Studien undersöker hur ICA:s reklamfilmer är utformade utifrån ett retorisk perspektiv och diskuterar även varför vissa grepp väljs framför andra i samtidens reklamfilmer. Undersökningen utgår från Marshall McLuhans medieförståelse som teoretisk förankring och diskuterar Chaïm Perelmans topiker samt ethos för vidare förståelse av reklamfilmerna. Uppsatsens slutsatser och resultat förklarar att ICA-filmernas främsta mediekanal; tv-mediet i sig är en betydande faktor för att lämna känslosamma avtryck hos publiken. Studien identfierar samhällsnormer och företagshierarkier och hur ICA nyttjar dessa i sina filmer. Avslutningsvis diskuteras filmernas färgstarka karaktärer och hur de etablerar ett sant ethos inför konsumenterna..

The purpose of this study is to examine in what way a strong corporate culture can have an effect on the ways that individuals perceive their own identity based on different social aspects, thereby meaning the influence of personalities in relation to the environment. In this essay I have used the theory of employer branding in an analysis of the corporate culture at Ikea Barkarby, with the purpose to answer the following questions: How does the relation between the employee and the corporate culture appear from an identity perspective, i.e can an individual?s identity be affected by the influence of a strong corporate culture? If the corporate culture has an influence on the individual?s identity, what rhetorical tools are part of this? How can the surrounding corporate cultures possibly influence the employee?s process of becoming a part of the corporate culture? The method of research that was used in this study is a framing analysis and a semistructured interview method. In the discussion of the influence of social environment on identity I have used the rhetorical term doxa. The material that was examined was an advertisement for employment from the Ikea Barkarby website as well as the response from my interviews of some of the employees.The result of the analysis shows that it is possible for an individual to negotiate with himself about his identity in relation to the actual situation and environment, meaning a possible transformation of the individual?s behavior in different social contexts, in this example the corporate culture at work.

Problem: After several corporate scandals concerning accounting around the world a discussion concerning corporate governance arose. The public demanded greater insight and better corporate governance in public companies. The discussions led to the development of codes of corporate governance, codes such as the Sarbanes Oxley Act, the Combined Code and the Swedish Code of Corporate Governance. The Swedish code is a clarifying of the Swedish law, a codification of praxis and in some cases an increase in the demands on reporting of information from the companies.Purpose: The purpose of the thesis is to describe what effects the Swedish Code of Corporate Governance has had on the content of annual reports of listed companies and if different types of companies have been affected in different ways.Method: The investigation was conducted using both qualitative and quantitative methods. Through a preliminary study knowledge about the subject was gathered.

In order to survive constant economic, environmental and political challenges, it has appeared to become increasingly important for a firm to recognize the significance of corporate governance. In this thesis, the structure of the board at Smartner Ltd will be outlined and the relationship between the board members and the CEO will be clarified. In addition, the aim is to analyze the corporate governance system at Smartner Ltd to be able to outline and clarify the distinct relationship between the CEO and board of directors..

Ethos har inom retoriken alltid haft en stark aristotelisk prägel, ett arv sprunget ur hur talares karaktär framhölls i rättegångar i antikens Grekland. Eftersom retorikens uttryck och användningsområden har utvecklats enormt sedan dess, inte minst inom den politiska retoriken, finns en risk att vi idag begränsas av den uppfattning av ethos beståndsdelar som lever kvar efter Aristoteles. Genom att enbart se till vad som kan ses som god moral, sunt förnuft och välvilja hos talaren kan vi missa viktiga kontextuella faktorer som talaren kan använda sig av i sitt ethosbyggande, speciellt inom politisk retorik: exempelvis det ämbete som personen besitter, de regler och normer som omger situationen eller partiets värderingar och traditioner. Alla dessa är faktorer som en politiker ofta använder sig av för att inge förtroende för sig själv som politiker idag, vilka en aristotelisk ethosanalys inte ger utrymme för. I denna uppsats prövas, med den teoretiska inspirationen från Kenneth Burkes ?terministic screens?, sociologen Max Webers tre legitimitetstyper på begreppet ethos, vilka sedan appliceras på den socialdemokratiska retoriken, i hopp om att kunna bidra till utvecklingen av ethosbegreppet.

The process of economic globalization has in recent decades increased the power of multinational corporations. In recognition of their powerful position, corporations have begun to adopt Corporate Social Responsibility as a way of managing their social impact. Their interaction with the surrounding society reaches a peak when involved in large-scale projects, such as the Three Gorges Dam in China and the Narmada Valley Development Project in India. This essay analyses the concept of Corporate Social Responsibility in a comparative study between the two cases. By using current research, it focuses on the role of civil society for making Corporate Social Responsibility effective in developing countries.

På Facebook når polisen många människor och kan ge sin bild av olika händelser och av sig själva. Jag har studerat två poliskontors  ? Täbys och Sollentunas ? närvaro på Facebook under en tvåmånaders period, och utifrån deras inlägg kartlagt vilken typ av händelser som de väljer att berätta om. Därutöver har jag också gjort en retorikanalys för att utifrån den diskutera vilken bild som polisen ger av sig själv på Facebook. Eftersom polisen själv anser att deras trovärdighet är av stor betydelse har jag i analysen koncentrerat mig på hur polisens ethos framträder i inläggen.Resultatet skiljer sig delvis åt mellan de två kontoren.

A politician on the peak of his career suddenly sees himself in the middle of not one or two, but five different crisis, that demand a fitting response and a well planned crisis management strategy. While focusing on ethos and its development, the following paper analyses the communicative strategies used by Germany's ex-minister of defense, Karl-Theodor zu Guttenberg. Within his one and a half year tenure he had to handle continuing accusations against policy and character. Guttenberg, who in many eyes was seen as Germany's most popular politician and whose ethos, therefore, prior to the first crisis could be described as strong, is loosing his trustworthiness among the military and other politicians the longer each crisis continues.The purpose of this study is to identify the communicative pattern of Mr. Guttenberg, which in the end lead to his resignation, while his popularity continues to be strong.

Uppsatsen syftar till att med hjälp av de begrepp, vilka kretsar kring företagsansvar, utforska den nya typen av socialt ansvarstagande, benämnt GCC. Författarna lyfter fram tre svenska multinationella företag och undersöker hur de tar ett socialt ansvar i förhållande till GCC. Företag kan genom att tillämpa GCC, adressera makroproblem och i samband med detta generera vinst. Samarbete och driven ledare är nyckelord i dessa sammanhang..

Syftet med uppsatsen är att är att beskriva Corporate Social Responsibility,CSR. Förhoppningen är att få möjlighet att fördjupa kunskaperna om hurbyggbranschen arbetar med miljö- och samhällansvar samt vilkabakomliggande faktorer som påverkar företagen i sitt beslut att anta dennaansvarstagande roll på marknaden. Uppsatsen ämnar även utröna hurprojekteringen inför nya byggprojekt förändrats i och med omställningen tillCSR, samt vilka mål byggföretagen har inför framtiden..

From July 2005 on, the new Swedish Corporate Governance Code will be applied gradually by companies listed on the stock exchange or any authorized financial market in Sweden. The Code has been drawn up in order to clarify and to improve the self-regulation in Swedish companies. The need for codified self-regulation standards has been considered as urgent due to negative trends on the market such as the last few years? corporate scandals in domestic and international trade and industry. The sought-after consequence is to clarify the mission framework for corporate directors.Ch.

Managing credit risk might be the single most important business area for any commercial bank. The assessment of "good" and "bad" corporate clients is a important task for a creditor. A bad debtor is a corporate client with hardships in meeting the continous claims (interest payments) that a creditor requires. One way of evaluating or separating a "bad" client from a "good" client is to assess the propensity for the client to file for bankruptcy. This thesis examines 226 firms in the Swedsh market in the quest of predicting corporate bankruptcy.

This thesis aims to examine how the quality of data that is entered into and retrieved from a corporate group's ERP and Data Warehouse systems can be improved. The corporate group has already taken several measures that will improve the quality of data. For instance the corporate group has updated and merged the previous ERP systems into one. At the same time the corporate group adjusted the settings in the updated ERP system, so that it will be harder to register incorrect data in the ERP system. With regards to the processes and routines, the studied department has efficient written routines and processes.

En film om en lärare, hans personlighet och mötet med eleverna.

Abstact: Syftet med uppsatsen Berättelser i organisationer - en analys av hur fyra organisationer och två konsulter använder Corporate Storytelling som ett strategiskt muntligt kommunikationsverktyg var att öka kunskapen om begreppet Corporate Storytelling samt att undersöka hur de intervjuade organisationerna och konsulterna använde sig av verktyget i en intern kontext. Vid användandet av Corporate Storytelling inom organisationer handlar det framförallt om hur berättelser kan användas som ett strategiskt verktyg för att förenkla och begripliggöra olika fenomen och budskap dels för den enskilda människan, dels mellan människor. Berättelser kan exempelvis användas för att förmedla känslor, politik och symbolism till medarbetare och omvärlden. Uppsatsen utgick från ett pedagogiskt perspektiv och frågeställningarna besvarades med hjälp av en kvalitativ undersökning bestående av sex intervjuer. I uppsatsen arbetade vi utifrån en abduktiv metod och resultatet visade att de intervjuade organisationerna och konsulterna som medvetet arbetade med Corporate Storytelling främst gjorde det i syfte att stärka organisationskulturen.