Många av de klassiska sjökrigsteoretiker som vi idag studerar, levde och verkade i entid, då striden till sjöss bedrevs på ett till stor del annorlunda sätt och med annanutrustning. Kan deras beskrivna metoder fortfarande anses tillämpliga idag, eller kan vise en tendens till förändring? Syftet med denna uppsats har varit att undersöka i vilkenutsträckning som det moderna sjökriget använder de sjökrigsmetoder somsjökrigsteoretikern och historikern, Sir Julian Corbett, tecknade ner i början av 1900-talet. Som empiriskt fall för att pröva hans metoder används Falklandskriget 1982. Föratt uppfylla uppsatsens syfte kommer följande frågeställningar att besvaras: Vilkasjökrigsmetoder finns i den teoretiska litteraturen skriven av Corbett? Tillämpasfortfarande dessa metoder i moderna krig? Kan man eventuellt urskilja några nyametoder? En av uppsatsens slutsatser är att Corbetts sjökrigsmetoder fortfarandeanvänds i moderna krig om än med en något annorlunda tillämpning.

Med bakgrund av de händelserika åren 1917-1920 (ryska revolutionen, världskrigets slut, Versaillesfreden, bildandet av NF med mera) vill jag se vad det kan finnas för framtidsvisioner och farhågor vad gäller utvecklingen i Europa i några svenska tidskrifter mellan åren 1920 och 1923. Den största fredsglädjen har vid denna tid lagt sig och de första konsekvenserna av kriget var allmänt kända och debatterade.Jag väljer att granska sex stycken tidskrifter, vilka dels har olika politiska inriktningar; en konservativ, en socialistisk, en högerextrem, en vänsterextrem. Dels med olika intressesfärer; Allmänna försvarsföreningens tidskrift och Svenska freds- och skiljedomsförenings tidskrift.Versaillesfreden blev genomgående utdömd i de analyserade tidskrifterna. Freden måste inom kort revideras, fredligt med initiativ från segermakterna, eller så var ett nytt världskrig oundvikligt. Många skribenter förutsade att de hårda villkoren skulle stärka den tyska nationalismen, och att Tyskland snart skulle samla krafter till ett revanschkrig..

after a breef survey over the culutre of Hallstatt, I descibe the city of Hallstatt in Austria, with it´s mines and graves. I describe some of the wars in the area, the scythians, the greek and rom. I desribe some uses of all the salt including mumies. i assume that war needs much salt, because all warriers uses leather, and I give sopme exampels of this, romans, vikings..

Mitt syfte med detta arbete är att undersöka judarnas invandring till Palestina och konflikten som har uppstått mellan Israel och Palestina. Det är en konflikt som har visat sig vara extremt svårlöst och komplex. Israel-Palestinakonflikten innebär att det är två folk och ett land. Båda vill ha marken och gör anspråk på den. Judarna hänvisar till Bibeln och tycker att de har rätt till landet för att Gud utlovat landet till dem, medan palestinierna hänvisar till att de har bott i detta land långt före judarna.

Sedan 1980 talet har det inom den militära utbildningen i västvärlden och då främst i USA blivitallt mer fokuserat på manöverkrigföring och manöverteori. Även i den svenska utbildningen ärmanöverteorin central numera. Den svenska militärstrategiska doktrinen anger attmanövertänkande skall vara det som den svenska försvarsmakten har som konceptuella grund. Vidstudier av manöverkrigföring och manöverteorier är det oftast krigshistoriska exempel som tas ianspråk. Av naturliga skäl är det oftast de stora krigen och slagen under de två världskrigen somanalyseras.

I filmen Darwins mardröm skildras fiskeindustrin i Victoriasjön och dess kopplingar till illegal vapenhandel. Denna handel påverkas och möjliggörs av ekonomiska och politiska aktörers intressen, vilka har rötter som sträcker sig över staters gränser. Vi har, genom en kvalitativ textanalys, analyserat intervjuer i filmen och funnit att både regeringar, transnationella nätverk och företag gör ekonomiska förtjänster på vapenhandelns fortgående. Tillkortakommanden i de nationella och de internationella lagar och förordningar som reglerar denna handel innefattar korruption och organiserad brottslighet. Enligt Mary Kaldor är termen nya krig användbar för att förklara och förstå de förändringar som på senare tid skett inom krigsföringen, vilka kan härledas till en ökande transnationell sammanbundenhet.

Syftet med uppsatsen har varit att genom en fallstudie av kriget i Sierra Leone (1991-2002) sökaefter konventionella inslag i aktören Revolutionary United Fronts (RUF) våldsbeteende ochdärigenom undersöka huruvida krigets natur kan beskrivas utifrån ett rationellt eller irrationelltperspektiv. För att uppfylla syftet med uppsatsen har två frågeställningar använts; ?Finns detkonventionella inslag i aktören RUF:s våldsbeteende?? och ?Kan krigets natur i Sierra Leonebeskrivas utifrån ett rationellt eller irrationellt perspektiv??. Teorianknytningen utgörs av Carl vonClausewitz teorier om krigets natur.Resultatet av undersökningen visar att konventionella inslag i form av åtskillnad mellankombattanter och icke-kombattanter, konventionella medel och metoder samt politiskt syfte går attfinna i RUF:s våldsbeteende.Sammantaget visar fallstudien på att RUF:s våldsbeteende inte kännetecknades av ett enda kaos,ett allas krig mot alla på etniska, religiösa eller ideologiska grunder och därför inte kan beskrivassom ett irrationellt fenomen. I stället menar jag att krigets natur som det gestaltade sig under krigeti Sierra Leone går att beskriva utifrån ett rationellt perspektiv, typiskt för konventionella krig, medgrund i Clausewitz teorier om krigets natur..

I över 50 år har Kongo-Kinshasa varit utsatt for krig, och landet präglas idag av en skenande statskollaps. Vi har utkristalliserat tre fundamentala orsaker till konflikten som anses relevanta i samband med vår frågestallning, vilken behandlar FN-styrkan MONUC: s insatser i landet. Maktspel över Kongos enorma naturtillgångar, politisk problematik och etniska skiljelinjer är grunden till såväl konflikten som landets politiska instabilitet. FN-styrkan, som är en av de största i sitt slag och har befunnit sig i landet sedan år 2000, arbetar mot fredsbevarande och fredsfrämjande mål vilka ofta fokuserat på att mildra den humanitära katastrof som råder. Granskning har genomförts av MONUC: s arbete i att vara behjälpliga till att motverka de viktigaste källorna till konflikten.

This study aims to explain the Stuxnet-attack against Iran in 2009-2010 by using the IR-theory of structural realism. By doing so the theory also faces the challenge of the impact of the information revolution on security and international relations. The structural realism that is at hand is that of Kenneth Waltz and his Theory of International Politics from 1979.The study reaches the conclusion that Waltzs focus on the structure of the international system and the distribution of capabilities applies well to the case of Stuxnet as a cyber attack. The creators of the sophisticated Stuxnet, USA and Israel, also indicates that when it comes to this certain aspect of the information revolution and IR, states seem to still be the main actor. Finally the character of one of the major features of the Stuxnet-attack; the internet, is shown to have an anarchic structure that fits well as an extension of the realist view of the international system..

Syftet med denna studie var att undersöka svenska pressfotografers upplevelser av arbetsvillkoren i krig och konflikter, för att därigenom nå en ökad förståelse för den problematik som medier ställs inför i bevakningen i krig. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med tre svenska pressfotografer, samtliga med flerårig erfarenhet av arbete i oroshärdar. Resultatet visade att arbetssituationen omgärdas av en rad komplexa och samverkande villkor på olika nivåer. Förkunskaper och erfarenhet framhölls som viktiga faktorer i det dagliga arbetet, liksom betydelsen av goda relationer till kollegor och lokala kontakter. Arbetet sker vanligtvis i team tillsammans med en reporter, vilket av samtliga fotografer beskrevs som positivt, inte minst säkerhetsmässigt.

Rupert Smith (2006) menar att det har skett ett paradigmskifte inom krigföringen. Från ett industriellt krig till ett krig "amongst the People". De moderna konflikterna vi ser idag i Irak och Afghanistan går i linje med hans resonemang. Motståndaren är inte längre en annan nationalstat, utan en icke-statlig aktör som inte uppträder på ett militärt traditionellt sätt. Numera är andra entiteter än plattformar viktiga, till exempel klanstrukturer eller kultur.

I litteratur, film, nyhetsinslag och tidningar porträtteras krig som mannens domän. I krig är det mannen som är den aktiva parten och kvinnan den passiva. Männen är ute och slåss, skjuter, spränger, och kvinnorna sitter hemma och väntar ängsligt på att männen ska komma hem. Eller så är kvinnan offer för olika sorters (oftast sexuellt) våld. Mannen ses alltså som krigare och kvinnan som pacifist.

I uppsatsen som följer har jag använt mig av David Galulas COIN teori. Jag har sedan använt den teorin och analyserat kriget mellan Israel och Libanon 2006. Kriget blev känt som ett misslyckande ur israelisk synpunkt, då de inte lyckades att besegra Hezbollah eller stoppa deras raketskjutningar in i Israel. Detta trots att de har den mest högteknologiska armen i mellanöstern och hade luftoperativkontroll. I denna uppsats så har jag fört ett resonemang för att svara på frågeställningen: Går Galulas teorier att använda mot en organiserad motståndare som Hezbollah? Efter att ha skrivit denna uppsats så har jag inte kommit fram till ett absolut svar, men är personligen övertygad om att det går.

Syftet med uppsatsen är att undersöka innehållet i artiklarna i en historisk tidskrift med hjälp av en kvantitativ analysmetod. Den tidskrift som valts till undersökningen är den största historiska tidskriften just nu; Allt om Historia.Med utgångspunkt i den övergripande frågeställningen: ?Vad är innehållsmässigt de högsta kriterierna för att ett ämne ska hamna på omslag/uppslag? och finns det ett mönster i val av artiklar i tidskriften Allt om Historia och i sådant fall hur yttrar det sig?, genomförs en kvantitativ innehållsanalys utifrån 58 variabler. Totalt undersöks 496 artiklar i 62 nummer av Allt om Historia mellan åren 2005 och 2010.Uppsatsen utgår från teorier om historiebruk och framing framförda av bland annat historikerna Ulf Zander och Klaes-Göran Karlsson samt medieforskarna Karin Wahl-Jorgensen, Thomas Hanitzschs  och sociologen Todd Gitlins.Undersökningen visar att den typiska artikeln i Allt om Historia med största sannolikhet utspelar sig i Europa, vanligtvis i Sverige och att den handlar om en kunglighet, som oftast är av det manliga könet. och/eller innefattar någon form av krig som troligtvis äger rum under 1900-talet.En annan intressant aspekt är att resultatet för de mest omskrivna världsdelar/länder/titlar/årtal/kön och ämnen egentligen behandlar två olika typer av artiklar.

En studie som inriktar sig på de förändringar som sker med den antika grekiska krigsföringen mellan perserkrigen och de peloponnesiska krigen - med fokus på den grekiska hopliten och det grekiska kavalleriet. .