Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur ledningen i tjänsteföretag praktiskt arbetar med att internt kommunicera företagets kärnvärden, vision och företagskultur med hela organisationen.Metod: Empirisk data har samlats in genom intervjuer och studien omfattas därför av kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med respondenter på fyra olika fastighetsmäklarföretag. Datainsamlingen har sedan analyserats genom en abduktiv analysmetod med inspiration från A well grounded theory.Resultat & slutsats: Resultaten i denna studie visar att det främst handlar om att få alla i organisationen att leva företagets identitet i vardagen. För att lyckas med det använder sig företagen av olika kommunikationskanaler, utbildningar och inspiration, så som föreläsningar och tävlingar. Viktigt är också att ledningen uppträder föredömligt och att budskapen i varumärket genomsyras i alla företagets aktiviteter.Förslag till fortsatt forskning: Vi föreslår att framtida studier kan riktas mot tjänsteföretags uppföljning av dess interna varumärkesarbete.

CSR, Corporate Social Responsibility, has become increasingly important in a globalised world where the responsibilities of companies and governments are somewhat blurry. The textile industry is an industry where long supply chains and raw material production in developing countries are factors adding to the complexity and difficulties of solving ethical issues. Cotton production faces many environmental, social and financial challenges in the value chain. Therefore this case study takes a closer look at five Nordic home textile companies, Ikea, Hemtex, S Group, Moko and Finlayson, and how these companies choose their cotton related CSR tools and communicate their work on this area. These companies are of various sizes and therefore the resources for CSR work are also different, as well as the perceived values for working with CSR.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur två företag inom energibranschen arbetar och kommunicerar Corporate Social Responsibility (CSR) internt. Vi har i vår studie undersökt, genom dels intervjuer och dels annat material, hur två kommunalt ägda energiföretag arbetar med CSR, samt undersökt varför de arbetar som de gör. Vidare undersöks hur dessa företag kommunicerar CSR inom företaget och om det finns några skillnader och likheter i sättet att arbeta med CSR-frågor.Tidigare forskning indikerar att arbetet med CSR ser likartat ut för företag inom samma bransch. Vårt resultat pekar dock på att så inte alltid är fallet. Anledningarna till att det kan se olika ut är flera.

Under de senaste åren har olika företagsskandaler, både i Sverige och utomlands, varit ett uppmärksammat ämne i olika samhällsdebatter. Skandalerna har resulterat i att allmänhetens förtroende för svenskt näringsliv sjunkit. Denna förtroendeproblematik skapade behov av att reglera utövandet av bolagsstyrning, på engelska corporate governance. Kodgruppens uppgift är att utveckla den svenska Koden för bolagsstyrning som infördes 1 juli, 2005 och skall följas av bolag noterade på Nordiska börsen i Stockholm. I dagsläget omfattar Koden bolag noterade på Large Cap med hemvist i Sverige.

Fokus i denna uppsats ligger i att jämföra fyra organisationers hållbarhetsredovisningar och se i vilken utsträckning de uppfyller GRI:s riktlinjer för ekonomisk påverkan. De fyra organisationer som granskas är Sveriges storbanker, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank. Eftersom att de agerar inom den finansiella sektorn har en avgränsning gjorts till det ekonomiska ansvaret eftersom det är det mest relevanta och intressanta att titta närmare på. Problemformuleringen i denna uppsats lyder: På vilket sätt, i sina hållbarhetsredovisningar, tillämpar Sveriges fyra storbanker GRI:s riktlinjer för ekonomisk påverkan? Syftet är att se hur bankerna har presenterat sin ekonomiska påverkan enligt GRI:s riktlinjer och jämföra dessa med varandra. För att få fram information om detta har respektive banks hållbarhetsredovisning för år 2010 granskats och tolkats.

Internet and media have led to companies' operations becoming more visible and transparent to the public during the 21st century. Several notable corporate scandals have led to society placing greater demands on businesses to assume more accountability for their actions. This study aims to examine and develop existing research regarding accountability, by adding dimensions of time and space. More specifically, the study examines the extent to which stakeholders hold corporations accountable after the revelation of an ethical corporate scandal, through a qualitative case study on a pending lawsuit against the Swedish corporation Boliden. Our theory is based on John Roberts' (1991) research presented in the article "The Possibilities of Accountability" and Martin Messner's (2009) research presented in the article "The Limits of Accountability".

En granskning har gjorts av bolagsstyrningsrapporterna från 28 bolag noterade på Stockholmsbörsen. Vid datainsamling har både kvantitativ och kvalitativ metod använts. Uppsatsen har ett deduktivt angreppssätt då utgångspunkten är i teorin. Forskningsansatsen är deskriptiv då vårt syfte är att beskriva och analysera den information som lämnas av börsbolagen i bolagsstyrningsrapporterna. Referensramen inkluderar en beskrivning av aktiebolagets grundproblem, corporate governance, internationell och svensk utveckling av bolagskoder.

SAMMANFATTNING                                                                                      Titel: Corporate Social Responsibility, CSR, som del av företagens varumärke ? Påverkar CSR kundernas val vid butik?Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Emmelie Ahlin och Sandra SkogHandledare: Agneta SundströmDatum: 2013 ? MajSyfte: Syftet är att beskriva och analysera hur företag arbetar med CSR som del av varumärket och hur det inverkar på konsumenter vid val av butik.Metod: Studien har tillämpat kvantitativ metod och som stöd för datainsamling har en enkätundersökning genomförts. Data som samlats in har bearbetas och presenteras i arbetet med hjälp av cirkel- och stapeldiagram. Vi har utgått från kvalitativ metod genom att genomföra två e-mail intervjuer med Coop och ICA. Sekundär data har samlats in genom Internet och företagens hemsida.

Från och med halvårsskiftet 2008 kommer samtliga börsnoterade företag i Sverige att omfattas av Svensk Kod för Bolagsstyrning (?Koden?). Syftet med uppsatsen är att undersöka hur styrelserna i börsbolag som ännu ej omfattas ser på effekterna av detta. Mer specifikt innebär detta hur man har uppfattat Koden och motiven bakom, vilka förväntningar det har på arbetssätt samt om man ser ett värde med den. För att göra detta genomfördes en enkätundersökning som gick ut till styrelseordföranden på Stockholmsbörsens Small Cap-lista.

This master thesis has been written in collaboration with Science Park Jönköping and is based on a problem related to corporate innovation. Science Park Jönköping believes that there is an untapped potential in existing industry in the form of ideas that are never commercialized. These theories are also supported in the research in which other authors have perceived that the ideas and inventions which do not belong to the core business risk ending up in drawers. If more of these ideas could be spin-offs or other forms of enterprise instead of staying in the drawers it would lead to growth, both for companies and for the society in large.The purpose of the thesis work is to, based on the case Science Park Jönköping, analyze how science parks and incubators can support the commercialization of ideas that derive from industry, who otherwise had been left lying. The work began with a mapping of the Science Park Jönköping operations and the skills they possess, and then other initiatives that aim to commercialize more ideas from companies were examined.

På en konkurrenskraftig marknad är det viktigt för företag att differentiera sig genom ett starkt varumärke. Genom att vara en ?god medborgare? i form av Corporate Social Responsibility, CSR, kan företagstärka relationen mellan kund och företag och på så sett varumärket. CSR innebär att företag på frivillig grund integrerar sociala och miljömässiga hänsyn i sin verksamhet och i sin samverkan med intressenterna, utöver vad lagen kräver. Syftet med uppsatsen är att redogöra för hur företag arbetar med CSR och vidare diskutera vad som stärker ett varumärke, för att sedan klargöra om och hur företagens CSR-arbete kan definieras som varumärkesstärkande.

Uppsatsen kartlägger samband mellan explicit CSR och variabler som storlek, utlandsverksamhet och lönsamhet för företag listade på Large Cap, Datainsamlingen till statistiska beräkningar på SPSS har varit från årsredovisningar för år 2007..

Over the past decade, the fashion industry has experienced a relatively high rate of consumption with material and clothing becoming increasingly subject to waste and disposal. As a result of the increased awareness within the industry the interest in CSR (Corporate Social Responsibility) amongst retailers has increased substantially in an attempt to shy away from the critically amplified media attention. In addition the underlying demand from external stakeholders has forced companies to ensure they focus and act upon each stage of the product life cycle.This study provides a further in depth analysis of the fashion industry and conveys the key messages and steps that firms are taking in response to the external pressures and requirements based on four different merged process areas. This research paper examines the impact of CSR on two Swedish fashion retailers Åhléns and JC and shows how accountability relates to the external expectations and norms that prevail in society. The result shows that the firms do meet the demands within each sub category as a response to market demands.

Abstract______________________________________________________________________Title:A study about creating understanding for different kinds of empowermentLevel:Bachelors thesis in Business Administration, 15 creditsAuthor:Fredrik LegovicSupervisor:Tomas KällquistDate:2014 - JuneAim:The main purpose of this study is to increase the understanding for different kinds of empowerment and how it affects the staff in the public sector.Method:The choice of method was based on the research aim. The method used to meet the objective was qualitative. The qualitative study was conducted with a hermeneutic basis, where individuals were asked to describe their experience of empowerment and how they feel affected of it. This thesis has a deductive approach, where existing theories dealing empowerment formed the basis for the design of interview substrate, which is then paired with the empirical evidence, based on this the conclusions was drawn.Result & Conclusion:What separates the different kinds of empowerment and how it affect the staff depends most of all on how the management chooses to communicate and share information with their staff.Suggestions for future research:A study regarding managers that works with different kinds of empowerment, and how that affects them, could be regarded as an interesting future research.Contribution of thesis:It shows that different kinds of empowerment affect the staff in different ways, which I made clear to the readers.Keywords:empowerment, thinking skills, relations and organizational - structure and theory.

Titel:?Ja tack, jag tar chansen att bli riktigt rik i PostkodLotteriet, samtidigt som jagstödjer våra barn, djuren och miljön...? ? en kvalitativ retorikanalys om argumenten iPostkodLotteriets direktreklamFörfattare:Kari Mette Bergkvist och Elisabeth OlofssonHandledare:Monica Djerf-PierreKurs:Medie- och kommunikationsvetenskapFördjupningskurs VT-07Sidantal:56Syfte:Syftet med vår uppsats är att se hur PostkodLotteriet argumenterar för sinverksamhets legitimitet i sin direktreklam.Metod och material:En kvalitativ retorikanalys av 10 stycken direktreklammaterial från PostkodLotterietHuvudresultat:Vid en närmare analys av materialet så såg vi flera intressanta tendenser, där detframkom tydligt att de i sin argumentation spelade mycket på retorik. Vidare såg viargumenten för PostkodLotteriet som mest lyfter fram ett eget vinnande, kombineratmed den goda gärningen för förmånstagare som ett sätt att existera på marknaden,där företag och organisationer allt mer måste visa upp ett aktivt Corporate SocialResponsibility-arbete för att kunna legitimera sig. Slutligen blev det nästan paradoxaltatt förmånstagarna som ändå är grunden för PostkodLotteriet och som tydligt är ibehov av att synas på marknaden i kombination med andra företag, till viss del självabidrar till att upprätthålla ett avstånd och ?ett tredje rum? till dem man hjälper genomatt låta företaget man samarbetar med vinna mycket, mycket mer på samarbetet..