Syftet med denna litteraturstudie är att identifiera och beskriva skyddsfaktorernas effekt för psykisk ohälsa. Teorin om skyddsfaktorer till psykisk ohälsa enligt Cullberg, 2003 användes som teoretisk referensram. Metoden var en litteraturstudie där tio granskade artiklar delades in i teman utifrån teorin om skyddsfaktorer för psykisk ohälsa enligt Cullberg, 2003. Dessa teman var social nätverk, arbete/sysselsättning och sammanhang/mening. Resultatet visade att dessa tre skyddsfaktorer utgår från fundamentala behov hos människan, om dessa inte är uppfyllda löper människan större risk att drabbas av psykisk ohälsa.

This essay revolves around the reformation and sectorization of Swedish psychiatry starting in the 1970?s. Psychiatry was to change from being based in closed asylums to being an institution in the middle of society, finding social solutions to mental illness and working through a dynamic network of various care givers, such as welfare officers, nurses and psychiatrists. This new kind of psychiatry was first tested in Nacka, where psychiatric reformers Johan Cullberg and Bengt Berggren were the heads of a six-year long pioneer project of sectorized psychiatric care. My specific purpose is to analyze the new ideas of mental illness and of psychiatry?s role in society which were introduced in this project and how they were expressed in the official reports presenting it.The reformation was preceded by a public debate concerning psychiatry, which had intensified a few years around 1970.

Title: ?You could talk about it? ? a study of the experiences of victims of crime who have been receiving help from The Swedish Association for Victim Support.We got in touch with ten victims of crime through a local chapter of The Swedish Association for Victim Support and examined their emotional experiences of the help that was given to them from this organization.Background: Crime has always been a part of society and anyone can be subjected to some form of crime. Whenever a crime is perpetrated, there is always a victim. The purpose of this essay is to investigate how victims of crime emotionally experience the help they receive from the national association in Sweden who help and support victims of crime. Methods: We employed a qualitative method in the process of investigating the topic of this essay, and by employing interviews we got a deeper understanding of how victims of crime experience the help they receive.

Bakgrund: Det psykosociala stödet har stor betydelse för hur patienter med cancer klarar av sin sjukdom. Även om många botas från sin cancer bär de med sig erfarenheterna från sin sjukdomstid under resten av sitt liv. Det övergripande målet med psykosocial omvårdnad är att uppnå en högre livskvalitet för patienten. Författarna anknyter föreliggande studie till Cullberg kristeori. Syfte: Syftet med studien var att studera den psykosociala omvårdnadens betydelse for cancerpatientens livskvalitet.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken kunskap krisgrupper baserar sitt arbete på, samt att jämföra vad kristeorier och krisgrupper säger att en människa i kris behöver. Vi utgår från forskningsproblemet att undersöka ett idealtillstånd, det vill säga kristeorier, med det faktiska tillståndet, i form av krisgruppernas praktiska arbete. Detta undersöks gentemot teorier om risksamhället. För att uppnå syftet används en kvalitativ metod i form av en litteraturöversikt av kristeorier samt intervjuer med resurspersoner i krisgrupper. De resurspersoner som intervjuats har varit representanter för det sociala arbetet i form av socialsekreterare och fältsekreterare, skolkuratorer samt diakoner från tre olika kommuner.

Bakgrund: Det psykosociala stödet har stor betydelse för hur patienter med cancer klarar av sin sjukdom. Även om många botas från sin cancer bär de med sig erfarenheterna från sin sjukdomstid under resten av sitt liv. Det övergripande målet med psykosocial omvårdnad är att uppnå en högre livskvalitet för patienten. Författarna anknyter föreliggande studie till Cullberg kristeori. Syfte: Syftet med studien var att studera den psykosociala omvårdnadens betydelse for cancerpatientens livskvalitet.

Bakgrund: Var tionde kvinna i Sverige beräknas insjukna i bröstcancer under sin livstid. Sjukdomen innebär att kvinnorna går igenom känslor som karaktäeriseras av kris. Det är därför viktigt att vårdpersonalen har kunskap i hur man stödjer dessa kvinnor i krisarbetet. Studien knöt an till Joyce Travelbees omvårdnadsteori och kristeorin enligt Johan Cullberg. Syfte: Att belysa inom vilka områden bröstcancerdrabbade kvinnor har behov av stöd, i mötet med vårdpersonalen, för att krisarbetet ska underlättas.

Vårt syfte med denna studie är att utifrån en socialpsykologisk ansats ta del av elevhälsovårdens och stödverksamhetens arbete respektive samarbete på en gymnasieskola i en medelstor stad. Med hjälp av kvalitativ metod har vi utfört sex enskilda intervjuer, en parintervju samt ett experiment. Vi har använt oss av följande socialpsykologiska teorier: Gruppsykologi (Svedberg, 2007), Det potentiella rummet (Winnicott, 1993), Ungdomstidens kriser (Cullberg, 2006), Den konkreta och abstrakta socialiteten (Asplund, 1987), Benämnandets kraft (Crafoord, 2005), Emotionsteori (Scheff, 1990). Genom dessa teorier har vi försökt belysa svårigheter med, och ge en förståelse kring, hur elevens situation i skolmiljön ser ut samt hur arbetet inom, respektive samarbetet mellan, elevhälsovård och stödverksamhet mot en god elevhälsa ter sig. Vi har i föreliggande studie upptäckt att vissa typer av problem respektive svårigheter hos eleven uppmärksammas medan andra glöms bort.

Bakgrund: Var tionde kvinna i Sverige beräknas insjukna i bröstcancer under sin livstid. Sjukdomen innebär att kvinnorna går igenom känslor som karaktäeriseras av kris. Det är därför viktigt att vårdpersonalen har kunskap i hur man stödjer dessa kvinnor i krisarbetet. Studien knöt an till Joyce Travelbees omvårdnadsteori och kristeorin enligt Johan Cullberg. Syfte: Att belysa inom vilka områden bröstcancerdrabbade kvinnor har behov av stöd, i mötet med vårdpersonalen, för att krisarbetet ska underlättas. Metod: Studien var en litteraturstudie, med kvalitativ ansats, baserad på 10 vetenskapliga artiklar. Litteratursökningen följde Polits och HUngles flödesschema, där analysdelen byggde på Malteruds analysmetod. Resultat: Resultatet visade att kvinnor har behov av olika typer av stöd i den kris bröstcancersjukdomen framkallar.

Children that are exposed to domestic violence are placed in a vulnerable situation and they are not been given their own identity during the family conflict resolution process. Focus is mostly directed towards the parents and their conflict-filled situation. The aim of this study is to talk with professionals and take part of their experiences with regards to the phenomenon of children who witness domestic violence. The study is conducted from a child/crime victim perspective and is restricted to men's violence against women. A qualitative method is used which consist of interviews involving representatives of BRIS, the Police, Social Service, a Woman Shelter, and two Crisis Centers with different concentrations.

Children that are exposed to domestic violence are placed in a vulnerable situation and they are not been given their own identity during the family conflict resolution process. Focus is mostly directed towards the parents and their conflict-filled situation. The aim of this study is to talk with professionals and take part of their experiences with regards to the phenomenon of children who witness domestic violence. The study is conducted from a child/crime victim perspective and is restricted to men's violence against women. A qualitative method is used which consist of interviews involving representatives of BRIS, the Police, Social Service, a Woman Shelter, and two Crisis Centers with different concentrations.

När en person insjuknar i stroke påverkas även de närståendes livssitua- tion. Det är viktigt att sjuksköterskan förstår vilka problem närstående ställs inför för att kunna stödja dem genom hela vårdkedjan. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser hos närstående till personer som drabbats av stroke från insjuknandet och under de första åren i hemmet. Artiklarna i studien identifierades via referensdatabaser samt analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Ana-lysen resulterade i fem kategorier: Att förstå vad som har hänt, Att vilja vara involverad och bli sedd, Att upptäcka och inte känna sig förberedd för de nya krav man ställs inför, Att inse och anpassa sig till att livet förändras, Att behöva men sakna stöd för att orka fortsätta.

Vi föds, vi lever och vi dör. När ett barn föds är det oftast förknippat med glädje, men när en människa dör är känslor av en annan sort dominerande. När vi förlorar någon vi älskar är det starka känslor i omlopp och vi går in i en sorgeprocess. I dagens samhälle är vi dåligt rustade att sörja. Döden är ett tabubelagt ämne, och vi kommer inte i kontakt med den på samma sätt som vi gjorde för hundra år sedan då det var vanligt att människor dog i hemmet.Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva sorg som fenomen ur ett psykologiskt perspektiv samt jämföra sorgeförloppet med Cullbergs (2003)kristeori.

Elderly couples have a right to live together. On June 1st 2006 the Swedish government extended couples? rights, granting special consideration to elderly partners to enable them to receive care in the same home. But what happens if only one of them is eligible for care? This paper has studied how elderly couples were affected in situations where one partner was unable to continue living at home, and what measures could be taken to improve their situation.

Syftet med denna studie är att undersöka hur professionella krishanterare arbetar med att ge stöd tillindivider som drabbas av traumatiska kriser i dagens moderna Sverige. Vi har genom kvalitativmetod utfört nio intervjuer med professionella krishanterare med erfarenheter av att mötamänniskor i kris. Tre av informanterna är medlemmar i POSOM (psykiskt och socialtomhändertagande), tre arbetar inom Svenska kyrkan, två är kuratorer inom psykiatrin respektiveskolan och en arbetar som psykolog inom psykiatrin. Den vetenskapsteoretiska ansats som använtsär hermeneutiken. Det insamlade empiriska materialet är analyserat med hjälp av följandesocialpsykologiska teorier och begrepp: krisens faser (Cullberg, 2006), holding, mellanområde ochövergångsobjekt (Winnicott, 1993), Benämnandets kraft (Crafoord, 2005), den ontologiskatryggheten och konfiskering av erfarenheten av Giddens (Johansson, 1995), Emotionsteori (Scheff,1990) samt abstrakt och konkret socialitet (Asplund, 2004).