Background: The business market today is characterized by tough competition amongst the competitors to capture consumers? interest and money. One marketing tool companies can use to achieve this is the company?s image. The customer buys not only a product, but also the image that the company or the product is associated with.

Sammanfattning Syfte Vårt syfte med uppsatsen är att beskriva den praxis som har utkristalliserats i ett urval av företag i samband med due diligence. Med utgångspunkt i beskrivningen är syftet sedan att utvärdera huruvida den finansiella due diligencen skapar ett mervärde för köparen jämfört med om han enbart skulle förlita sig på den externa redovisningen. Med mervärde avses här att nyttan av en due diligence är större än kostnaden för en due diligence. Metod Vår uppsats bygger på en kvalitativ undersökning där vi intervjuat fyra konsultbyråer och två företag som är frekventa köpare av due diligence tjänster. Intervjuerna kompletteras med litteraturstudier inom området.

Today, there is no uniform definition of what an ethical fund is. Fund management companies choose themselves what they believe is ethical and not. The lack of the definition makes it difficult for consumers to understand why these funds are special compared to other funds. The purpose of this study is to examine three Swedish companies; KPA Pension, Swedbank Robur and Folksam, to obtain a clearer picture of the concept ethical funds and its definition. The study describes each company's view of Ethics and how they may affect other companies to work for a more sustainable world.

Problembeskrivningen ger utgångspunkten för vår uppsats, som utgörs av två olika samhällstrender, en beträffande miljö och en som handlar om upplevelser. Tidigare forskning av certifierad svensk ekoturism har visat att upplevelser spelar en mer framträdande roll än miljö- och hållbarhetsaspekter i ekoturism¬arrangörers marknadsföring. Frågan är om detta gäller ur ett bredare framställningsperspektiv än enbart marknadsföring. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ekoturism utförd i Sverige framställs av ekoturismarrangörer certifierade av Naturens Bästa. Syftet problematiseras med hjälp av följande frågeställningar: Vilken roll spelar hållbarhet i framställningen av ekoturism? Vilken roll spelar upplevelser i framställningen av ekoturism? Metoden som tillämpades var abduktiv ansats och genomfördes i form av en kvalitativ undersökning genom dokument¬analys där de certifierade svenska ekoturismarrangörernas hemsidor utgör vårt empiriska material.

Purpose Based on the new comprehensive income due to changes in IAS 1, the authors aim to describe how a listed corporate accounting is affected by IAS 1 and the new income statement.Methodology This study uses an inductive approach with a combination of qualitative and quantitative data, using financial rapports from the investment company Latour. This case study is based on Latour?s all published financial statements under the period 2008 to 2012.Result The study resulted in different observations of Latour's operational and financial performance, share price trends as well as ratios. The study's authors can see that Latour's net income and comprehensive income differ due to changes in IAS 1. They can also observe the effect of clean surplus in Latour?s income statement.

The purpose of this paper is to perform an in-depth analysis on how the events that took place in Skandia AB during the end of the 1990s have been portrayed in media, and how this has affected the general debate concerning bonuses and incentive plans. The paper studies relevant newspaper articles published in Sweden?s largest business newspaper, Dagens Industri (DI), over a period ranging from 2002 to 2008. The major findings of this paper include that bonuses are widely used as incentives in Swedish companies and that the issue of bonuses as an incentive form has lead to a prevalent debate. Furthermore, the questionable events that took place in Skandia AB during the end of 1990s have affected the general debate concerning bonuses.

Dagens konsumtionstakt har skapat debatter kring ämnen som globalisering, mänskliga rättigheter, välfärd och miljöpåverkan. Konsumtionen på ena sidan världen ger konsekvenser för människor på andra sidan världen. Här i Sverige börjar allt fler tänka i banorna att något måste göras. Allt fler företag upprättar så kallade CSR-policys där de redogör för sitt ansvarstagande.CSR står för Corporate Social Responsibility och innebär att företag tar ett socialt och miljömässigt ansvar i sitt arbete och bidrar till en hållbar ekonomisk utveckling. Men hur viktigt tycker egentligen studenter att CSR är? Kan det vara så att studenter är positiva till CSR så länge det inte har en negativ påverkan på de egna karriärintressena?Den här studien syftar till att visa på skillnader i studenters generella attityd till CSR gentemot deras attityd till CSR då de är arbetssökande.

Precer Group erbjuder tekniska lösningar för produktion av el genom förbränning av olika typer av fasta bränslen. Tekniken är anpassningsbar och kan bland annat användas som återladdningskälla i olika typer av hybridfordon. Precer Group håller just nu på att ta fram ett konceptfordon i form av en lättviktshybrid som är tänkt att drivas genom att en sådan förbränning driver en generator som laddar upp ett energilagringssystem. En elmotor strömförsörjs sedan av detta energilagringssystem.I denna rapport analyseras och utvärderas om det är möjligt att använda sig av elektrokemiska kondensatorer som energilagringssystem för fordonet, både i dagens läge samt år 2017. Det är året då konceptfordonet ska presenteras.

Följande uppsats undersöker hur svensk utbetalningspolitik har utvecklats under åren 1992-2012. Urvalet består av de företag som under våren 2014 var noterade på Stockholmsbörsens ?Large?, ?Mid? eller ?Small Cap? lista. Återköpens andel av den totala utbetalningsandelen visar sig inte vara lika hög som andra internationella studier har visat. Det är istället utdelningarna som utgör merparten av de totala utbetalningarna.

Syftet med uppsatsen är att ge en teoretisk bakgrund för att försöka förstå dagens agerande och förhållningssätt till Corporate Social Responsibility (CSR) samt att utreda vad företag köper när de integrerar CSR i sitt arbete. För att försöka förstå agerande och förhållningssätt till CSR tydliggörs köpbeslutsprocessen och användbarheten i traditionella modeller diskuteras. Utredningen har genomförts med en abduktiv ansats och via en explorativ, genom i huvudsak semistrukturerade intervjuer. Slutsatsen präglas av att företaget främst köper intressentrelaterad nytta genom CSR, att det finns en trend mot icke-kommersiella syften med CSR och att traditionella modeller kan användas, dock inte för en fullständig bild. Uppsatsen relaterar i analys och slutsats till frivilligorganisationen Hungerprojektet.

Den här studien demonstrerar vilka effekter en säljares kompetens, serviceprestation och etiska beteende har på relationskvaliteten till kunder inom fastighetsmäklarbranschen, samt vilka effekter ett företagets rykte och prestation har på relationskvaliteten till kunder i fastighetsmäklarbranschen. Undersökningen genomförs för att få en förståelse för hur relationerna fördelar sig på företagen och försäljarna. Med en kvalitativ metod har undersökningen gjorts i form av intervjuer, med tio stycken kunder som har sålt deras bostäder inom de senaste två åren. Resultatet visade att kunderna har starkare relation till fastighetsmäklarna än till företagen. De flesta kunderna har inte upplevt någon relation alls till företagen, när kunderna står inför att sälja sin bostad, väljer de oftast fastighetsmäklaren oberoende av vilket företag dessa arbetar för.

The purpose of this thesis is to examine whether institutional ownership has an influence on CEO compensation in companies where the institutions have invested. In order to fulfil the purpose of the thesis a quantitative study was carried out within the Swedish corporate context where we have studied Swedish institutional investors and companies quoted on the Stockholm Stock Exchange. Our period of study was the financial year of 2007.The empirical questions at issue is; Was there a connection between Swedish institutional ownership and the size of the CEO compensation, and, does Swedish institutional ownership lead to a certain type of CEO compensation in terms of structure?Our results did not suggest that an increased institutional ownership neither leads to a certain type of salary level nor a certain kind of salary structure. These results contradict earlier American research, which has been done within this area and has previously shown a secured connection.The reasons for our results may be many and it is difficult to state any concrete conclusions to why we received differing results.

According to the Swedish Bankruptcy Act (SFS 1987:672) legal transactions can be reopened in cases of bankruptcy, if the transactions have been the cause of or were performed while the debtor was no longer solvent and thus harming the creditors. The legislations of the Bankruptcy Act chapter 4 §5 aim to protect creditors so that the debtor cannot withdraw their property in case of a forthcoming bankruptcy, as well as prevent creditors from taking measures against the debtor when the debtor is in financial difficulties. However, according to the Swedish jurisprudence there is a hierarchy as of according to which legal rules a legal transactions shall be enquired in case of bankruptcy. Firstly, a legal act must be valid, the transaction must thus be valid accordingly to either the law of contract, the law of property or according to the rules of corporate law. Each of these three legal areas have their own rules of annulment and any legal act has to be valid in accordance to any of the rules above before an action of reopening the transaction according to the Bankruptcy Act may be brought before a court.

Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i Sverigeanvänder sig av idag för att öka den sociala hållbarheten. De projektsom studerats är Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person från varje område studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hållbarheten vidbyggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hållbarheten vid renoveringsobjekt, hur får de hela områdensom länge haft ett dåligt rykte att bli socialt hållbara där stort fokusligger på att anställa långtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man på attföra in den sociala hållbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrätter som har en lägre hyra än nybyggda lägenheter i dagslägethar..

Syftet är undersöka Svenska kyrkans organisationsidentitet för att få ökad kunskap om vilken påverkan den har på organisationens interna såväl som externa kommunikation. Vidare undersöker vi Svenska kyrkans image för att se hur imagen i sin tur påverkar organisationsidentiteten.Kvalitativa intervjuer har genomförts med elva medarbetare i den undersökta organisationen och en innehållsanalys av medietexter från en dags- respektive kvällstidning har utförts.Teorier kring det senmoderna samhället, organisationsidentitet, corporate identity, image samt förtroendekriser har studerats. Teorierna utgör grunden för vår analys och våra slutsatser.Som ett resultat av Svenska kyrkans organisationsstruktur och den tolkningsfrihet som råder består organisationen av en mängd identiteter som är svåra att förena. Avsaknaden av en stark organisationsidentitet medför att mediebilden av Svenska kyrkan har en stark inverkan på organisationens image. Det pågående arbetet för en gemensam logotyp hoppas organisationen ska öka samhörigheten internt såväl som externt..