Sök:

Sökresultat:

2286 Uppsatser om Corporate Sustainability Reporting Directive - Sida 21 av 153

International Corporate Governance-A Comparison of the Corporate Governance Systems in Germany and Sweden

The purpose of the study is to investigate how much interest media has shown selected topics in the corporate governance systems in Germany and Sweden. The four selected aspects are: ownership structure, employee representation on the boards, disclosure of board members? compensation and female directors on the boards. The reasons for and consequences of the similarities and differences will also be discussed. The German and Swedish corporate governance systems construct the key basis of the study, emphasised on the four chosen aspects.

Skillnader i vatten- och avloppshantering inom EU : En jämförelse mellan Slovakien och Sverige

The management of water resources and waste water varies between the countries of the EU. For many years, a large part of the water in Europe has been contaminated by, among other things, insufficiently treated waste water and emissions from agriculture. The EU Water Framework Directive 2000/60/EC and the Urban Waste Water Directive 91/271/EEC are intended to harmonize fresh-water management and waste water management within the whole EU, aiming at safeguarding drinking water of good quality and a high quality of all water within the EU today and in the future. There are however some problems concerning the waste-water directive. One problem is the huge investment needed in Slovakia to fulfil the demands of the waste-water directive for waste-water management in larger communities (with more than 2000 inhabitants).

Bolagstyrningsrapportens placering : vilka faktorer påverkar valet av placering?

Purpose: The purpose of this study is to explain which factors that affects Swedish listed companies choice of placement for the corporate governance report when the regulation gives different options.Methodology: The chosen research philosophy is positive, research strategy is deductive and methodology is quantitative.Theoretical Perspectives: As support for the dependent (placement) and independent factors agency theory, positive accounting theory, accounting choice, legitimacy-, stakeholder-, and institutional theory are used.                  Empirical foundation:The sample consists of 249 companies. The empirical data consists of the companies Annual reports and Corporate Governance reports for financial year 2011 or when split financial year, 2010/2011. Limitations: A limitation of the study is that it is based on observations from only one year why it is not certain that the results should have been the same if a comparison between several years had been done.Conclusions: The factors size and growth explain the placement of the Corporate Governance Report in Swedish listed companies..

Integrerad Rapportering på Stockholm Large Cap : En studie kring integrering av social- och miljöinformation i årsredovisningar ? efterlevnad av IR-principer och förklarande faktorer

Integrerad rapportering (IR) sprider sig inom redovisningsvärlden och modellen ska enligt förespråkarna skänka en transparent bild över hur företagen sammanlänkar finansiell och icke-finansiell information. Genom intressent- och legitimitetsteoretiska postulat syftar studien till att visa vilka faktorer (storlek, skuldsättningsgrad, ägarkoncentration och bransch) som kan påverka valet att tillämpa IR-principer. Vidare undersöks om mängden integrerad information verkligen skiljer sig mellan företag som tillämpar IR och övriga. Fokus ligger på social- och miljöinformation som finns integrerad med övriga upplysningar. Empirin har genererats genom en i huvudsak kvantitativ innehållsanalys av 67 årsredovisningar från företag noterade på Nasdaq OMX Large Cap. Regressionsanalyser och Mann-Whitney test har använts för att analysera den insamlade empirin. De statistiska testerna visar att storlek och branschtillhörighet har signifikanta samband med mängden integrerad miljö- och social information i årsredovisningarna.

Bryr sig företagskunder om leverantörens corporate image? : Betydelsen av leverantörens corporate image vid köp av kunskapsintensiva IT-konsulttjänster.

Background: Critical conditions to become an attractive supplier of knowledge based IT-services in the B2B market are many. Besides the fact of supplying a service of high quality one must as a supplier communicate values which are understandable and desirable for a new buyer. Buying a knowledge based IT-service involves several risks; the consultant might not have sufficient knowledge or have difficulties understanding the corporate culture and collaborating with other staff within the client?s organization. Since services are intangible offers and it can be intricate to put right price level for something which can only be evaluated when the project is finished, puts severe strain on suppliers competing with other companies in the same market when looking for new clients.

Sveriges kommuners hållbarhetsmått : om rapporteringen och användningen av dessa

Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera hur Sveriges kommuner förhåller sig till hållbarhetsmått. Vi ska studera vilka hållbarhetsmått som rapporteras samt vad som påverkar användningen av dessa hållbarhetsmått.Metod: Vi har använt oss av en enkätundersökning som skickats ut per mail för att samla in vårt empiriska underlag. Vi har sedan analyserat underlaget med hjälp av programmet IBM SPSS Statistics 22 för att sedan redovisa våra resultat i form av tabeller och löpande text.Resultat & slutsats: Resultatet av vår studie visar att kommuner rapporterar hållbarhetsmått i genomsnitt i viss till måttlig utsträckning. Den visar även att kommuner med drivande kommunledning tenderar att rapportera och använda hållbarhetsmått i större utsträckning än andra kommuner. Den pekar också på att antal miljöprojekt som kommunen bedriver samt om kommunen låter sig inspireras av andra kommuner även påverkar utsträckningen av rapporteringen och användningen av hållbarhetsmåtten.Förslag till fortsatt forskning: Vårt förslag till fortsatt forskning är att göra en mer ingående analys av Sveriges kommuners hållbarhetsredovisning då vi på grund av tidsbegränsning inte kunnat göra någon mer ingående analys.

En stad. Många skuggor. : En studie av Sydsvenskans rapportering i Malmö

The purpose of this essay has been to study if all the districts in the city of Malmoe get to be seen in the city?s biggest newspaper, Sydsvenskan. Is the reporting proportional? What images is the newspaper offering the citizens? Do they match the reality? Or are some parts of Malmoe in the dark, in a media shadow?Research done in the past has shown that Stockholm in many ways is in a media shadow. The same pattern was shown in Gothenburg.

Revisionsutskott - En empirisk utvärdering

Uppsatsen redogör för ett revisionsutskotts arbetsuppgifter, redogörför revisionsutskottens arbete i företag noterade på stockholmsbörsens A-lista samt att analysera om revisionsutskotten i fråga arbetar enligt svensk kod för bolagsstyrning och därmed bidrar till bättre corporate governance.

Corporate Social Responsibility - ett sätt att skapa förtroende?

This essay recognizes and criticizes a commonly held assumption that Corporate Social Responsibility (CSR) functions as a ?savings account of trust? between corporations and consumers. Based on five focus group interviews, the authors discuss how corporations that engage in society can sometimes raise and sometimes destroy the trust of potential consumers. One of our main findings is that CSR seems to raise the expectations among consumers. We then compare this phenomenon with the classical theory of the disconfirmation paradigm.

Global kapitalplacering men nationell bolagsstyrning?: En explorativ studie om valberedningsdeltagandet i svenska börsbolag med fokus på utländska institutionella ägare

[Abstract: This study examines the observed difference between Swedish and foreign owners when it comes to nominating committee participation. The background to the study is that foreign owners seem to participate in Swedish nominating committees to a lesser extent than their Swedish counterparts. The focus is on institutional owners and the companies studied are all listed companies who follow the Swedish code of corporate governance. Particular attention is paid to perceived differences in behavior that can be explained using the common corporate governance related theories of Exit, Voice and Loyalty as well as Agency Theory. These explanations are chiefly related to differences in attitudes regarding insider information, different knowledge levels regarding the purpose and workings of nominating committees of the Swedish kind as well as differences due to home market biases.].

Kulturens betydelse för hållbarhetsredovisning : jämförelse mellan Nordens länder

Problem: Det finns skillnader kring hållbarhetsredovisning mellan länder när det gäller reglering, tillämpning av GRI:s (Global Reporting Initiatives) riktlinjer, intressenternas makt att påverka med flera. Dessa skillnader kan ha uppstått på grund av många orsaker men i denna uppsats kommer det att utredas om kulturen kan förklara dessa skillnader.  Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och förklara i vilken utsträckning kulturen har en inverkan på hur de olika nordiska länderna väljer att lagstifta kring hållbarhetsredovisning och hur företagen tillämpar GRI:s riktlinjer. Men även om intressenternas makt att påverka företagen att göra en hållbarhetsredovisning har någon förklaring i kulturen.Metod: Den insamlade datan är huvudsakligen kvalitativ men har kompletterats med en del kvantitativ data. Insamlingen har skett genom litteratursökning, telefonintervjuer och en e-mailkontakt.

Åldersdiskriminering : - är den svenska arbetsrätten åldersdiskriminerande?

Since several rules of law have a consideration of age, the Swedish labor law collides in many ways with the prohibition of age discrimination. The employment directives of EU were implemented in the member countries after the shift of the millennium. Sweden was the last member to introduce age as a ground of discrimination in its legislation. The purpose of this thesis is to investigate whether the Swedish regulations, regarding age discrimination and its application, is compatible with the EU.  The aim is also to investigate what is required to exclude the prohibition of age discrimination. The labor law provisions concerning the retirement age given in 32 a and 33 §§ LAS, priority rules according to 22 § LAS and the collectively agreed holiday benefit, which is regulated according to a worker's age, is to be investigated to see if they actually qualify for the exclusion of the prohibition against age discrimination. Furthermore, the paper intends to describe if the Swedish legislation has taken account of the research available on the subject of "age" and ?age discrimination?.

Konsumenters samhällsansvar utifrån ett CSR-perspektiv

Företags samhällsansvar (Corporate Social Responsibility, CSR) är ett väl debatterat begrepp som uppmärksammats allt mer i bland annat media, men även av företag. Däremot är begreppet konsumenters samhällsansvar inte lika uppmärksammat trots att det finns en interaktion mellan konsumenters- och företags samhällsansvar. Forskare framhåller att det finns bristfälligt med teorier om konsumenters samhällsansvar samt att definitionen är viktig för att fortsätta driva CSR-debatten, vilket gör ämnet relevant att studera. Studien syfte är att med utgångspunkt i samhällsansvarsmodeller på företagsnivå, utveckla en definition och en tentativ samhällsansvarsmodell på konsumentnivå. Slutsatsen baseras på en kvalitativ undersökning utifrån 15 intervjuer samt teorier som behandlar definitioner och modeller om samhällsansvar.

Hållbarhetsredovisning - hur följs riktlinjerna?

Syftet är att granska i vilken utsträckning företag som upprättar hållbarhetsredovisning följer riktlinjerna på området. Vi har genomfört fallstudier, i vilka vi studerat tre olika företags hållbarhetsredovisningar. Dessa har vi jämfört med GRI:s riktlinjer och med varandra. För att få inblick i företagens tankar om GRI och dess framtida roll har vi gjort intervjuer, via e-post, med nyckelpersoner på två av de tre fallföretagen. Kvalitativ metod har använts för att få en helhetsbild av fenomenet hållbarhetsredovisning.

Det ligger i människans natur att berätta historier : Hur corporate storytelling på intranätet kan öka personalens tillfredsställelse

Titel:                                   Det ligger i människans natur att berätta historier - Hur corporate storytelling på intranätet kan öka personalens tillfredsställelseFörfattare:                         Maria Karlsson & Cecilia LindbergHandledare:                      Kent SahlgrenNivå:                                  Kandidat i marknadsföring, (15 högskolepoäng), Våren 2010 Nyckelord:                         Corporate Storytelling, Intern marknadsföring, Kommunikationsföringsverktyg, Shannon & Weaver modell, Intranätet, tillfredsställelseFråga:                                Hur kan stora svenska banker använda intern Corporate Storytelling på sitt intranät för att öka personalens tillfredsställelse på arbetsplatsen?Purpose:                            Denna uppsats avser beskriva och förklara hur stora svenska banker i praktiken kan använda intern storytelling som ett verktyg på företagets intranät för att öka personalens tillfredställelse på arbetsplatsen.Method:                            En kvalitativ forskningssats har används på ett fallföretag, Swedbank. Teoretiskt perspektiv:     Vi börjar det teoretiska avsnittet med att implementera corporate storytelling till kommunikationsprocessen mellan ett företag och dess personal, för att sedan presentera våran omarbetade version av Shannon och Weavers modell ?the mathematical theory of communication? model.  Det teoretiska avsnittet analyserar hur corporate storytelling kan användas för att öka personalens tillfredsställelse på arbetsplatsen.Empiriskt perspektiv:      Det empiriska avsnittet presenterar resultatet av intervjuerna med de tre respondenterna på vårt fallföretag, Swedbank. Slutsats:                            Studien visar att corporate storytelling kan användas för att öka personalen tillfredsställelse på arbetsplatsen. Denna tillfredsställelse är dock beroende av att företaget anpassar storytellingen efter personalens vardag på arbetsplatsen. ?.

<- Föregående sida 21 Nästa sida ->