Jag använder ett från Världsbanken nyligen utkommet datamaterial över institutionell kvalitet i världens länder för att i en replikeringsstudie undersöka sambandet mellan institutionell utveckling och ekonomisk tillväxt. Modellen har med framgång redan tidigare använts, men i detta arbete är tidsperioden en senare och datamaterialet enligt min bedömning av högre kvalitet. För att kunna göra det senare uttalandet och analysera resultaten på ett uttömmande sätt, innefattar arbetet en översiktlig presentation av institutionella teorier. Eftersom undersökt samband i utgångsläget antas uppvisa dubbelriktad kausalitet, använder jag ett ekonometriskt tillvägagångssätt innehållande instrumentering för att trygga validiteten. Sammantaget visar resultaten en enkelriktad, positiv kausaleffekt från institutionell kvalitet till ekonomisk tillväxt.

Företags sociala ansvar är en fråga som har blivit allt mer aktuell de senaste åren. Det begrepp som oftast används när företagsansvar diskuteras är Corporate Social Responsibility (CSR). Även om alla inte är överens om att företag ska ta ansvar utöver det lagstadgade arbetar många företag idag aktivt med ansvarsfrågor. Frågan som diskuteras idag är främst hur företag ska arbeta med detta på ett företagsekonomiskt effektivt sätt som gynnar företaget. Michael E.

 Världen idag blir alltmer globaliserad och öppen, vilket medför att betydelsen växer för företag att vårda och förvalta företagets varumärke och identitet. Ett sätt att göra detta på och som har fått stor spridning på senare år är Corporate Social Responsibility (CSR), vilket kan beskrivas som bidragande till hållbarutveckling genom socialt-, miljömässigt- och ekonomisktansvarstagande. Företag påverkas även av en rad olika intressenter såsom investerare, ägare, kunder och medarbetare för att nämna några. Dessa intressenter ställer i olika utsträckning krav på företaget att förmedla information om företagets verksamhet.Syftet med uppsatsen var att undersöka olika företags CSR-rapportering genom att studera varför innehållet i de undersökta hållbarhetsrapporterna skiljer sig åt, samt undersöka vilka intressenter som kunde tänkas påverka hållbarhetsrapporteringen.De metoder som valdes ut för undersökningen bestod av en kvantitativ del samt en kvalitativ del. Den kvantitativa delen bestod av empiri i form av hållbarhetsrapporter inhämtade från undersökningsobjekten.

Bakgrund:Den 1 juli 2005 implementerade Stockholmsbörsen Svensk kod förbolagsstyrning för alla börsbolag på den dåvarande A-listan och för alla bolag på den dåvarande O-listan med ett marknadsvärde som överstiger 3 miljarder kronor. Tanken med att större börsnoterade bolag blev först att implementera Svensk kod för bolagsstyrning var att dessa företag skulle utveckla system och rutiner för ett implementerande av koden och att sedan efter några år bredda tillämpningen av koden till börsens alla bolag. I skrivande stundpågår ett arbete med att revidera den nuvarande svenska koden för bolagsstyrning. Tanken är att en ny version skall presenteras under våren 2008 och implementeras vid halvårskiftet 2008. Kraven på svensk bolagsstyrning kommer då att förändras.

Due to the highly competitive and busy marketplace of today, companies are forced to take unforeseen measures in defending and developing their brands. Key elements like opinion leadership and lifestyle marketing are commonplace and aim to deliver values that are more difficult to define compared to quality, price, looks and usability. This paper aims to develop what should be considered most fundamental to all commercial branding. By investigating the ideologies that are the core of many successful companies, we hope to clarify the importance of communicating these ideologies. The topic is examined by method of quantitative analysis and the main purpose is to determine; what do the companies think of their ideologies, and how do their consumers recieve them? A secondary purpose is also to investigate whether different kinds of consumers recieve the ideologies in different ways..

Titel: När mediabruset tar över- Hur en butik kan använda sig av gerillamarknadsföringKurs: 2FE07E Examensarbete i företagsekonomi, Kandidatuppsats 15hp, VT2011Författare: Rebecca Einarsson, Lejla Kurtovic och Izla SeffoHandledare: Martin AmsteusExaminator: Frederic Bill Nyckelord: Gerillamarknadsföring, Generation Y, Målgruppsanalys, Attityder, Varumärke:företagsidentitet och företagsimage, Varumärkeskännedom.Syfte: Att skapa kunskap rörande hur en butik kan marknadsföra sig mot Generation Y med hjälp av gerillamarknadsföring.   Metod: Studien är av kvalitativ karaktär med ett induktivt angreppssätt. Det är även en fallstudie och primärdata samlades först in genom en djupgående intervju med fallföretaget, därefter utfördes en målgruppsanalys genom en fokusgrupp samt enkät.                                                                                                  Empiri: Det empiriska kapitlet påbörjas med en presentation av Rut m.fl. som följs av en intervju där målgruppen definierades till Generation Y. Utefter intervjun utformades en målgrupssanalys genom en fokusgrupp och enkät.Teori: De teorier som presenteras har härletts av det empiriska materialet och är relevant för de ämnen som tagits upp.

En ökad efterfrågan på biogas har lett till att matavfallsinsamlingen i Sverige ökar, då detta är en god råvara för produktion av biogas. Det finns flera olika insamlingssystem att välja bland, alla med sina för- respektive nackdelar. Beroende på vilket insamlingssystem som implementeras, får detta konsekvenser för hur renhållningsarbetarnas arbetsmiljö blir. Vad renhållningsarbetarna själva anser vara viktiga aspekter för en god arbetsmiljö samt hur dessa aspekter påverkas av de olika insamlingssystemen har hittills varit okänt. Genom systemanalys innehållandes fallstudier, Corporate Social Responsibility-analys (CSR) och skapandet av Casual Loop Diagrams (CLD) har problematiken undersökts i detta arbete.

Consumers don´t buy products, they buy brands. To create a succesful brand, you need a clear identity,and it will be strengthened by for instance a graphic profile. This project includes a theoretical partabout corporate identity and graphic profiling, and a description of the work with the graphic profile ofEM-loppet. The aim with this project is to strengthen the identity of EM-loppet, by making a clear andunified profile. The project has been accomplished by studying literature, searching information on theInternet and via personal contacts.

This study examines how managers in the public sector experience and manage their digital maturity in the context of digital transformation. The study is based on qualitative interviews with twelve managers and three developers in a municipality in western Sweden and is analyzed based on a theoretical framework that combines individuals digital maturity (DIMI model) with organizational conditions. The results show that managers' digital maturity is influenced by both individual and organizational factors. At the individual level, the importance of digital competence, self-efficacy, and willingness to participate in and lead change are emphasized. At the same time, organizational conditions such as coordination, resources, technical support and clear governance are required.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur Apple och HP, genom att kommunicera sina SR-initiativ i sina hållbarhetsrapporter, legitimerar sin verksamhet för sina intressenter. Metod och material: Kritisk diskursanalys av Apples och HPs hållbarhetsrapporter. Huvudresultat: Apple och HP legitimerar sin verksamhet i sina hållbarhetsrapporter, genom att anpassa det språk och ordval som används. De ordval som görs ger direkta konsekvenser för hur företagen framställs i sammanhanget och påverkar hur de fråntar sig ansvaret av sin verksamhet..

Dagens planeringsideal innebär en hållbar stadsbyggnad som skapas genom förtätning och blandning av funktioner och trafikslag. Den täta staden argumenteras skapa möjligheter för människan att leva hållbart då bostäder, service och arbete finns inom korta avstånd. Däremot finns det ett annat perspektiv, genom att förtäta och blanda funktioner blir även störningarna i samhället större. En av dessa störningar är buller, som de senare åren har fått stark uppmärksamhet då det kopplats till många hälsoproblem. Målen med den täta staden och buller är inte förenliga.

Företagsskandalerna i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet förde fram debatten om bolagsstyrning i ljuset. De stora krav på omdöme och uppförande som krävs av bo-lagsledningar för att rätt förvalta andra människors pengar förstärker väsentligheten av att det finns verksamma incitament för företagsledningarna att fullgöra sina skyldighe-ter. Som ett resultat av dessa skandaler tillsatte regeringen Förtroendekommissionen, vars uppgift var att arbeta fram åtgärder för att stärka förtroendet för det svenska när-ingslivet. Ett år senare tillsattes Kodgruppen, och det slutliga resultatet av Kodgruppens arbete är den svenska kod för bolagsstyrning som idag ingår i Stockholmsbörsens noter-ingskrav.Att i valet mellan lagstiftning och självreglering, beslutet ändock föll på självreglering genom kod, har sin förklaring i självregleringens flexibilitet, snabbhet och anpassnings-barhet till de olikartade förhållanden som råder inom svenskt näringsliv. Koden är dess-utom semidispositiv genom principen comply or explain, vilket innebär att ett bolag kan välja att inte följa Kodens regler, bara de kan förklara orsaken till varje enskild avvikel-se.

The aim of this thesis is to examine the properties of the municipalities in Sweden that influence the choice of being a certified Fairtrade city. The independent variables which are used in the statistical analysis are municipal governance, local tax rate, whether there is an university and/or university college in the municipality, average income and higher education in the municipality. The variables are examined by logistic regression. Since there are no statistical data on ethical procurement, this exogenous variable isn?t included in the regression.

In non-profit organizations, surplus of the organization goes back to the organization's members. We have noted that Hyresgästföreningen initiated a change in 2005 when the organization merged its local membership registries to a national registry. There are few studies explaining how non-profit organizations are using management in an organizational change. What happens with the business management at an organizational change that is similar to the change in Hyresgästföreningen? The aim of this thesis is to explore how the governance of a nonprofit organization is changing at an organizational change.

Det övergripande syftet med denna litteraturgranskning är att ta reda på hur idrotten har förändrats i läroplanen från 1962 till 2011 och studien tar även upp hur läroplanerna har utvecklats ur ett samhällsperspektiv. Studien visar att ämnet idrott har genomgått en tydlig förändring och att skid- och skridkoåkningen har försvunnit ur läroplanen sakta men säkert. I resultatdelen tas det även upp hur samhället har haft en bidragande faktor till läroplanens utformning. Metoden till arbetet är en litteraturgranskning där läroplanerna sätter grunden för studien. För att stärka resultatdelen så har även en innehållsanalys använts för att förtydliga skid- och skridskoåkningens förändring..