Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera den företagsinterna implementeringsprocessen rörande Svensk kod för bolagsstyrning i några företag, diskutera inställningen till Koden och dess självregleringsprincip, samt söka samband mellan dessa beståndsdelar och hur väl företagen följer bestämmelserna.Metod: Vår kvalitativa undersökning baseras på en tidigare utförd kvantitativ studie, varefter vi har använt oss av fallstudier.Teoretiska perspektiv: Den teoretiska referensramen innefattar corporate governance, agentteorin, intressentteorin samt olika organisatoriska förändringsteorier, vilka samtliga kopplas till Svensk kod för bolagsstyrning. Empiri: Det empiriska materialet är en sammanställning av telefonintervjuer med sakkunniga respondenter med varierade befattningar på sex noterade bolag, vilka har varit involverade i den företagsinterna implementeringen av Koden.Slutsatser: Det finns varierande sätt att implementera Svensk kod för bolagsstyrning inom ett företag, men våra fallföretag har visat sig använda snarlika metoder. Vidare har vi inte funnit några utmärkande skillnader mellan deras inställning till Koden, dess självreglerande funktion samt sanktioner kopplade till denna. Bortsett från att de företag som till viss del använt sig av extern hjälp har visat sig vara goda kodföljare, har vi inte kunnat påvisa några direkta kopplingar mellan fallföretagens arbetsmetoder, inställning i olika avseenden samt hur väl de följt Koden..

Via semantisk analys har förekomst och variation av KRAFTmetaforer i två olika typer av texter jämförts. Hypotesen är att kognitiva neurala nätverk som ansvarar för den abstrakta tanken är tätt sammanbundna med kognitiva neurala nätverk som representerar känsloerfarenhet baserat på sensoriska upplevelser. Analysen utfördes på två olika typer av texter. Resultatet visar på signifikant skillnad i förekomsten av antalet metaforer i de olika texterna. Ett antagande för undersökningen var att självbiografiska texter är mer förankrade i känsloerfarenhet baserat på sensoriska upplevelser än vad argumenterande texter är.

Uppsatsen berör det allt vanligare begreppet CSR (Corporate Social Responsilitility), det vill säga företags samhällsansvar. Genom att uppmärksamma trender och studenters intresseområden kan företag öka sin attraktivitet i sitt arbetsgivarvarumärke, Employer Brand. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur företag kan implementera information om sitt CSR-arbete i Employer Branding-strategin för att på så vis öka sin attraktionskraft gentemot studenter.I studien studeras tre företag; EY, Accenture och Sweco. Företagens Employer Branding-strategi och CSR-arbete beskrivs och redovisas översiktligt. Vidare kartläggs hur företagen väljer att kommunicera ut det CSR-arbete de bedriver gentemot studenter och andra intressenter.

The concept of sustainable development has been pervasive in recent years and many organizations choose to implement sustainability and adapt their activities accordingly. The purpose of this study have been to explore how a collaboration on the use of waste materials may look to analyze what influences cooperation. A case study has been carried out examining a Swedish state regional project aimed at creating partnerships between actors and utilizing textile waste with the help of design. The study was conducted using qualitative methods and the collection of data has been done through interviews and by examining documents. The results show that there are seven key factors that affect cooperation: expectations, commitment, internal communication, a strong non-profit actor, individual treatment, personal networks and the diversity of actors.

Företag och organisationer arbetar mycket med att förstärka sin position på marknaden, att leva upp till sin image och stärka sin identitet. En viktig del i arbetet handlar om att bygga ett starkt varumärke utifrån verksamhetens kärnvärden som når ut till kunderna. Det gäller att vara tydlig i sin kommunikation. Ofta kan man se en röd tråd genom ett företags grafiska profil, hur lokalerna är utformade och hur man marknadsför sig. Att inomhusmiljön speglar företagets profil och värden är lika vanligt som att ha en tydlig grafisk profil och en logotype på sitt visitkort.

Sustainable development has become the ideology of the twentieth first century. As an important concept and as a framework of political action, sustainable development can at this point be considered as the very symbol of a paradigm in the international debate over environmental issues and the threats of climate change. But what does the concept of sustainability actually suggest? This thesis uses discourse analysis in order to examine the Swedish learning for sustainable development as to three different discourses on the national arena: the government and the municipals of Piteå and Växjö respectively. When the study foremost concerns official policy documents that contain associations with the study area, the methodology used takes into consideration both language, signs, metaphors and so called story lines.

Sustainable development has become the ideology of the twentieth first century. As an important concept and as a framework of political action, sustainable development can at this point be considered as the very symbol of a paradigm in the international debate over environmental issues and the threats of climate change. But what does the concept of sustainability actually suggest? This thesis uses discourse analysis in order to examine the Swedish learning for sustainable development as to three different discourses on the national arena: the government and the municipals of Piteå and Växjö respectively. When the study foremost concerns official policy documents that contain associations with the study area, the methodology used takes into consideration both language, signs, metaphors and so called story lines.

Syftet med denna studie är att beskriva och förklara vad börsnoterade företag redovisar som socialt ansvar. Fokus i denna uppsats är att granska vad företag själva lägger störst vikt vid i sitt frivilliga arbete i upprättandet av en hållbarhetsredovisning och vilket socialt ansvar de anser sig ta..

Avsikten med studien är att undersöka relationen mellan valberedning, ägare och styrelse samt utifrån detta studera vilken roll valberedningen har, enligt den Svenska Koden.Vi har utgått ifrån en deduktiv ansats, där vi både har genomfört en kvantitativ och en kvalitativ undersökning. Den kvalitativa studien baseras på djupintervjuer av ledamöter i svenska börsnoterade företag, medan den kvantitativa undersökningen resulterar i en statistisk undersökning, som utgår från bolagsstyrningsrapporter i årsredovisningar från 2006.I det teoretiska perspektivet tas den Svenska Koden för bolagsstyrning upp som utgångspunkt och kompletteras med Aktiebolagsslagen (ABL), agentteorin, intressentmodellen, coporate governance, CSR-modellen samt ett genusperspektiv.I empirin redovisas respondenternas yttranden samt den statistiska undersökningen.Vi har med hjälp av empiri och analys kommit fram till ett antal slutsatser; valberedningen har endast en uppgift, vilken är att ta fram förslag om nya ledamöter till styrelsen. Förslagen ska leda till att styrelsen får en så bra sammansättning som möjligt. Valberedningen har till viss del ökat förtroendet för bolagen, genom att processen blivit tydligare samt mer transparant. Vår undersökning visar att nästan samtliga företag som är noterade på Stockholmsbörsens LargeCap-lista, använder sig av en valberedning, vilket vi ser som ett bra tecken.

I det här projektet analyseras huset Röken, uppe på det Småländska höglandet, en plats med mycket historia. Från 1600-talet då en bräcklig fred gör att huset byggs till då huset moderniseras under mitten av 1900-talet och blir inrett med många möbler från Ab Svenska möbelfabrikerna, som bara låg några kilometer från platsen. Detta leder fram till en undersökning av familjen som äger huset och till Jan Strand, min far, idag den enda permanent boende där. Projektet har mynnat ut i möbeln ?Beach? avsedd att användas då Jan i ensamhet njuter av jazzmusik uppe i sin sons rum..

Studiens huvudsakliga slutsats är att majoriteten av studenterna på Handelshögskolan i Göteborg inte prioriterar socialt ansvarstagande hos en framtida arbetsgivare. Socialt ansvar anses vara den minst viktiga faktorn då endast 18 procent avrespondenterna markerade socialt ansvarstagande som en av de fem viktigaste faktorerna hos en framtida arbetsgivare.

Företag och organisationer arbetar mycket med att förstärka sin position på marknaden, att leva upp till sin image och stärka sin identitet. En viktig del i arbetet handlar om att bygga ett starkt varumärke utifrån verksamhetens kärnvärden som når ut till kunderna. Det gäller att vara tydlig i sin kommunikation. Ofta kan man se en röd tråd genom ett företags grafiska profil, hur lokalerna är utformade och hur man marknadsför sig. Att inomhusmiljön speglar företagets profil och värden är lika vanligt som att ha en tydlig grafisk profil och en logotype på sitt visitkort.

Användandet av etiska standarder som inbegriper sociala, miljömässiga och ekonomiska värden har blivit allt mer vanligt under de senaste åren. Detta på grund av en större efterfrågan från konsumenter. En av de branscher där intressenter efterfrågan ett större samhällsansvar (CSR) är inom livsmedelsbranschen. Ett företag som idag erbjuder certifieringar i Sverige inom livsmedelsbranschen är Kiwa Sverige. Företaget har känt av en ökad efterfrågan av CSR-standarder från sina kunder.

Rapid urbanisation is putting strains on both the landscape and the city dwellers and the pressure on planning for sustainable and equitable cities is crucial. As many cities in Sub-Saharan Africa are expanding, city planning has trouble keeping up to meet the needs of the growing amount of urban dwellers. Many cities have also been planned with the cars in focus and the needs and comfort of the pedestrians have been overlooked. The capacity of institutions is limited due to centralized government and bureaucracy, as well as corruption. Planning is erratically implemented and it is difficult to know what will happen.

The process of European Integration and creation of the single market revealed many questions and boundaries on the development and improvement of the European Social Policy. Pension?s sustainability has become the priority issue especially during the EU enlargement processes. Different policy instruments and institutions available to governments of Member States in realization of social objectives resulted in a growing diversity of pension polices which produced different combinations of public and private provisions - ?private-public hybrids? , with the state exercising different degrees of influence in their development.