Sex Sigma är ett förbättringsprogram som först användes av Motorola och genom detta förbättringsprogram förbättrades deras kvalité kraftigt. Sex Sigma ska hjälpa till att producera maximalt, med hjälp av minimala resurser. Genom att använda DMAIC-cykeln (Define, Measure, Analyse, Improve, Control) förbättras nuvarande produkter.Volvo Personvagnars fabrik i Torslanda tillverkar bilar enligt löpandebandprincipen och varje minut kommer en ny bil ut ur fabriken, ungefär varannan är en Volvo XC90. På Volvo XC90 finns det en parkeringsbroms som spänns med en fotpedal och släpps med ett handtag. Eftersom det är en relativt ny modell finns det problem med att få stabilitet i produktionsprocessen, och på en del bilar måste parkeringsbromsen efterjusteras innan de skickas till kund.Syftet med examensarbetet är att ge förbättringsförslag för att minska antalet Volvo XC90 där parkeringsbromsen måste justeras i efterhand efter banans slut innan bilen lämnar fabriken.

Rapporten presenterar det examensarbetet som har gått ut på att undersöka möjligheterna att konstruera en sensor som mäter kadens med hjälp av en accelerometer. Implementation av kadensprofilen till ANT+ har gjorts för att möjliggöra synkronisering mellan en sportklocka och sensorn. Kadens är hur fort cyklisten trampar med pedalerna mätt i enheten Varv per minut vanligt förkortat RPM från engelskans Revolutions Per Minute. Hur fort en cyklist trampar påverkar kroppen på många olika sätt och ofta vill cyklisten veta vad aktuell kadens är för att optimera sin prestation. Den undersökta principen att använda en accelerometer för att mäta kadens syftar till att en eventuell prototyp skulle vara lämplig till inomhuscykling även kallad spinning.

Vectura är ett företag vars verksamhet är koncentrerad till transportinfrastruktur och deras mål är att hitta bättre lösningar för infrastrukturen. En stor del av trafikanterna i Sverige använder cykeln som transportmedel men cyklingen är i hög grad beroende av vädret som varierar hela tiden. Det varierande vädret gör det svårt att se hur cyklingen förändras över tiden och för att kunna se denna förändring behövs en modell som rensar cykelflödet från vädrets påverkan.Syftet med denna rapport är just att utveckla en sådan modell. Denna modell ska tas fram med hjälp av dels cykelflödesdata och dels väderdata från ett antal gator i städer runt om i Sverige och ska vara tillämpbar överallt i landet.Metoden som används för att ta fram modellen är multiplikativ tidsserieregression. Då syftet är att ta fram en rikstäckande modell måste en gemensam variabeluppsättning väljas som vi ska använda oss av när vi anpassar regressionskoefficienterna för varje gata.

Att Växjö är en stad där mycket är i förändring i kombination med att det räknas som min hemstad var två motiv till denna uppsats. Även om förändringarna sker i stort sett hela Växjö stad avgränsades denna studie till i och runt stadskärnan. Syftet med studien är att utifrån en kvalitativ metod i form av två intervjuer, undersöka om och i så fall hur kommunen arbetar för att öka tillgängligheten för cykel- gång och kollektivtrafik. Intervjuerna genomfördes med två personer med stort inflytande över frågor rörande stadsplanering. Det genomförs också en observationsstudie.

The investigation was initiated because of the high workload of the sellers and, additionally, because the Tunadal sawmill has received low ratings in customer surveys. Thus,  two main approaches are adopted here,  the first being to investigate which of the three methods  of working, namely, market divided flow organization, function organizationand flow organization with collaboration, proves to be the most beneficial. The second is to investigate whether there is an available method to ease the daily work. A literature review has been made in order to determine more efficient ways for the sellers to work in the Tunadal sawmill. During the investigation, an in-depth investigation into the total quality management using a balanced scorecard as a management tool was conducted.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka i vilken grad elever på Bernadottegymnasiet i Stockholm uppfattar att de når ett antal ett antal sociala mål i Läroplanen för de frivilliga skolformerna från 1994, och deras uppfattning om hur måluppfyllelsen gått till. Frågeställningar:? ?Produkten.? Är eleverna medvetna om vad de lär sig under sina tre Korsöveckor, vad gäller de sociala målen, och i så fall i vilken utsträckning och på vilket sätt?? ?Processen.? Har eleverna en bild av den egna lärprocessen, och hur ser den i så fall ut? Hur ter sig deras föreställningar om när de uppnådde olika mål och hur det gick till?MetodUppsatsen som helhet är resultatet av en genomförd aktionsforskningscykel. Observationsdelen i cykeln byggs på fokusgruppssamtal som genomfördes med tre grupper med elever ur årskurs tre på Bernadottegymnasiet. Samtalen spelades in, och elevernas samtal grupperades till två huvudsakliga frågeställningar och undergrupper med hjälp av meningskategorisering.

Att vistas på gång- och cykelbanor kan vara en situation som upplevs som otrygg av de oskyddade trafikanterna som delar på detta utrymme. Samexistens och hänsyn till medtrafikanter är av vikt för att minska konflikter och skador som uppstår i denna miljö.En anledning till konflikter mellan fotgängare och cyklister är den höga hastigheten som cyklister kan färdas i. Denna hastighet skapar otrygghet bland fotgängare samt hos de cyklister som färdas i ett långsammare tempo. Otryggheten, beteende hos de båda trafikantgrupperna samt hastigheten leder i vissa fall till konflikter med kollisioner och personskador som följd. Att separera gång- och cykeltrafiken minskar till viss del konflikterna mellan dessa två grupper, men konflikten mellan cyklister som färdas fort och de cyklister som färdas långsamt kvarstår samt att otryggheten till viss del kvarstår hos fotgängarna, speciellt i de fall separeringen enbart skett med färgmarkering.

Teknikföretaget Compower avser att marknadsföra en Mikrogasturbin (MGT) med nya patent inom området. Denna MGT använder en extern förbränning till skillnad från den konventionell intern förbränning som MGT som finns på marknaden idag använder sig av. Mikrogasturbinen är avsedd för framförallt småskalig värme-och kraftproduktion där högtempererade förbränningsgaser värmeväxlas med luft för att generera elektricitet via en turbin samt generera användbar värme via tillhörande värmeväxlare. Denna MGT producerar idag emellertid för låg elektrisk effekt för att vara kommersiellt gångbar. En möjlig lösning på detta problem har angetts som att injicera ånga i turbincykeln.

Detta kandidateexamensarbete behandlar en mikrogasturbin som med luft som arbetsmedium används för att generera elström samt värma vatten. Syftet med arbetet är att studera den ökning av den befintliga turbineffekten som är möjlig genom att modifiera luftcykeln med injicering av vattenånga. Inledande studerades den befintliga termodynamiska cykeln i företaget Compowers mikrogasturbin modell ET10 för att förstå hur den termodynamiskt fungerar. Detta har skett i samråd med Compower utifrån material de tillhandahåller. Vidare studerades en mängd vetenskapliga artiklar samt en del litteratur för att få en bild av hur ånginjicerade mikrogasturbiner fungerar.

Bakgrund: Den traditionella ekonomistyrningen kritiserades för att vara kortsiktig och tog inte hänsyn till långsiktiga investeringar. Informationen från ekonomistyrsystemen var för sen, för aggregerad och snedvriden för att vara relevant för ledningen när de skulle ta beslut gällande planering och styrning. Från denna bakgrund skapades Balanced Scorecard (BSc) som kompletterar de historiska finansiella styrtalen med styrtal på de faktorer som påverkar det framtida resultatet. Posten införde 1998 en variant av BSc som de kallar Kompassen i brevnätet där Alvesta brevterminal var ett pilotprojekt. Brevterminalen har nu haft Kompassen i snart tio år och hade olika målsättningar vid införandet av styrkortet vilka också låg till grund för utformningen.

Under de senaste decennierna har miljöhänsyn fått en allt större roll utrymme inom transportpolitiken utifrån de lagar, förordningar och skatter som används för att styra utvecklingen mot en långsiktig hållbarhet. Trafikens negativa konsekvenser för människan och naturen på kort och lång sikt har ställt krav på miljöanpassade färdmedel. Det mest miljöanpassade och minst energikrävande färdmedlet av alla är cykeln, som dock fått en undanskjuten roll i både forskning och debatt. Cykelprojekt har dock startats upp i många städer för att få fler invånare att börja cykla och få en bättre stadsmiljö och folkhälsa. Studiens syfte är dels att se hur Linköpings och Norrköpings kommuner arbetar med olika cykelprojekt dels att granska hur de två kommunerna följt upp sina projekt samt utvärderat miljöeffekter.

Städer som saknar infrastruktur och som har en låg befolkningsdensitet tycks ha en betydligt lägre andel cyklister. När fler personer cyklar blir cykeln ett naturligare inslag i stadstrafiken, vilket bl.a. medför att städer med fler cyklister generellt sett är säkrare att cykla i. Andra städer skiljer sig från Stockholm beträffande befolkningsmängd, existerande infrastruktur för cyklister och hur stor andel av alla resor som sker med cykel. Att jämföra andra städer med Stockholm är ett problem på grund av dessa skillnader.

Syftet med denna studie är att undersöka om riskkapitalbolagen på den svenska marknaden skapar högre operativ lönsamhet i de företag de förvärvar och om den är bestående på längre sikt, det vill säga efter avyttring. Studien omfattar 16 svenska företag som förvärvats av riskkapitalbolag mellan åren 1990 till 2002. Samtliga har studerats självständigt med hjälp av nyckeltalen: Rörelsemarginal, kapitalomsättningshastighet och räntabilitet på totalt kapital och har även jämförts med dess respektive bransch. Vi finner bevis för att lönsamhetsmåttet räntabilitet på totalt kapital visar endast en signifikant förbättring då hänsyn inte tas till branschen under den tid då företaget ägs av riskkapitalbolaget. Rörelsemarginalen förbättras dock signifikant både med och utan bransch.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka elevers uppfattningar om algebra och problemlösning samt granska hur dessa uppfattningar påverkas beroende på elevernas val av gymnasieprogram, kön och slutbetyg i grundskolan. Syftet är vidare att ta reda på vilka eventuella hinder och svårigheter eleverna själva uppfattar då de använder algebra för att lösa matematiska problem. Som metod för att söka svar på syfte och frågeställningar har valts att genomföra en enkätundersökning med elever som går första året på gymnasiet och som läser antingen naturvetenskapsprogrammet eller bygg- och anläggningsprogrammet. Enkätundersökningen består av två delar, en del som undersöker elevers uppfattningar om matematik i allmänhet och algebra och problemlösning i synnerhet, samt en del som försöker reda ut vilka svårigheter eleverna uppfattar då de ska lösa matematiska problem med algebra. Svaren sammanställs genom en analys av vilka eventuella skillnader och likheter som finns beroende på elevernas val av gymnasieprogram, kön och betyg i grundskolan.

Palliativ vård och vård i livets slutskede har på senare år uppmärksammats allt mer. I Sverige dör ca 90 000 människor per år och av dem dör ca 85 procent på institutioner. Vård av svårt sjuka och döende förekommer inom all hälso- och sjukvård. Palliativ vård - lindrande vård- påbörjas då kurativ vård - botande vård - inte längre är möjlig. Det övergripande målet med palliativ vård är att uppnå bästa möjliga livskvalitet för patienten och dennes familj.