Background: There is no guarantee that products should be equitable produced. Many products in today's trade is produced by minors, resulting in poor working environment, and gives the workers low payment. Fairtrade is the only label on the market that ensures that farmers receive fair payment for their products. Aim: The central aim with our work is to see what the future consumers, in other words students from Lund's university, Malmö College and The Swedish University of Agricultural Sciences in Alnarp, think about products labeled with Fairtrade, and what they consider is value creation for food products. Students are often relatively young; they educate themselves and have new thoughts and valuations about how the world should be.

Denna uppsats behandlar problematiken kring differentiering genom CSR på den homogena elmarknaden. Elmarknaden har relativt nyligen avreglerats och präglas därför till viss del av en monopolistisk karaktär, vilket framkallar en utveckling av alternativa strategier. För företag på en homogen marknad krävs, enligt Porter, en mer sällsynt differentieringsstrategi [Dess & Davis, 1984]. Därför kan ett företags CSR-arbete verka som differentieringsstrategi [Ou & Chai, 2007]. För en framgångsrik implementering förespråkar Reinhart tre kriterier; tillhandla hålla trovärdig information, skapa hållbara innovationer och undersöka viljan hos konsumenterna [Reinhart, 1998].De valda företagen för denna studie är; Fortum, GodEl och E.on.

Syfte: Examensarbetet har skrivits för att testa om ett CSR-budskap baserat på ett värdeteoretiskt ramverk har högre trovärdighet hos en presumtiv kund än ett budskap som inte är det.Metod: I detta examensarbete har endast primärdata använts som samlats in genom en kvantitativ enkätundersökning. Dataanalysen har sedan skett utifrån ett kvantitativt förhållningssätt.Resultat och slutsats: Resultatet i studien visar att företag som önskar öka trovärdigheten i sin CSR-kommunikation bör överväga att använda sig av ett värdeteoretiskt ramverk i sin kommunikation. Resultatet stödjer Schmeltz tes från 2014 om att ett värdeteoretiskt ramverk kan bidra till att öka den uppfattade trovärdigheten hos en presumtiv kund. Det finns dock viss skillnad i uppfattning mellan könen där kvinnor generellt mottar budskapen mer positivt.Förslag till fortsatt forskning: Det skulle vara intressant att närmare studera skillnaderna i uppfattning av CSR-budskapen mellan könen i synnerhet om det i en större kontext verkligen är så att män uppfattar kompetensvärderingar med högre trovärdighet än vad kvinnor gör och att kvinnor uppfattar personliga värderingar med högre trovärdighet än vad män gör.Uppsatsens bidrag: Den här uppsatsen visar att kommunikatörer och marknadschefer inom privatresebranschen bör överväga att använda ett värdeteoretiskt ramverk när de kommunicerar CSR med sina presumtiva kunder om de har ambitionen att öka den uppfattade trovärdigheten i sina budskap..

Background: Research results show that the potential of corporate social responsibility (CSR) has increased. That means there is a growing pressure on Swedish companies to act with responsibility: general public has a positive attitude towards companies that communicate their CSR. Advertising agencies have been criticized by their way to manage the question of social responsibility. One of the characteristics of an advertising agency is their anonymity; even though their products are extremely visible, it is rarely clear who gave rise to an advertising production. If this is put in relation to CSR in general, we find ourselves in a contradictory situation when CSR in many cases is about exposure of the responsible corporation.

AbstractThis master thesis is a hermeneutic inspired case study of how the value base regarding the environmental and social responsibility in the Swedish coffee company Löfbergs Lila AB is affecting the company's business. A thesis inspired by hermeneutics means that it is based on two ideas, the one of interaction between entirety and partitions and the one of interpretation (Alvesson & Sköldberg 1994). This cause that the emphasis is on how the reality is interpreted and that it never can be seen as completely objective.The case study was conducted during the spring semester of 2010 at Karlstad's University and consists of both empirical and theoretical material collected during this time. The empirical material in this thesis includes, among other things, interviews with four representatives of Löfbergs Lila AB, written material from the company regarding its work related to Corporate Social Responsibility (CSR), some information about the coffee industry as a whole and different certifications for "ethical? coffee that exists on the Swedish market.The basic idea with CSR as a business strategy is that it can be financially beneficial for companies to take a social and environmental responsibility outside of the company (Vogel 2005).

The number of firms adapting the concept of Corporate Social Responsibility is constantly growing. It is no longer enough only to supply your customers with demanded products and services since todays? customers have an increased awareness and are demanding more transparence when it comes to the manufacturing and responsibility for society.Along with a growing interest in social, ethical and environmental matters, many firms have received critique, consequently forcing them to start taking more responsibility for their activities. The clothing industry was among the first to get critized and therefore early in starting their work with CSR.The purpose of this paper is to investigate how firms in the clothing industry work with CSR today, and also how they choose to communicate this work, both internally and externally. The methodology of the paper is qualitative and aims to deeply investigate four different firms, along with an additional interview with a CSR-consult from one of the leading communication-firms in Sweden.The theoretical foundation includes a frame of reference around CSR and the communication thereof, and also a few relevant theories around CSR and business ethics.After analyzing the empirical material the paper have reached a few conclusions.

Syftet med studien är att skapa förståelse för hur ledningen i fastighetsföretag arbetar för att på lång sikt skapa personliga, hållbara och lojala kundrelationer.Studien antar ett aktörssynsätt och den hermeneutiska traditionen. En fallstudie på totalt fem fastighetsföretag har genomförts där sammanlagt 18 kvalitativa intervjuer fullbordats. Studien visar att företag arbetar också utanför sin kärnverksamhet för att skapa personliga, hållbara och lojala kundrelationer. Företag bör skapa ett värde som även delas av kunder. För att skapa starkare band till sina kunder kan företag styra sin verksamhet med hjälp av CSR (Corporate Social Responsibility) verksamheter av olika slag för att skapa hållbara, djupa och långsiktiga kundrelationer och därigenom bidra till att infria kundernas önskemål.

Bakgrund och problem: Corporate Social Responsibility (CSR) är ett ramverk som beskriver företags sociala ansvar och engagemang. Vidare förknippas CSR även med stakeholder management som handlar om företags bemötande och balansering av sina intressenters intressen. Oenigheter i teoretiska definitioner av CSR tyder på att det empiriskt sett kan uppstå missförstånd kring ramverket. Carlsberg Sverige och Spendrups är två företag som tar ställning och socialt ansvar via CSR men kritiseras trots detta på grund av sin produktion och försäljningen av flaskvatten, som även visat sig har en negativ påverkan på företagens försäljning. Detta tyder på att det kan vara av företagens intresse att vilja bemöta och åtgärda de kritiska aspekter vilket görs utifrån CSR.Syfte: Studien syftar till att teoretiskt och empiriskt undersöka förhållandet mellan två bryggerier och dess kritikyttrande intressenter, vilket bidrar till ökad kunskap om komplexiteten av ramverken Corporate Social Responsibility och stakeholder management.Metod: En kvalitativ metod har använts där studien baseras på sekundärkällor för undersökningen av de två fallföretagen Carlsberg Sverige och Spendrups samt en undersökning av kritiken som riktas mot flaskvatten och dess produktion.Analys och slutsats: Produktionen, transporterna samt materialåtervinning och ?förbränning kritiseras för att ha en negativ påverkan på miljön.

Bakgrund och problem: Miljö- och socialt ansvar är frågor som allmänheten allt mer ställer som krav på företagen. Enligt undersökningar så visar det sig att finansbranschens ointresse för etik- och miljöfrågor skadar allmänhetens förtroende till finansbranschen. Samtidigt så visar det sig att finansbranschen har ökat publiceringen av Corporate Social Responsibility.                                                                               Syfte: Syftet med uppsatsen är att få en fördjupad förståelse för hur finansbranschen tar ett socialt ansvar. Vi vill även undersöka hur aktörer inom finansbranschen går tillväga för att agera ansvarsfullt.Metod: För att samla in information har vi använt oss av kvalitativ metod i form av intervjuer. Vi undersökte hållbarhetsredovisningar för att sedan följa upp det med intervjuer med en CSR ansvarig på respektive institut.Slutsats: Genom undersökningen kom vi fram till att finansinstituten följer de krav som ställs på företagen för att uppfylla ett socialt ansvarstagande, vare sig om det är genom lagstadgade regelverk eller etiska normer och värderingar.

Företag står idag inför en ökad press att hantera och styra CSR då exempelvis förbättringar inom sociala eller miljömässiga prestationer påverkar företags resultat, och därmed det långsiktiga värdet för aktieägare. Detta måste mätas för att kunna nå organisatoriska mål och för att skapa en förståelse för hur CSR-prestationer är sammanlänkade till olika processer inom företaget..

Tendensen att försöka hitta de affärsmässiga argumenten (business case) för CSR (Corporate Social Responsibility eller företagens sociala ansvarstagande) började framträda på 1990-talet. Vetenskapsmännen insåg då att en enda forskningsdisciplin inte kan förklara hur företagens arbetssätt med CSR-frågor kan förbättra deras ?bottom line? och således bidra till en hållbar utveckling av samhället. Både teoretiker och praktiker har vänt sin uppmärksamhet mot framgångsrika företag (bästa praxis).  I korthet innebär ett business case inom CSR ett besvarande av frågan ?Vilka fördelar har företagen och samhället av CSR??.

Syftet är att utifrån GRI:s riktlinjer undersöka ICA:s hållbarhetsredovisning samt jämföra den med den generella uppfattningen som intressentgruppen leverantörer har om hållbarhetsredovisningar.ICA tar GRI:s riktlinjer på stort allvar vid tillämpning av dessa vid upprättandet av sin hållbarhetsredovisning. Leverantörernas intresse påverkar ett flertal resultatindikatorer som ICA inte har definierat som resultatindikatorer valda utifrån leverantörernas intresse..

Problems: How is the purpose of the swedish limited liability company to increase the wealth of its shareholders given in swedish corporate law? Based on which legal and economical grounds has this regulation been made? Which problems may occur when the purpose of the company is to maximize the wealth of its shareholders? Which strategies can be used to prevent the problems that may occur? Should the purpose of the company be to maximize the wealth of its shareholders? Purpose: The purpose of this thesis is to evaluate whether a limited liability company primarily shall aim at maximizing the wealth of its shareholders or not. Delimitations: This thesis only attend swedish limited liability companies. It also only treat swedish corporate law de lege lata. The thesis focus on larger commercial companies which shares are widely spread.

Purpose: The study aims to analyze how companies can learn from past communications in critical situations and during corporate crisis, and see how they use this knowledge in the management of subsequent critical situations and corporate crisis. Furthermore, the media is analyzed to see how the newspaper industry chooses to reflect an organization and its actions, and also to see if the pressure through articles in the newspapers has an impact on the extent of the situation.Method: A qualitative case study of Sweden?s largest food company, ICA Sverige AB, where knowledgeable people in media management within the company are interviewed using semi-structured interviews, with support of quantitative methods by a collection of articles from the news press.Theories: Concepts, theories and models in crisis management and communication has been applied to relevant data. These comprise Knowledge Management, a communication template in crisis management, The Situational Crisis Communication Theory (SCCT) and the model Content of crisis communication.Empiric: Based on the quantitative data consisting of articles from four Swedish news sources: Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Aftonbladet and Expressen, a semi-structured interview guide was created and carried out with the person within ICA who possesses knowledge of the subject area.Conclusion: ICA has during the priod studied exhibited to have used the concept of Knowledge Management in the development of their routines regarding product recalls at product defects. The relationships between ICA and the media have shown improvements, which has resulted in ICA percieve the media coverage as balanced, true and fair..

Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera den företagsinterna implementeringsprocessen rörande Svensk kod för bolagsstyrning i några företag, diskutera inställningen till Koden och dess självregleringsprincip, samt söka samband mellan dessa beståndsdelar och hur väl företagen följer bestämmelserna.Metod: Vår kvalitativa undersökning baseras på en tidigare utförd kvantitativ studie, varefter vi har använt oss av fallstudier.Teoretiska perspektiv: Den teoretiska referensramen innefattar corporate governance, agentteorin, intressentteorin samt olika organisatoriska förändringsteorier, vilka samtliga kopplas till Svensk kod för bolagsstyrning. Empiri: Det empiriska materialet är en sammanställning av telefonintervjuer med sakkunniga respondenter med varierade befattningar på sex noterade bolag, vilka har varit involverade i den företagsinterna implementeringen av Koden.Slutsatser: Det finns varierande sätt att implementera Svensk kod för bolagsstyrning inom ett företag, men våra fallföretag har visat sig använda snarlika metoder. Vidare har vi inte funnit några utmärkande skillnader mellan deras inställning till Koden, dess självreglerande funktion samt sanktioner kopplade till denna. Bortsett från att de företag som till viss del använt sig av extern hjälp har visat sig vara goda kodföljare, har vi inte kunnat påvisa några direkta kopplingar mellan fallföretagens arbetsmetoder, inställning i olika avseenden samt hur väl de följt Koden..