För mig är veckotidningen en avkoppling, en flykt från vardagen. Här kan jag läsa om sådantsom inte är djupt eller kräver alltför mycket eftertanke. Min föreställning om veckotidningarär dock lite mer komplex än så. Trots att de ger mig diverse skönhetstips och råd samt ger migen stunds avkoppling så anser jag att många veckotidningar kan ge unga tjejer sämresjälvförtroende. Fokus på det ytliga kan ibland bli alltför stort och innehållet talar ofta emotderas försök till att ge tjejer bättre självförtroende.Miriam Nordfors skriver i juli 2006 en artikel i Expressen vid namn "Utseendehets".

För mig är veckotidningen en avkoppling, en flykt från vardagen. Här kan jag läsa om sådantsom inte är djupt eller kräver alltför mycket eftertanke. Min föreställning om veckotidningarär dock lite mer komplex än så. Trots att de ger mig diverse skönhetstips och råd samt ger migen stunds avkoppling så anser jag att många veckotidningar kan ge unga tjejer sämresjälvförtroende. Fokus på det ytliga kan ibland bli alltför stort och innehållet talar ofta emotderas försök till att ge tjejer bättre självförtroende.Miriam Nordfors skriver i juli 2006 en artikel i Expressen vid namn "Utseendehets".

I uppsatsen görs en textanalys av fyra tidskriftstexter från könstypiska tidsskrifter. Med utgångspunkt i resultatet av analysen görs dessutom en didaktisk koppling där jag utifrån aktuella kursplaner för gymnasiet diskuterar om och i så fall på vilket sätt könstypiska tidningstexter kan användas i undervisning. Följande frågeställningar ligger till grund för uppsatsen: Vilka attityder, stereotyper och ideal förmedlar olika texter? Hur skiljer sig texter riktade till unga män, respektive unga kvinnor? På vilka sätt kan man arbeta med könstypiska tidningar i klassrummet?Den tidigare forskning som uppsatsen baserar sig på behandlar bland annat sakprosa genom projektet Svensk sakprosa 1750-2000 genom Ledin (2000). För den didaktiska kopplingen har Ambjörnsson (2003) legat till grund för teorier om text och skrivpedagogik.Primärmaterialet består av fyra texter tagna ur tidningarna ELLE, Cosmopolitan, Kingsize och Moore, och textanalysen grundar sig på den textmodell som presenteras i Hellspong och Ledin (1997).

This survey is a theoretical analysis concerning didactics of literature, in which I problematize what Martha C. Nussbaum describes as ?narrative imagination?. By using postcolonial theory, more specific: Gayatri Spivaks essay ?Can the Subaltern Speak?? and her theoretical formula ?a leap into the other?s sea?, I try to answer the following question: Can ?narrative imagination? be understood as a manifistation or concretisation of ?a leap into the other?s sea??The answer that is given concerning my general question is simply: No.

Sustainable development has become the ideology of the twentieth first century. As an important concept and as a framework of political action, sustainable development can at this point be considered as the very symbol of a paradigm in the international debate over environmental issues and the threats of climate change. But what does the concept of sustainability actually suggest? This thesis uses discourse analysis in order to examine the Swedish learning for sustainable development as to three different discourses on the national arena: the government and the municipals of Piteå and Växjö respectively. When the study foremost concerns official policy documents that contain associations with the study area, the methodology used takes into consideration both language, signs, metaphors and so called story lines.

Sustainable development has become the ideology of the twentieth first century. As an important concept and as a framework of political action, sustainable development can at this point be considered as the very symbol of a paradigm in the international debate over environmental issues and the threats of climate change. But what does the concept of sustainability actually suggest? This thesis uses discourse analysis in order to examine the Swedish learning for sustainable development as to three different discourses on the national arena: the government and the municipals of Piteå and Växjö respectively. When the study foremost concerns official policy documents that contain associations with the study area, the methodology used takes into consideration both language, signs, metaphors and so called story lines.

SammanfattningTrots att magasin utgör en stor del av mediesystemet har det inte gjorts så mycket forskning på det området. Den forskning som finns handlar främst om magasinens innehåll. Vi har i stället undersökt omslaget eftersom det är det som i första hand säljer magasinet. Livsstilsmagasinen har en bred målgrupp och många titlar innefattas i genren. Därför är deras omslag om möjligt än viktigare än andra tidskrifters för att locka läsare.

SammanfattningTrots att magasin utgör en stor del av mediesystemet har det inte gjorts så mycket forskning på det området. Den forskning som finns handlar främst om magasinens innehåll. Vi har i stället undersökt omslaget eftersom det är det som i första hand säljer magasinet. Livsstilsmagasinen har en bred målgrupp och många titlar innefattas i genren. Därför är deras omslag om möjligt än viktigare än andra tidskrifters för att locka läsare.