
Sökresultat:
1471 Uppsatser om Crime and punishment (Brott och straff) - Sida 14 av 99
KILL THE INVENTOR : En konsekvensanalys av manschettbrottslighet
Denna studie syftar till att synliggöra olika bedrägliga beteenden som riktar sig mot innovatörer. I studien diskuteras möjligheterna till att etablera en funktion som skyddar innovatörer mot en typ av övergrepp som blir allt vanligare. Hur skall subtil manschettbrottslighet begränsas när den är både riskfri och lönsam?En vägledande fråga i diskussionen har varit: Skall innovatörer ha samma skydd för sin upphovsrätt som andra fria yrkesutövare, eller ska de fortsätta få vara villebråd utan skydd av rättsväsendet?Resultatet bygger på dokumentanalyser och en kvalitativ studie om upphovsmän till patent, samt intervjuer med personer inom branschen innovationer och entreprenörskap. Resultat baseras bl a på den kvalitativa studien och beskrivs genom fakta om innovatörerna Dr.
Politiskt våld - en kvantitativ studie om sociala band och inställning till politiskt motiverat våld
Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och inställning till politiskt motiverat våld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begår brott. De sociala banden operationaliseras som föräldraanknytning, åtagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhället. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen används som standard då man skapar en teori baserad på analyser av enbart män som generaliseras till hela befolkningen. Frågeställningarna som besvaras i uppsatsen är om det finns samband mellan de sociala banden och inställning till politiskt motiverat våld, om det finns några skillnader beroende på ålder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och inställning till brott beroende på om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till föräldrar samt förtroende för samhället ger en lägre grad av positiv inställning till politiskt motiverat våld vilket stämmer överens med tidigare forskning.
LSSLag eller värdegrun? : Vad styr i praktiken?
LAG ELLER VÄRDEGRUND. VAD STYR I PRAKTIKEN?Öberg, MariaÖstberg, YlvaÖrebro UniversitetAkademin för juridik, psykologi och socialt arbeteSocionomprogrammetSocialt arbete, 61-90 poängC-uppsats, 15 poängHt 2009 SammanfattningStudien syftar till att belysa den problematik som finns gällande tillämpningen av lagstiftningen i brottsbalken (BrB, 1962:700) och offentlighet ? och sekretesslagen (OSL, 2009:400) då brukare inom 9:9 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS, 1993:387) begår brott. Dessutom vill vi undersöka chefers tillämpning av ovan nämnda lagstiftning utifrån fiktiva fall. Vidare syftar studien till att undersöka hur de etiska grundprinciperna inom LSS påverkar enhetschefernas beslut om åtgärder gällande situationer då brukare begått brott.
Samhällstjänst ? en litteraturstudie om samhällstjänst
Samhällstjänst är en del av den svenska straffskalan och innebär kortfattat att en dömd person utför obetalt arbete i till exempel en frivillig organisation. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa forskning kring samhällstjänst i en global kontext, samt att kartlägga studier om hur samhällstjänst upplevdes av de dömda, samt att undersöka och om det fanns en rehabiliterande aspekt i samhällstjänst. Studien belyste även samhällstjänst i jämförelse med fängelse. I resultatet användes åtta artiklar, en avhandling och en rapport som analyserades och kategoriserades för besvarandet av syftet. Resultat var att samhällstjänst finns i ett flertal länder i världen men används mest i de europeiska länderna, Nya Zeeland, Kanada och Australien samt begränsat i USA.
Revisorns anmälningsskyldighet
Syftet med vår uppsats har varit att beskriva och analysera brottsstrukturen vid anmälningar gjorda av revisorer.Med utgångspunkt från bestämmelserna som reglerar revisorns anmälningsskyldighet vid misstanke om brott, FAR: s modell om hur revisorn bör agera vid misstanke om brott och våra teorier har vi skapat en egen hypotesmodell. Modellen beskriver förhållandena som vi grundar våra hypoteser på.Undersökningen genomfördes som en mindre tidsseriestudie och baserades fullständigt på sekundärdata. Informationen samlade vi in genom en dokumentstudie. Insamlade data omvandlade vi till information som tillsammans med ett Chitvå-test används för att besvara våra hypoteser.I analysen kunde vi konstatera att revisorerna har fått en ökad förståelse för hur de ska agera vid misstanke om brott men trots det så är antalet anmälningar från deras sida få i förhållande till andra anmälare. Vi fann även att visa revisorer anmäler felaktigt och att flertalet anmälningar avser bokföringsbrott..
Trygg på arbetsplatsen? - En studie om butikspersonals trygghet, tillit, rädsla, utsatthet och oro för brott
Denna uppsats skrivs på uppdrag av Polismyndigheten i Karlskrona och ämnar ligga till grund för deras och kommunens framtida brottsförebyggande- och trygghetsskapande arbete. Syftet med studien är att undersöka butikspersonals trygghet, tillit, rädsla, utsatthet och oro för brott samt polisens agerande. Materialet som ligger till grund för uppsatsen består av statistik från Polismyndigheten i Karlskrona och en enkätundersökning. Studiens enkät innehåller 21 frågor och följande sju ämnesområden: bakgrundsfakta, trygghet och konkret otrygghet, rädslan över att utsättas för brott, oron över att utsättas för brott, utsatthet för brott, problem i gallerian samt anmälningsbenägenheten och frågor om polisens agerande. Frågorna är även utvalda utifrån den tidigare empiriska forskningen och i enlighet med de faktorer som påverkar människors trygghet.
I vems intresse agerar revisorn? : Ägarnas eller samhällets?
Den ekonomiska brottsligheten har ökat de senaste åren och en trend är att brotten blir allt svårare att utreda. Som ett led i bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten infördes år 1999 nmälningsplikt för revisorer i aktiebolagslagen för att stärka revisorns brottsförebyggande roll. Då revisorns roll innan anmälningspliktens införande var huvudsakligen aktieägarorienterad har fokus varit att undersöka om revisorns roll har skiftat mot en mer samhällsorienterad roll i och med lagändringen. Syftet är att undersöka vilka brott som anmäls och i vems intresse, ägarnas eller samhällets, revisorn handlar när denna anmäler misstanke om brott. I ett mindre företag är ofta ägare och ledning samma person, om revisorn då anmäler ledningen vid misstanke om brott kan denna inte anses agera i ägarnas intresse, då det är ägarna som blir anmälda.
Språket, genus och den orena skulden. En feministisk och stämplingsteoretisk textanalys av Nordisk Kriminalkrönika 2000 - 2014.
Kvinnan som studieobjekt har frekvent kommit i skymundan i vetenskapen generellt och i kriminologin specifikt. Det feministiska perspektivet framhåller vikten av att inkludera ett kvinnligt studieobjekt i den kriminologiska empirin, men även behovet av att vidga och förändra själva grundsynen på vetenskap och kunskap som uteslutande objektiv, kvantitativ och mätbar. Den stämplingsteoretiska ansatsen har traditionellt använts för att förklara och undersöka manlig (ungdoms)brottslighet och kan anses vara en av de teorier som blundar för den kvinnliga förövarens förekomst. Genom textanalys, där språket anses producera och reproducera synen på sanning och verklighet, analyseras här nio artiklar från Nordisk Kriminalkrönika 2000 ? 2014, vilka beskriver utredningsarbetet av brott begångna av en ensam, kvinnlig förövare.
En kvalitativ undersökning av skolkuratorers upplevelser om sitt brottspreventiva arbete med flickor från familjer med hedersrelaterade problem
Hedersrelaterade brott är komplexa och skapar svårigheter för skolpersonal i deras brottspreventiva arbete. Forskning har visat att offren för hedersrelaterade brott i stor utsträckning är flickor och kvinnor, men att kvinnor även begår hedersrelaterade brott, antingen som medlemmar inom kollektivet eller som primära förövare. Teorin om sociala band kan användas för att minska brottslighet. Syftet med studien var att belysa hur kuratorer som arbetar med flickor från familjer med hedersrelaterade problem upplevde sitt brottspreventiva arbete. Det brottspreventiva arbetet innefattar arbete gentemot utsatthet för hedersrelaterade brott utifrån de fyra elementen ur teorin om sociala band.
Straff i proportion till den tilltalades ungdom? : En kvantitativ studie bland gymnasiestudenter om stödet för unga lagöverträdares särbehandling vid påföljdsbestämningen
I den kriminalpolitiska debatten hänvisas det inte sällan till det allmänna rättsmedvetandet. Vadallmänheten anges ha för uppfattning om lag och rätt i allmänhet och straffnivåer i synnerhet, harbl.a. legitimerat ett flertal straffskärpningar de senaste decennierna. Av denna anledning är detrelevant att undersöka vad allmänheten faktiskt har för uppfattning i rättsliga frågor.Med anledning av utfallen i det s.k. Stureby-målet och det s.k.
Police Science - expansionen av ett kunskapsfält : En studie om vetenskapligt gränsdragningsarbete i 1930-talets Chicago
In 1929, the Scientific Crime Detection Laboratory was established in Chicago?the first of its kind in the United States. The purpose was to engage in practical use of scientific methods in the detection of crime. In 1930, the institute published its own periodical called The American Journal of Police Science. Applying the theory of boundary-work, this essay analyses how the novelty institute argued its legitimacy as a scientific establishment through the expansion of Police Science as a collective field of knowledge.
Angivelsebrott - Ställer angivelsebrotten några speciella krav på poliser?
Ett flertal av brotten i Brottsbalken kräver angivelse av målsäganden för att åklagaren ska kunna väcka åtal. På Polisutbildningen undervisar man väldigt lite om de här brotten och många poliser saknar därför kunskap i området. Jag tyckte det skulle vara intressant att ta reda på mer om dessa brott samt varför/om detta är viktigt för oss poliser att kunna. För att undersöka detta har jag använt mig av lagtext, förarbeten, JO-utlåtanden och doktrin. Mitt resultat är en genomgång av hur lagstiftningen är utformad, samt ett försök att få det någorlunda begripligt.
Kulturarvets skydd i väpnade konflikter. Kulturarvsbrott vid ICTY
This graduation thesis aims to give a survey of how cultural property is protected withininternational law and how these protections worked during the conflicts in the formerYugoslavia and later at the International Tribunal for the former Yugoslavia, ICTY.Cultural heritage is important symbols for ethnicity, religion or political views. Because ofthis cultural property has been targeted in armed conflicts as long as can beremembered. The protection of cultural property within international law has developedfrom the midst of the 19th century up til today and is still developing towards strongerprotection. One of the latest armed conflicts where the cultural property became targetedwas the wars in Yugoslavia in the 1990?s.
Åt var och en efter behov? Kriminalitet som markör för olika behandlingsalternativ
The aim of this study was to, using previously collected data from self-declared antisocial behaviour questionnaires, examine if the crime frequency has been different between adolescents that have either been referred to two different forms of open care in social service, child and youth psychiatric inpatient care or have been sent to Homes for Specialised Supervision. The criminality frequency and the most common crimes committed were compared between the study groups and further between genders in each particular study group. Statistical significance testing was used and the results of the survey revealed that juvenile delinquents that had committed severe criminal acts were represented in all four groups. The study group with adolescents in national care was the most different from other groups. These youths seemed to have had a lower crime frequency than the other groups with the exception assault and robbery.
? Ja, de borde ju ha frågat?
Syftet med vår studie har varit att undersöka hur brottsutsatta kvinnor som har eller har haft en missbruksproblematik upplever sitt behov av stöd efter att de utsatts för någon form av brott. Med studien har vi även haft ett delsyfte där vi ville undersöka om kvinnorna identifierar sig själv med bilden av ett brottsoffer eller inte. Våra frågeställningar har varit:? Vilket behov och vilken form av stöd upplever kvinnorna sig ha efter att de utsatts för brott?? Har det förekommit någon form av stöd efter att kvinnorna varit utsatta för ett brott?? Hur har detta stöd sett ut?? Upplever kvinnorna att de är ett brottsoffer?Brottsutsatta kvinnor med missbruksproblematik har svårt att själva se sitt behov av stöd. Det kan bero på att de inte identifierar sig med bilden av ett brottsoffer då de anser att de valt att leva i en värld där de vet att risken att utsättas för brott är påtaglig.