begrepp. Syfte Studiens syfte var att utforska hur personer med PMDS upplever v?lbefinnande, aktivitetsengagemang och aktivitetserfarenhet vid PMDS j?mf?rt med symtomfri period. Metod Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats genomf?rdes.

Vårt sätt att kommunicera med varandra är i hög grad situationsberoende. Ett tillfälle när samtalets form kan ha stor betydelse är i kontakten mellan läkare och patient och då speciellt när läkaren behöver förmedla tråkiga nyheter till patienten. I denna studie undersöktes faktorer som påverkar hur läkaren upplever sin förmåga att genomföra samtal med ?bad news? för patienten. Nio läkare på två sjukhus i Mellansverige intervjuades.

Denna uppsats behandlar ämnet kriskommunikation. Olika kriskommunikationsteorier presenteras och tillämpas i fallet med oljejätten BPs oljekatastrof i Mexikanska golfen, våren 2010. Pressmeddelanden från företaget analyseras för att urskilja strategier utifrån teorin image repair och även svensk morgonpress granskas för att se hur väl BPs kriskommunikation återspeglas i nyhetsrapporteringen. Teorin image repair som vi använder oss av i vår studie är utformad av William L. Benoit.

Denna uppsats behandlar hur Dagens Nyheter och Hufvudstadsbladet har rapporterat om den planerade gasledningen genom Östersjön och det ryska parlamentsvalet 2007. I uppsatsen används attributionsteorin för att genomföra en kvalitativ textanalys av ledare i de båda tidningarna. De utvalda ledarna har skrivits angående de båda händelserna och är skrivna under perioden 2007-01-01 till 2007-12-14. Uppsatsen använder sig av den metod och teori som Stefan Höjelid använde i sin doktorsavhandling "sovjetbilden i nordisk press". Med hjälp av attributionsteorin kan vi se distinkta olikheter, men även likheter i ledarnas orsaksförklaringar till händelserna.

Titel Mediebilden av invandrare ? en kvantitativ innehållanalys av morgon- och kvällstidningar.Författare Rubi NilssonKurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapTermin Hösttermin 2011Syfte Studiens syfte är att undersöka hur media behandlar invandrare.Metod Kvantitativ innehållsanalysMaterial Artiklar där ordet ?invandrare? förekommer och som publicerades i Aftonbladet, Dagens Nyheter, Kvällsposten ochSydsvenskan mellan 1 mars 2011 och 31 maj 2011.Resultat Denna studies resultat visar att artiklar som behandlar ordet?invandrare? förekommer oftare i tidningar utgivna i Stockholm jämfört med skånska tidningarna. Vidare visar resultaten att morgontidningar i större utsträckning änkvällstidningar rapporterar om frågor som berör invandrare. Frågor som rör invandrare behandlas ofta som åsiktsmaterial i de undersökta kvällstidningarna. I de undersöktamorgontidningarna behandlas det frågor som rör invandrare i nyhetsmaterial snarare än i åsiktsmaterial.

Föräldrakooperativet Lillmyran är en förskola som ligger i Gävle och de har en hemsida som behöver utvecklas. Förskolan ville ha hjälp med att först kartlägga vilka förväntningar medlemmarna hade på deras hemsida. Därefter skulle det undersökas om deras plattform för webbpublicering, CMS Made Simple, hade de tekniska förutsättningar som krävdes för att förverkliga deras önskemål. Till sist skulle även hemsidan utvecklas med tanke på de villkoren. Kartläggningen av förväntningarna på hemsidan skedde med hjälp av en enkätundersökning och systemet skapades med hjälp av CMS Made Simple.

Abstrakt Den här studiens problemställningar är uppdelade i tre. Den första handlar om hur ämnen och källor fördelas i artiklar om privatekonomi i fyra dagstidningar. Den andra om hur två av dessa tidningar, Dagens Nyheter och Aftonbladet, förklarar privatekonomiska sammanhang i text och den tredje hur publiken uppfattar texten. Undersökningen har genomförts med kombinerade metoder eftersom problemställningarna är indelade i separata frågeställningar. Hur ämnes- och källfördelningen ser ut har undersöks genom en översiktlig kvantitativ innehållsanalys.

The aim with this study was to analyze and understand how begging is constructed as a social problem in Sweden between September of 2010 and the end of February in 2014 in debate articles in Dagens Nyheter. To do this I have chosen to use a social problems theory and critical discourse analysis to highlight some aspects in the process of defining the social problem. The study's main finding is that the construction of beggars and begging appears to be in a relatively extensive redefinition in the current situation. It is shown by, for example, a shift in focus in the discourse. For this reason, it is relevant for social work to examine how the construction progresses..

Bilder är bland det första som fångar tidningsläsarens uppmärksamhet och forskning visar att bilder i högre grad än den skrivna texten drar till sig uppmärksamhet. Därav kan bilden av en politiker som framställs på ett ofördelaktigt sätt i pressbilder påverka publikens uppfattning av denne. I sin tur påverkas hur vi som väljare tar ställning till dennes politik, då väljare tar ställning i politiska frågor ur det som ligger närmast i minnet. En fotografs bilder kan aldrig vara helt objektiva avbildningar eftersom fotografen väljer bildvinkel och avgör i vilket ögonblick bilden tas, dock anses bilder som starka bevis. Bilden blir en slags bekräftelse av att en händelse ägt rum när läsaren inte själv kunnat närvara på plats.Vårt syfte med denna studie var att genom semiotiska bildanalyser av bilderna som publicerats i Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet undersöka den visuella framställningen av Socialdemokraternas partiledare Håkan Juholt och partiets tidigare ledare Mona Sahlin.

Syfte: Att undersöka om unga vuxna kan se tendenser av politisk orientering i både  ledaren och allmänna nyheter hos två stora svenska dagstidningar, Aftonbladet och Svenska Dagbladet. Metod: Denna studie har till största del tillämpat kvalitativ metod, med empirisk insamlingen genom fokusgrupper .Resultat:Majoriteten av studiens informanter kunde se politisk tendens när artiklarna kom från en röd tidning, i studiens fall Aftonbladet men inte från en blå tidning, i studiens fall Svenska Dagbladet, där majoriteten tyckte att texterna var ?neutrala?. Endast 10 av 20 informanter visste vilken bakomliggande politisk ideologi svenska dagstidningar har. Ett mycket lågt resultat eftersom undersökningen behandlade några av Sveriges största tidningar..

Vi har i detta examensarbete undersökt rapporteringen om metoden ASL - att skriva sig till läsning i hopp om att dra vidare slutsatser om vilken funktion denna metod kan tänkas ha inom tidig läs- och skrivinlärning. För att kunna åstadkomma just det har vi ställt metodens användning i relation till det digitaliserade informationssamhället med dess ökade krav på läs- och skrivförmåga. Genom att använda oss av en kvalitativ innehållsanalys har vi studerat och analyserat uppfattningar som framförs i texter på internetplatsen Lärarnas Nyheter. Resultatet av denna analys har vi sedan tolkat utifrån relevant forskning samt sociokulturell teori. Vi har genom vår undersökning kunnat påvisa att metoden ASL fyller en funktion i den tidiga läs- och skrivinlärningen som ett integrerat stöd i undervisningen samt i egenskap av att vara ett digitalt verktyg..

Under de senaste decennierna har idrottens värld genomgått stora förändringar. Den"ekonomiska boomen"har inneburit en inflationsartad höjning av biljettpriser, spelarlöner och priser för TV-rättigheter. På den hårt konkurrensutsatta TV-marknaden är idrottsevenemang det särklassigt mest effektiva vapnet i kampen om tittarna. Med den ökade efterfrågan på TV- rättigheter till idrottsevenemang har priserna skjutit i höjden. Denna utveckling har aktualiserat frågor om vissa försäljningsförfarandens förenlighet med EG-rättens konkurrensregler.

Ett community är en mötesplats på Internet där människor kan hålla kontakt, lära känna nya människor, diskutera osv. Det finns idag en mängd olika communities med många olika inriktningar. Communityn är idag mycket populära sidor på nätet och vissa har enormt mycket besökare och tjänar stora pengar. Det kan därför vara svårt att locka medlemmar om inte communityt innehåller nyheter som inte redan finns. Målet med det här arbetet har varit att skapa en tilltalande och användarvänlig design till ett community med ett sommar, fest och rese- tema.

Uppsatsen undersöker hur topiker och bildspråk speglar och reproducerar strukturella maktrelationer genom performativa talakter i samtida recensioner av populärmusik. Materialet består av 86 recensioner som publicerades i Expressen, Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet under augusti måndad år 2014. Analysen anlägger ett intersektionellt perspektiv på topiker och bildspråk som återkommer i recensionerna, för att undersöka förhållandet mellan musikalisk genreindelning och samhälleliga maktrelationer. Att anlägga ett intersektionellt analysperspektiv innebär i det här sammanhanget att undersöka hur identitets- och maktkategorierna kön, klass och ras skapar och förhåller sig till varandra. Resultatet är språkliga identitetskonstruktioner som avviker från den musikaliska genrens norm inte bara skapar utan även förstärker varandra.