Att leva med en livshotande sjukdom, sÄ som cancer innebÀr mÄnga förÀndringar. För att personer som lever med cancer ska kunna kÀnna vÀlmÄende trots sjukdom mÄste behov personer uttrycker tillgodoses. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva behov i dagligt liv hos personer som lever med cancer. I litteraturstudien analyserades 14 kvalitativa empiriska studier genom en kvalitativ innehÄllsanalys, med manifest ansats. Detta resulterade i fem kategorier; att vilja kÀnna kontroll, att önska stöd och personligt bemötande frÄn andra, att försöka omprioritera för att kunna leva normalt, att uppleva kroppsligt vÀlmÄende samt att strÀva efter hopp och försöka finna mening.

Bakgrund: Skiftarbete ?r vanligt inom v?rden och p?verkar sjuksk?terskors h?lsa, prestation och v?lbefinnande. Forskning visar att oregelbundna arbetstider kan bidra till s?mnbrist, stress och f?rs?mrad patients?kerhet. Syfte: Syftet med litteraturstudien ?r att belysa hur skiftarbetet p?verkar omv?rdnadens kvalitet och patients?kerhet samt vilka konsekvenser det f?r f?r v?rden.

Breast cancer is the most common tumor disease among women in Sweden. About 7000persons, having a median age of 65, are diagnosed each year with this disease. Withmammography screening, breast cancer can be detected in an early stage which improves theoverall survival (OS). 20-30 % of the breast cancer tumors are overexpressing humanepidermal growth factor receptor 2 (HER2), which is a protein that stimulates cell proliferation.Trastuzumab (HerceptinÂź) is a humanised monoclonal antibody that targets the HER2-proteinand prevent the signals for cell proliferation.Trastuzumab has earlier been used for treatment of metastatic breast cancer. In the year of 2007trastuzumab was approved for adjuvant treatment of patients who has been medicated withsurgery and/or radiation.The aim of this study was to investigate the effects of adjuvant treatment with trastuzumab inHER2-positive breast cancer patients.

AnvÀndningen av cytostatika har haft en revolutionerande effekt pÄ behandlingen av cancer, dock ger den mÄnga och delvis allvarliga biverkningar. Biverkningarna kan t ex vara illamÄende, hÄravfall och trötthet. Upplevelsen av cytostatikabehandling kan för de flesta innebÀra en fysisk och psykisk pÄfrestning. Denna studie syftade till att belysa hur patienter kunde uppleva sin cytostatikabehandling vid cancersjukdom. En litteraturstudie genomfördes baserad pÄ artiklar med kvalitativ design.

Flödescytometrisk cellsortering möjliggör att ur ett större cellmaterial separera en subpopulation celler för vidare analyser. Uppkomst av cytostatikaresistens beror pÄ olika faktorer men dÀr överuttryck av P-gp spelar stor roll. P-gp transporterar aktivt ut cytostatika ur cellen. I studier pÄ AML-celler har man flödescytometriskt pÄvisat att JC-1 ackumulering speglar P-gp aktivitet. DÀrmed kan cytostatikaresistenta celler identifieras och sorteras.Bröstcancer Àr den svenska kvinnans vanligaste cancerform dÀr cytostatika ofta ingÄr i den postoperativa behandlingen.

Årligen insjuknar ca 300 barn i nĂ„gon form av cancer i Sverigel. NĂ€r ett barn drabbas av cancer, pĂ„verkar det hela familjen. Hur det pĂ„verkar och vilka erfarenheter det ger de friska syskonen finns det en okunskap om. Syfte: Att belysa erfarenheter av att vara ett syskon till barn med cancer. Metod: Systematiska litteraturstudie byggd pĂ„ tre kvantitativa och fem kvalitativa artiklar. Sökning gjordes i Cinahl, PubMed och PsykINFO. Artiklarna har kvalitetsgranskats och inspiration av innehĂ„llsanalys anvĂ€des. Resultat: Analysen resulterade i tvĂ„ huvudkategorier.

I Sverige insjuknar Ärligen omkring 300 barn och ungdomar mellan 0-18 Är i cancer. Barn med cancer pÄverkas pÄ mÄnga olika sÀtt och det medför ofta en lÄngvarig sjukhusvistelse för dem. Syftet med studien var att beskriva barns upplevelser av att leva med cancer. En systematisk litteraturstudie genomfördes dÀr vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed och 14 artiklar granskades och kvalitetsbedömdes. Resultatet delades in i tre teman fysiska upplevelser av behandlingen, leva med kÀnslomÀssiga förÀndringar och önskan av att vara ?normal?.

Bakgrund: Antalet ?ldre multisjuka ?kar vilket st?ller kompetenskrav p? personal som v?rdar dessa personer. M?nga har insatser av kommunal prim?rv?rd vilket inneb?r att samverkan mellan regional och kommunal prim?rv?rd ?r central f?r god, s?ker och personcentrerad v?rd, vilket uppn?s bl.a. genom uppr?ttande av individuell v?rdplan.

Sexualitet kan uppfattas som obekvÀmt och dÀrmed undviks det ofta att prata om det inom vÄrd och omvÄrdnad. Gynekologisk cancer kan ha en stark pÄ-verkan pÄ kvinnors sexualitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av sexualitet vid gynekologisk cancer. En litteratursökning genomfördes och 15 vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Detta resulterade i sex kategorier: Oro och rÀdsla för samlagssmÀrta; förÀndrad kroppsuppfattning och förlust av kvinnlighet; oro och sorg över risken att vara infertil; försÀmrade parrelationer eller oro över framtida parrelationer; oförÀndrad eller stÀrkt relation samt lÀttnad över att vara besvÀrsfri.

Varje Är drabbas ca 50000 mÀnniskor i Sverige av cancer. UngefÀr var tredje mÀnniska kommer nÄgon gÄng att fÄ en cancersjukdom. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personer med cancer och deras upplevelse av information i samband med behandling och/eller undersökning. 11 internationella kvalitativa vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: Betydelsen av olika informationskÀllor, missnöje över att inte fÄ individuellt anpassad och relevant information frÄn vÄrdpersonal och att kontrollera och hantera situationen genom att erhÄlla eller undvika information.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka copingstrategier förÀldrar anvÀnder sig av dÄ deras barn har cancer. Data samlades in via databaserna MedLine (PubMed) och CINAHL. Femton artiklar valdes ut och de valda artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades. UtifrÄn valda artiklar framkom sju kategorier. I studiens resultat framkom det att förÀldrar till barn med cancer anvÀnde sig av olika copingstrategier.

Syftet med denna studie har varit att fa? kunskap om vilka a?tga?rder som kan vidtas i en implementeringsprocess och lyfta fram vad som sto?djer eller hindrar att projektresultat implementeras i ordinarie verksamhet. Vi valde att formulera tre fra?gesta?llningar; Vilka a?tga?rder kan vidtas i en implementeringsprocess? Vilka faktorer sto?djer implementering? Vilka faktorer hindrar implementering? Studien har genomfo?rts pa? en kommunal arbetsrehabiliterande verksamhet som genomfo?rt ett trea?rigt ESF-projekt. Studien har genomfo?rts med hja?lp av en metodkombination besta?ende av semistrukturerade intervjuer, en deltagande observation samt dokument fra?n verksamheten och projektet.

En artikelserie om livmoderhalscancer.I Sverige diagnostiseras 30 000 kvinnor varje Är med cellförÀndringar i livmoderhalsen. Av dem utvecklar 450 cancer. Chris Eriksson överlevde livmoderhalscancer med ett Àrr som minne. John Karlssons sambo Ylva var en av de som inte överlevde..

Background; Gynecological cancer is a common term for cancer in the female genitals and 2013 there were about 2800 women in Sweden that was diagnosed. This form of cancer and the treatment that is used, affects the sexuality and also the fertility of the women.Aim; The purpose with the essay was to illustrate the experience of the sexuality after the treatment of gynecological cancer.Method; The method used in the essay was a systematic translation of different literature. Of all the articles used there were eight that was qualitative, two quantitative and one was a combination of both methods. The analytic process was accomplish with the support of the Friberg (2006) analytic method.Results; The analysis resulted in two categories; Physical changes after the treatment and the treatments impact on the sexuality of the women. The physical changes that occurred because of the treatment was recurring and it showed that it was primarily surgery that hurt the woman body.

Introduction: For the adolescent to be diagnosed with cancer could be turbulent and life may end up in tatters. A cancer diagnose affects the adolescents' relationships with parents, friends and new acquaintances. For teens that are affected by cancer, losing peer relations are a great fear and to maintain friendship can be one of several challenges during this period.Purpose: The purpose of the study is to describe adolescents' experiences of peer relations after being diagnosed with cancer.Method: Qualitative interviews with four adolescents were conducted and collected data were analyzed using a qualitative content analysis.Findings: The result shows that peer relations got affected in both positive and negative ways. This is reported in three categories; ?Losing friends?, ?Friends matter? and ?Changed friendship?.