Ungdomar begår brott och de utsätts för brott. De brott som begås av ungdomar har en viss tendens att drabba andra ungdomar. Finns det ett samband mellan delaktighet i brott och utsatthet för brott? Vilken betydelse har livsstilen för detta eventuella samband? Hur mycket påverkas ungdomarnas delaktighet i brott och utsatthet för brott av deras livsstil? Vad ungdomar gör på sin fritid, var de är och vem de umgås med avgör vilken typ av miljöer de kommer att utsättas för. Denna undersökning belyser om ungdomars livsstil har en relation till deras delaktighet i brott och deras utsatthet för brott eftersom vi antar att livsstilen är det som för dessa ungdomar samman.

?During the past few years cooperation between the EU member states has expanded considerably in areas such as justice and homeland affairs. International cooperation in criminal justice has become more important as borders between EU countries has been lifted and because of this, various criminal groups have also had more opportunities to commit crimes cross borders. The Italian mafia groups in particularly have been operating in almost every country in Europe and have exploited the possibilities offered by the EU. The increase of organized crime in Europe has created a demand for EU to step up their actions against the organized crime.The purpose of this essay is to investigate exactly how the significant EU is has been in battling organized crime in Italy.

This Masters thesis concerns a series of ten police procedural novels, Roman om ett brott, Novel of a crime, by Maj Sjöwall and Per Wahlöö. These books are among the most translated Swedish novels and have been popular among audiences and critics all over the world. The books were produced 1965 1975, a period during which a left wing movement swept over the Western world. Besides from being detective stories Novel of a crime is an analysis of contemporary society, and this thesis will focus on the social and political ideas and the criticism expressed in the books. Theories used in this study are the Sociology of Literature and the Analysis of Ideas.

Title: ?...baby, I´m the worrying kind.? - A quantitative analysis of the relation between TV news consumption and worry of crime.Authors: Maria Askerfjord Sundeby and Jennifer RochetteYear: Autumn 2014Level: Bachelor degreeDepartment: Department of Journalism, Media and Communication, Göteborgs universitet.Supervisor: Adam ShehataSummary: The aim of this thesis is to analyze the relations between worry of crime, both societal and personal, and consumption of news from the Swedish TV-channels SVT (public service) and TV4 (commercial). The cultivation theory claims that it is just the amount of TV that shows an effect on consumers and their perception of reality, like for example the mean world syndrome. But the theory has been criticized for not considering the possible effects that are actually related to other variables. These variables have weakened or totally eliminated the effects, previously explainedby TV, in later control studies of the cultivation theory.

Denna studie behandlar de fyra böckerna Brott och straff av Fjodor Dostojevskij, Kråkflickan, Hungerelden och Pythians anvisningar alla tre skrivna av Jerker Eriksson och Håkan Axlander- Sundquist. Jag utför en illustrativ komparativ analys av mördarnas psyke och böckernas struktur samt undersöker det didaktiska värdet av att göra denna studie.Genom att psykologiskt analysera böckernas mördare har jag kunnat göra en psykologisk profil till de fyra. Raskolnikov som är dubbelmördare i kriminalromanen Brott och straff har en narcissistisk, schizofren läggning som beror på att hans omedvetna strider med det medvetna om det moraliska i att mörda. Viggo Dürer, den onda mördaren av ett femtiotal barn, som figurerar i trilogin är klart psykopatisk med en könsidentitetskonflikt. Victoria Bergman, den trasiga föräldramördaren som är huvudperson i Kråkflickan, Hungerelden och Pythians anvisningar lider av dissociativ personlighetsstörning till följd av upprepade övergrepp i barndomen.

Stereotyper är starkt förenklade, känslomässigt laddade mentala representationer om personer som tillhör en viss grupp, som i sin tur kan generera fördomar. Studien undersökte huruvida svenskar och invandrare bedöms olika vid samma brottstyp. Det predicerades att invandrare skulle bedömas mer negativt, bedömas vara mer sannolika att återfalla i brott, samt rekommenderas längre straff än svenskar. Dessutom skulle män bedöma gärningsmännen mer positivt. 85 deltagare bedömde en av fyra varianter av en brottsbeskrivning där förövarens etnicitet samt brottstyp manipulerades.

Hur påverkar högre utbildningsnivå brottslighet? Den här uppsatsen undersöker effekt av eftergymnasial utbildning på våldsbrott respektive stöld-, rån- och häleribrott. Vår första hypotes är att eftergymnasial utbildning har en minskande effekt på våldsbrott genom högre alternativkostnad av brott samt att psykologiska faktorer påverkas positivt. Vår andra hypotes är att eftergymnasial utbildning har en ökande effekt på stöld-, rån- och häleribrott via högre avkastning till följd av mer kunskap för planering och utförande av denna typen av brott. Vidare förmodas en högre utbildningsnivå  generera mer tillgänglig egendom vilket leder till tilltagande incitament för stöld-, rån- och häleribrott.

En individ som utsätts för ett traumatiskt brott påverkas på många sätt. Syftet med denna studie är att undersöka om individer upplever tillitssvårigheter som följd av att de blivit utsatta för brott, samt om professionellt stöd minskar brottsoffers eventuella tillitssvårigheter. Studien genomförs medkvantitativ metod utifrån det amerikanska datamaterialet National Crime Victimization Survey från 2010. Resultatet visar att de flesta brottsoffer upplever tillitssvårigheter som följd av brott. Samtidigt uppsöker endast ett fåtal brottsoffer professionellt stöd.

En individ som utsätts för ett traumatiskt brott påverkas på många sätt. Syftet med denna studie är att undersöka om individer upplever tillitssvårigheter som följd av att de blivit utsatta för brott, samt om professionellt stöd minskar brottsoffers eventuella tillitssvårigheter. Studien genomförs medkvantitativ metod utifrån det amerikanska datamaterialet National Crime Victimization Survey från 2010. Resultatet visar att de flesta brottsoffer upplever tillitssvårigheter som följd av brott. Samtidigt uppsöker endast ett fåtal brottsoffer professionellt stöd.

Bakgrunden till denna uppsats är att den ekonomiska brottsligheten inom svenskt näringsliv kostar företagen och, i förlängningen, samhället stora belopp varje år. Uppsatsen fokuserar på förskingring och trolöshet mot huvudman, två brott som i huvudsak utförs av en anställd eller någon i en förtroendeposition. Uppsatsen följer en tråd där läsaren först får en förståelse för ekonomisk brottslighet i allmänhet, hur gärningsmannen ser ut och därefter hur brotten upptäcks. Externa kontrollinstanser som tillsynsmyndigheter har ofta en lagstadgad skyldighet att polisanmäla vid misstanke om brott, men rapporter från PwC visar att företagens interna kontrollmiljö har förbättrats på senare år, vilket innebär att företagen upptäcker en större andel av brotten. Detta innebär att det i större utsträckning är företagens beslut om ett brott skall polisanmälas eller inte.

ABSTRACTJuvenile is a phenomena that more or less always has been around in our societies. From a society perspective, a crime is committed if actions that the legislative power of state consider as unacceptable or actions that are punishable. There is no particular explanation to why certain people become criminal; crime can be caused by many different factors at the same time. There are several types of justice. In this essay, it is reparative justice for shoplifting in force, that will be illustrated.The purpose of this essay is to investigate how the shopkeepers experience incidents such as shoplifting or theft in their stores, and how they will react and act if they will be exposed by circumstances like that.

The purpose of this essay is to explore the social services work with crime victims in Sweden, according to Chapter 5, § 11 of the Social Services Act. The study examined how social workers define the victim and assessing and prioritizing victims' needs. It has also been central to study how social workers interpret and understand the regulation of social services responsible for crime victims.Qualitative interviews with 18 social workers is the basis for the study. The analysis of the social services work with victims based in the above-mentioned interviews. The interviews analyzed using the sociology of law theory.

This study sought to explore the juvenile crime prevention in Sweden which for the purpose of this report is seen as efforts towards preventing youth criminality and all forms of anti social behaviour by young people.In the study, interviews with six social workers working directly or indirectly with young offenders were conducted. The interview results were analyzed and subjected to transnational comparison with the practice in Kenya. The report explores existing literature on situational crime prevention, restorative justice, the link between drugs and crime, attachment to parents, peers and involvement in convectional activities, gender differences in criminality, partnerships in crime prevention and the juvenile justice system. It uses control, strain, feminist and social disorganization theories to explain the causes of delinquency, analyzes the perceptions of social workers and discusses what works in juvenile crime prevention. The report identifies the causes of delinquency in Kenya and in Sweden as well as the prevention programs that social workers perceive as effective in addressing youth crime.

En individ som utsätts för ett traumatiskt brott påverkas på många sätt. Syftet med denna studie är att undersöka om individer upplever tillitssvårigheter som följd av att de blivit utsatta för brott, samt om professionellt stöd minskar brottsoffers eventuella tillitssvårigheter. Studien genomförs medkvantitativ metod utifrån det amerikanska datamaterialet National Crime Victimization Survey från 2010. Resultatet visar att de flesta brottsoffer upplever tillitssvårigheter som följd av brott. Samtidigt uppsöker endast ett fåtal brottsoffer professionellt stöd.

SammanfattningSyftet med denna uppsats är att utreda rättsläget kring en arbetstagares brottslighet utanför tjänsten, samt ett avtjänande av fängelsestraff, som saklig grund för uppsägning eller laga grund för avsked. För ett avsked krävs ett grovt åsidosättande av åligganden gentemot arbetsgivaren, medan en uppsägning kan bli aktuell vid ringa företeelser. Jag har använt mig av den traditionella rättsdogmatiska metoden i denna uppsats för att tolka, utreda och fastställa gällande rätt inom mitt ämnesval. För att slippa göra allt för stora generaliseringar och få fram ett ändamålsenligt resultat som besvarar min frågeställning på bästa möjliga sätt, har jag valt att inrikta mig på brott inom kategorierna våldsbrott, sexualbrott och narkotikabrott. Brott utanför tjänsten kan utgöra både saklig grund för uppsägning och laga grund för avsked. Det krävs emellertid att vissa faktorer är uppfyllda för att brottet ska kunna läggas som grund för uppsägning eller avsked. Faktorer som arbetstagarens position på företaget, yrket, vem brottet är riktat emot och den fortsatta lämpligheten är faktorer som AD tar hänsyn till vid våldsbrott. Positionen på företaget och yrket är omständigheter som AD ofta tar hänsyn till.