Flödescytometrisk cellsortering möjliggör att ur ett större cellmaterial separera en subpopulation celler för vidare analyser. Uppkomst av Cytostatikaresistens beror på olika faktorer men där överuttryck av P-gp spelar stor roll. P-gp transporterar aktivt ut Cytostatika ur cellen. I studier på AML-celler har man flödescytometriskt påvisat att JC-1 ackumulering speglar P-gp aktivitet. Därmed kan Cytostatikaresistenta celler identifieras och sorteras.Bröstcancer är den svenska kvinnans vanligaste cancerform där Cytostatika ofta ingår i den postoperativa behandlingen.

Bakgrund: Adjuvant Cytostatikabehandling används vid bröstcancer efter att tumören tagits bort. Biverkningar kan uppstå då Cytostatika påverkar alla kroppens celler. För att sjuksköterskan ska kunna ge en god omvårdnad krävs det att hon/han får ta del av patienters upplevelser vid adjuvant Cytostatikabehandling. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av adjuvant Cytostatikabehandling vid bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt som baserades på 13 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats utfördes.

Bakgrund: Cytostatika har sedan 1960-talet använts för att bota flera olika cancerformer. Cytostatika skadar tumörer men påverkar även friska celler vilket ofta medför en rad olika biverkningar. Cancerpatienter befinner sig ofta i en sårbar situation vilket kräver omsorgsfull omvårdnad. Syfte: Syftet med studien var att studera patienters upplevelser av vanligt förekommande Cytostatikaorsakade biverkningar (illamående och kräkningar, fatigue, hårförlust, smak-och luktförändringar) samt vilka hanteringsstrategier de använder sig av. Metod: Denna litteraturstudie baseras på nio kvalitativa artiklar.

Cancer blir vanligare bland människor världen över och flera miljoner insjuknar varje år. En behandling som vanligtvis används vid cancer är Cytostatika. Denna typ av behandling medför ofta symtom av olika slag, symtom som interagerar med varandra och på så sätt kan bilda kluster. Syfte: Att undersöka symtomkluster bland cancerpatienter som behandlats med Cytostatika. Metod: En litteraturstudie baserad på Polit & Becks (2012) niostegsmodell.

Kroppens organ består av många miljoner celler, som har sin uppgift i det organ de befinner sig i. När en cell dör ersätts den med en ny som har samma uppgift. Cellerna samarbetar och kommunicerar via olika signaler, vilket är en förutsättning för att kroppen ska fungera. Cancercellerna delar på sig snabbt vilket leder till celltillväxt. cancer är den vanligaste dödsorsaken i Sverige, efter hjärt- och kärlsjukdomar.

Bakgrund: Cancer drabbar ca 50 000 personer varje år i Sverige. En vanligt förekommande behandling mot cancer är Cytostatika. Cancerrelaterad fatigue definieras som en trötthet som uppkommer i samband med en cancersjukdom och som inte kan botas med vila eller sömn. Det är den mest förekommande biverkningen hos Cytostatikabehandlade patienter och ger både psykiska, fysiska och ekonomiska konsekvenser. Farmakologiska behandlingar avsedda att lindra cancerrelaterad fatigue är kostsamma och medför biverkningar varför försiktighet rörande användandet av dessa bör iakttas.

Det är få sjukdomar som har lika stor inverkan på en människa som drabbats som just cancer. Varje år ökar antalet drabbade och cirka var tredje människa kommer att drabbas av cancer och cirka 80 % av dessa kommer att behandlas med Cytostatika. Eftersom många av dessa behandlingar sker på mottagningar kommer sjuksköterskor i alla vårdformer att möta denna form av patienter. Då är det viktigt att veta vilken omvårdnad som denna specifika patientgrupp behöver och upplever att de får. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer av betydelse för omvårdnad vid pågående Cytostatikabehandling hos patienter med cancerdiagnos.

Bakgrund: Cytostatika har sedan 1960-talet använts för att bota flera olika cancerformer. Cytostatika skadar tumörer men påverkar även friska celler vilket ofta medför en rad olika biverkningar. Cancerpatienter befinner sig ofta i en sårbar situation vilket kräver omsorgsfull omvårdnad. Syfte: Syftet med studien var att studera patienters upplevelser av vanligt förekommande Cytostatikaorsakade biverkningar (illamående och kräkningar, fatigue, hårförlust, smak-och luktförändringar) samt vilka hanteringsstrategier de använder sig av. Metod: Denna litteraturstudie baseras på nio kvalitativa artiklar.

Bakgrund: Illamående kan uppkomma av många olika orsaker. En av dessa är illamående som uppkommer som en biverkning till Cytostatikabehandling. Illamående är en känd biverkning av Cytostatikabehandling, varför patienter som ska påbörja och genomgår behandling mot cancer erhåller profylaktisk antiemetikabehandling. Illamående kan få konsekvenser som försämrad nutritionsstatus, elektrolytrubbningar och i vissa fall kan patienten vilja avbryta sin behandling på grund av att illamåendet blir för jobbigt. Trots antiemetika fortsätter illamående att vara ett stort problem vid Cytostatikabehandling.Syfte: Att beskriva olika omvårdnadsåtgärder som kan användas som ett komplement till antiemetika vid behandling av illamående orsakat av Cytostatika.Metod: En litteraturstudie med grund i analys av kvantitativ forskning genomfördes.Resultat: Sökningar resulterade i fem omvårdnadsåtgärder: progressiv muskelavslappning, tillskott av ingefära, proteintillskott och ingefärskapslar, intag av druvjuice och musikterapi och bildspråk.

SAMMANFATTNINGSyfte: Att beskriva förekomst av posttraumatisk stress och behov av känslomässigt stöd bland föräldrar till barn med hjärntumör vid två månader efter barnets diagnos (T2) respektive 12 månader efter avslutad Cytostatika-/strålbehandling eller 18 månader efter operation av barn som inte fått Cytostatika-/strålbehandling (T6). Syftet var också att jämföra behovet av känslomässigt stöd bland föräldrar med möjlig PTSD och hos de föräldrar som inte visar symtom på möjlig PTSD vid T2 respektive T6. Urval: 42 föräldrar till barn med hjärntumör deltog i studien: 20 mödrar och 22 fäder. Metod: Designen var deskriptiv longitudinell. Nivåer av PTSS och förekomst av möjlig PTSD mättes med PTSD Checklist Civilian, föräldrars behov av känslomässigt stöd mättes med ett studiespecifikt formulär.

Att få cancer och att genomgå Cytostatikabehandling är en realitet för många människor idag, vilket orsakar flera förändringar i en människas liv. I denna litteraturstudie var syftet att beskriva upplevelsen av Cytostatikabehandling. Sexton internationella vetenskapliga artiklar publicerade mellan år 1995-2002 som analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: att vara deprimerad och ha funderingar kring livet och döden, att självbilden, kroppens utseende och funktion förändrats, att tröttheten och förlusten av energi påverkar humöret och viljan, samt att få förändringar i munhåla, svalg och problem från magen. .

Inledning: Cancer är en ovanlig sjukdom hos barn och ungdomar och i Sverige drabbas cirka 300 styckenårligen. Prognosen har kraftigt förbättrats sedan 1970-talet, framförallt beroende på intensivarebehandlingsmetoder och större möjligheter att åtgärda och förebygga Cytostatikans svåra biverkningar.Sjukhusvistelserna blir många och långa för barnen och ungdomarna. Förutom att deras vardagsliv med skolaoch kompisrelationer vänds upp och ned, påverkas hela familjens psykosociala tillvaro. Barnet/ungdomenbehöver sina föräldrar och syskon för att ta sig igenom en tuff cancerbehandling och viss vård, exempelvisantibiotika och intravenös näringstillförsel ges redan i hemmet för att underlätta för familjerna. Att ävenkunna erbjuda viss Cytostatikabehandling och/eller understödjande behandling skulle vara ytterligare enmöjlighet för barnen och ungdomarna att få vara i sin normala miljö tillsammans med hela familjen ochövriga vänner.Syfte: Syftet med studien var att kartlägga faktorer som är betydelsefulla inför att ge Cytostatika i hemmet tillbarn och ungdomar med cancer.Metod: En litteraturstudie genomfördes av tretton vetenskapliga artiklar som valts ut efter systematisksökning i databaserna Pubmed och Chinal.Resultat: De faktorer som framkom genom litteraturstudien och har betydelse för patientsäkerhet ochvårdkvalitet inför en organisation av Cytostatikaadministrering i hemmet delades in i fem kategorier:? Tydlig ansvarsfördelning? Kompetens hos vårdpersonal? Undervisning av föräldrar? Kriterier för urval av patient och familj? Föreskrifter för CytostatikahanteringDiskussion: Det finns en klinisk betydelse i att barnsjuksköterskan, i samråd med ansvarig barnonkolog,med vägledning av den familjefokuserade omvårdnaden samt de faktorer, ?Kompetens hos vårdpersonal?,?Undervisning av föräldrar?, ?Tydlig ansvarsfördelning?, ?Kriterier för urval av patient och familj? och?Föreskrifter för Cytostatikahantering? som framkom i denna litteraturstudie kan verka för att möjliggöra förbarn och ungdomar att få viss Cytostatikabehandling i sitt hem på ett säkert sätt..

Bröstcancer är ett av de största hälsoproblem för kvinnor i Sverige. Syftet med studien var att belysa bröstcancersjuka kvinnors uppfattning av ömsesidig förståelse i det vårdande mötet med vårdgivaren vid Cytostatikabehandlingen. Studien baserades på tre självbiografiska skönlitterära böcker och materialet bearbetades genom en innehållsanalys. Resultaten visade en majoritet av uppfattningar som bekräftade den ömsesidiga förståelsen i mötet. Denna bekräftelse framtonas av en situation som skapar trygghet.

Bröstcancer är ett av de största hälsoproblem för kvinnor i Sverige. Syftet med studien var att belysa bröstcancersjuka kvinnors uppfattning av ömsesidig förståelse i det vårdande mötet med vårdgivaren vid Cytostatikabehandlingen. Studien baserades på tre självbiografiska skönlitterära böcker och materialet bearbetades genom en innehållsanalys. Resultaten visade en majoritet av uppfattningar som bekräftade den ömsesidiga förståelsen i mötet. Denna bekräftelse framtonas av en situation som skapar trygghet.

Syftet med examensarbetet är att undersöka problemet som finns vid Cytostatikaberedning på sjukhusapoteken i Sverige samt att ta fram ett förslag till en produkt som skall underlätta, helst mekaniskt, beredning av Cytostatika i LAF-bänk eller Isolator. Sjukhusapoteken drivs av Apoteket AB. Beredning sker idag för hand med sprutor, detta ger personalen belastnings och förslitningsskador. Det finns i dagsläget inget väl fungerande hjälpmedel vid sprutdragning. Målet var att var att ta fram ett hjälpmedel som skall minska belastningen på fingrar, händer, axlar samt vara ergonomiskt, lättanvänt och portabelt.