Ett undantag från revisionsplikten infördes för mindre aktiebolag den 1 november 2010, som berör ungefär 70 % av de svenska aktiebolagen eller 250 000 bolag. Vid kreditgivningen behöver bankerna information för att minska risken och vikten vid att informationen stämmer är stor. Revisorn är ett sätt för att bekräfta informationen och öka trovärdigheten för räkenskaperna. Detta ledde till vår problemformulering: Förändras trovärdigheten i ett bolags finansiella rapporter om aktiebolaget väljer bort revisionen? Vilka konsekvenser får det för bolagen i relation till bankerna?Syftet är att få en bild av om trovärdigheten hos ett bolag förändras då de väljer bort revisionen och vilka konsekvenser det kan få.Studien har en deduktiv ansats, vilket innebär att vi började med datainsamling och teorier.

Previous research regarding the European debt crisis has mostly focused on the purely economic aspects of the crisis. However, there is a strong ?Protestant-Catholic? dimension in Europe, where historically Protestant countries are more prosperous than their Catholic and Orthodox counterparts. This has especially been a fact since early 2010, when several countries within the European Union had their credit ratings downgraded. Is this phenomenon merely a coincidence? Or could the roots of the recent troubles in Europe have a basis in historic religions? To tackle this question, Max Webers ?s 110 year old study The Protestant Ethic and the Spirit of Capitalism is brought back into light and used as a tool for analysis of the crisis.The results show that not only are Protestant countries in general more prosperous, but they also have lower corruption and their citizens have a higher level of trust towards the government.

I ett direktförsäkringsbolag finns ett flertal risker som måste tas i beaktande. En av dessa risker är återförsäkringsrisker. För att ett direktförsäkringsbolag ska kunna ta emot vissa typer av direktförsäkringar måste riskerna med dem reduceras på ett eller annat sätt. Vanligen görs detta genom olika former av återförsäkringsförbindelser och kontrakt. Den riskaptit som direktförsäkringsbolaget har fastställt är en avgörande faktor för hur mycket som ska återförsäkras.

Kreditbedo?mning a?r ett viktigt verktyg fo?r de svenska storbankerna i rollen som kapitalfo?rmedlare fo?r fo?retag. Den kan baseras pa? de 5 C?na och genomfo?ras pa? flera olika beslutsinstanser. Det finns ett praktiskt och ett teoretiskt problem i hur bankerna skall organisera kreditbedo?mningen da? tidigare forskning a?r oense om prioriteringen i kreditbedo?mningen pa? olika beslutsinstanser och vad som fo?rklarar det.

This study aims to scrutinize the four major banks in Sweden on how their profit havedeveloped over a time span of 15 years, whether stricter regulations have had anyimpact on financial key ratios and if there is any correlation between the banksprofitability and their risk taking. The period covered is the years 2000-2014. Thefigures are annually and the four major banks are; Handelsbanken, Nordea,Skandiviska Enskilda Banken (SEB) and Swedbank.The findings are that financial key ratios that include net income are pro-cycle whereSwedbank has the biggest volatility over the period and that the three other banks areless, but clear pro-cycle. There are also indications that stricter rules have madeimpact on the volatility of the profitability even though the period covered is notenough to ensure this claim. Nordea has had the lowest and most stable capital ratiothroughout the period and the other three banks lowered their debt-to-equity ratiosignificantly after the financial crisis in 2008.

Banker är enligt lag tvungna att göra en bedömning av företags återbetalningsförmåga vid kreditgivning. Redovisningsinformation är en viktig bedömningsgrund vid kreditgivning och kvalitén på informationen är avgörande för beslut gällande utlåning. Det är revisorns uppgift att genom granskning kvalitetssäkra ett företags redovisning och förvaltning och resultatet av detta lämnas i en revisionsberättelse. Revisionsberättelsen är den enda offentliga rapport som revisorn lämnar och därmed den som intressenterna kan ta del av. Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse revisionsberättelsen har för bankerna vid kreditgivning till företag.

Kreditbedömningar vid lån är en riskabel process för banker, vid felaktiga kreditbedömningar riskerar de inte bara sin egen lönsamhet utan det kan även påverka samhället finansiellt. En banktjänsteman baserar sin kreditbedömning på både finansiell- och icke finansiell information, banktjänstemännen har även möjlighet att använda affärssystem som ett datoriserat beslutsstöd vid sin kreditbedömning. Affärssystem har möjligheten att samla in finansiell information, hantera informationen samt generera ny information som kan användas som beslutsunderlag. Syftet med denna studie är att beskriva affärssystemets roll vid kreditbedömningar och hur affärssystemets roll påverkas av relationsfaktorer. Studien har en kvalitativ ansats som består av sju intervjuer av banktjänstemän som arbetar med kreditbedömningar på både företags- och privatsidan.

Vid en bedömning av ett kreditärende ser banken till projektets företagsekonomiska förutsättningar. För företag som har immateriella tillgångar som de viktigaste tillgångarna i sin redovisning kan det uppstå problem när de ansöker om kredit hos banker. Detta beror på att immateriella tillgångar inte fungerar på samma sätt som materiella och därigenom tillbringar vag säkerhet för en beviljad kredit.Syftet med denna uppsats är att söka finna vad det är som krävs för att ett tjänsteföretag ska få ett lån beviljat.Vi har hämtat relevanta böcker och artiklar genom litteratursökning i högskolebiblioteket i Eskilstuna och Västerås. Den hämtade teorin låg sedan till grund för den intervjumall som användes i vår empiriska undersökning. De vi intervjuade var en bank och fem tjänsteföretag.För att en bank ska välja att finansiera ett företags investeringar måste affären ge avkastning på den givna krediten.

Det råder ingen tvekan om att små och medelstora företag (SME) fyller en mycket viktig funktion i samhällsekonomin. Det råder heller ingen tvekan om att tillgång till finansiering är av avgörande betydelse för tillväxt och utveckling av SME-sektorn.Enligt den vetenskapliga litteraturen är det dock inte helt enkelt för enskilda bolag i SME-sektorn att få kredit från bankerna. Detta gäller även Sverige och i många andra västländer med ett bankorienterat ekonomiskt system.Syftet med denna studie är att undersöka hur bankerna agerar i kreditgivningsprocessen, kredituppföljningsprocessen och hur bankerna agerar när en av bankernas kreditkunder hamnat i finansiella problem. Studien syftar vidare till att diskutera hur förfarandena kan förbättras för att slutligen kunna avgöra om dagens förfarande är tillfredställande eller om ny lagstiftning behövs för att komma tillrätta med eventuella brister. Syftet har avgränsats genom att endast undersöka bankernas utlåning till SME samt genom att endast undersöka hur bankernas förfarande ser ut idag.

The number of elderly people has been steadily rising in Sweden for a long time and as a proportion of the population, the increase has been even greater. The population structure in the country means that in the not too distant future, there will be a sharp rise in demand for care and elderly accommodation.A tighter credit market as a consequence of new rules and regulations with a stricter capital and liquidity requirements combined with market turbulence, has made financing property developement more difficult and more expensive which has resulted in many companies using alternative sources of finance.DEmand for safe investments with low risk is high as the market is volatile and banks, pension funds, fund management and life insurance companies are looking for investments outside the stock market that can deliver a safe return in the longer term. There has also been a debate about whether institutional investors as the AP pension funds really should own properties directly.As properties for care and elderly accommodation are definable assets with predictable payment flows, long leases and often a local authority as tenant that would not risk cancelling payments, these would be highly appropriate for securitisation, i.e. to issue bonds or other tradable securities based on the cash flows from the assets.In other words, the securitisation of rent flows would offer the opportunity to create an attractive investment product of the type being demanded, well suited to institutional investor requirements, while at the same time, it can provide an attractive financing opportunity to meet the need for more care and elderly accommodation..

This paper aims to analyze the effect of the American Subprime crisis of 2007 through the perspective ofHaynes Minsky?s model according to Charles Kindleberger. The investigation revolves how the anatomyof a financial crisis develops and how it is applicable to the Subprime crisis. More specific conclusionsare derived from applying Minsky?s model to the three largest American indices; Dow Jones industrialaverage, S&P500 and NASDAQ.To deepen the analysis the Case-Shiller home price indices acts as a second parameter tocompliment Minsky?s perspective with Robert J.

Värdering till verkligt värde infördes i regelverket 1 januari 2005 i och med införandet av IAS 40. IAS är en förkortning av International Accounting Standards och IAS 40 ger börsnoterade bolag med förvaltningsfastigheter möjlighet att värdera och redovisa dessa fastigheter till historiskt anskaffningsvärde eller verkligt värde. Efter införandet har de flesta börsnoterade bolag valt att redovisa till verkligt värde.För att belysa problematiken med värdering och redovisning till verkligt värde används förvaltningsfastigheter som ett illustrationsexempel. Detta för att se hur kreditinstituten genomför värderingar och hur de påverkas när börsnoterade bolag redovisar till verkligt värde. Syftet med uppsatsen är att utröna om det föreligger några risker när verkligt värde appliceras på förvaltningsfastigheter.Djupintervjuer med tjänstemän på kreditinstitut har genomförts för att bringa klarhet i hur kreditinstituten ser på och hanterar värdering och redovisning till verkligt värde.Kreditinstituten använder sig av värderingsmodeller för att värdera enligt verkligt värde vilket inte är i enlighet med värderingstrappan.

Title: Diversities of diversity - fluctuating talk, meaning and practice of diversitySeminar date: 06.02.08 Course: Masters thesis in Business Administration, Programme for Managing People, Knowledge and Change, 15 University Credit Points (15 ECTS). Authors: Björt Ólafsdóttir & Clarissa Sia Choon YenAdvisors: Mats Alvesson & Susanne LundholmFive key words: Diversity, Discourses, Hypocrisy, Comparison, National contextPurpose: To identify and compare discourses around diversity within two companies operating in two distinct national contexts. One originated from and still situated in Iceland, while the other is a subsidiary for Asia-Pacific market in Singapore with American values from its headquarters in United States. We wish to explore what are the meanings and implications of diversity for the employees of each company, how their discourses on diversity reflect hypocrisy in the organizations and if and how national context has an impact on discourse on diversity.Methodology: Interviews were conducted, transcribed and codified. Comparison and evaluation of the different discourses were examined around diversity and in the talk of interviewees within the two companies.

This paper aims to analyze the effect of the American Subprime crisis of 2007 through the perspective ofHaynes Minsky?s model according to Charles Kindleberger. The investigation revolves how the anatomyof a financial crisis develops and how it is applicable to the Subprime crisis. More specific conclusionsare derived from applying Minsky?s model to the three largest American indices; Dow Jones industrialaverage, S&P500 and NASDAQ.To deepen the analysis the Case-Shiller home price indices acts as a second parameter tocompliment Minsky?s perspective with Robert J.

Mycket har förändrats de senaste åren inom revisionsbranschen. Revisionsplikten har avskaffats för små- och medelstora företag, vilket lett till stora omställningar. Revisorerna är nu inte obligatoriska för dessa företag, vilket öppnar upp marknaden för redovisningskonsulter. Redovisningskonsulternas roll har blivit allt mer omfattande. Vissa källor menar även att revisorns och redovisningskonsultens roller kommer närma sig varandra mer och mer i framtiden.