A recent development in the field of accounting has been an increasing use of fair values in financial reporting. In 2005, this development was reinforced in Sweden by the adoption of the International Financial Reporting Standards. The aim of this thesis is to discuss the problems related to the use of fair values, through a case study of the Swedish investment bank Carnegie. In May 2007, Carnegie announced that the result had been overly stated by 630 MSEK, due to the valuation of derivatives within the trading department. The empirical material consists of documents produced in the legal process between Carnegie and the Swedish Financial Supervisory Authority.

Marknaden ställer idag högre krav på vad företagen redovisar och intressenterna är inte längre bara uppmärksamma på hur företaget redovisar ur ett ekonomiskt perspektiv. En ökad medvetenhet hos företagen kan i många fall inbringa konkurrensfördelar om företagen väljer att tillgodose dessa krav. Corporate Social Responsibility (CSR) syftar till att redovisa vad företaget har gjort, inte bara i ekonomiska resultat utan även beträffande miljö och sociala aspekter. Vi har i vår studie valt att granska med hjälp av en innehållsanalys hur tre svenska företag, H&M, Stora Enso och TeliaSonera, arbetar med CSR och vart tyngdpunkten ligger hos de olika företagen. Studiens syfte är att på ett komparativt sätt och genom en innehållsanalys ämna svara på vilka likheter och skillnader det finns i de tre företagens hållbarhetsredovisningar, samt vad som kan tolka eventuella likheter och skillnader.

Title:Employer Branding ? Medias Influence on Vattenfall?s Employer Brand (Employer Branding ? Medias påverkan på Vattenfalls arbetsgivarvarumärke) Purpose/Aim:The aim of this study is to examine how a negative media image influences the Employer Brand of the Swedish company Vattenfall. First of all I will examine if Vattenfall have a strong Employer Brand and then if the media image have any influence over the Employer Brand. My hypothesis is that Vattenfall?s Corporate Culture is a big part of the Employer Brand and because of that negative media images has no power to influence on Vattenfall?s Employer Brand.

There is an increase of financial integration, which can be seen in recent mergers of banks, financial institutions etc. in the European Union especially in the Nordic countries. However there are some weaknesses in providing consumers cross border services in the sector of banking, such as cross border bank account transfer of payments. The existing transaction costs do not encourage cross border services. Nevertheless a customer of a global or European bank can anticipate to be treated the same way in all of its branch offices inside the EU countries.

Purpose: This study aims to investigate the conditions that prevail when companies put their marketing in social media with the purpose of creating a perception of the risks and opportunities it brings to businesses and ultimately how it may affect the corporate image and identity.Theories: The basis of the problem area are presented through a theoretical framework with the purpose of highlighting the notions of social media, communi- cation, marketing communication, groundswell, corporate identity and image.Methodology: To investigate the research questions this study adopted a qualitative approach in which the authors study the properties of a phenomenon in order to seek a deeper understanding of the problems we have presented. There is an exploratory approach to knowledge and the authors have chosen to conduct qualitative research interviews based upon three themes: driving forces, challenges and impacts.Conclusion: The study revealed that traditional models of communication are no longer applicable in social media. Companies are up for a challenge and must clarify their sole purpose when establishing communication in the social landscape. The general motivation for marketing in social media is making profit, however, building relationships is not a natural motive for most companies. The risks companies expe- rience is the exposure caused by social media and the study also reveals that this fear is firmly attached to their lack of knowledge of these new channels of communicat- ion and their primary areas of use which indicates that skilled employees plays a vi- tal role with their use of social media in their communication process.

One key factor in silviculture today is sustainability. In order to achieve sustainability it may be important to restore lost nutrients to the forest after clearcutting. In order to calculate the removal, you need to know how much of different elements you will find in different tree compartments. The aim of this study was to investigate if the concentration of elements in different tree compartments of spruce (Picea abies (L.) Karst) were related to the moisture conditions of the site. Five plots at Risfallet (60º 21´ N, 16º 13´ E), was placed along a moisture gradient in a 40- year spruce stand.

This thesis is based on a case study of the City of Stockholm. The study aims to explore the effects on the city's large investments caused by the public reform. Furthermore, the question concerns the character of the impact and if it will affect what type of investments that will be prioritized. The theoretical background is based on Brunsson's ideas about political organizations shifting towards corporate nature, and Almqvist's interpretation of New Public Management (NPM). Moreover, models explaining public management reform, and the main components of corporate shifting, are used.

In the recent years auditing scandals all around the world, deficient internal control has attracted a lot of attention. This has contributed to further requirements on insight and internal control. Those scandals have seriously damaged the auditor?s profession and contributed to a reduced trust among the public. Therefore an extensive work to recover and stringed the trust was started all around the world.

Bakgrund: Hållbarhetsredovisning är ett relativt nytt område och den är frivillig för företagen att upprätta. Den regleras inte av några lagar och har heller inte krav på extern granskning, vilket den finansiella redovisningen har. Detta gör att företag kan skriva i stort sett vad som helst. Trovärdigheten i detta sammanhang är ifrågasatt och det finns oklarheter kring vad den innebär, vilket gör det till ett intressant ämne att titta närmare på.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka vilka egenskaper som kännetecknar trovärdighet i en hållbarhetsredovisning och därmed bidra med kunskap som kan hjälpa till att öka trovärdigheten i företags hållbarhetsredovisningar.Avgränsningar: Undersökningen begränsas till att utreda trovärdigheten kring den hållbarhetsredovisning som upprättas frivilligt av företagen, inte den som är obligatorisk enligt Årsredovisningslagen. Detta på grund av att den omfattas av den finansiella redovisningens lagar och regler.Genomförande: Uppsatsens empiri har samlats in genom en kvalitativ metod där åtta intervjuer genomförts med företag, intressenter och granskare för att få olika perspektiv på trovärdigheten i hållbarhetsredovisningar.Resultat: Studiens resultat visar att viktiga egenskaper för trovärdighet är öppenhet och ärlighet, vilket innebär att ge ut rätt mängd information samt redovisa både positiva och negativa delar av företagets verksamhet.

The real estate industry is a sector where the companies generally have a capital structure which is high leveraged. The financing? with the related terms ? is therefore specifically of high importance for the companies in the sector. Traditionally, the way of obtain financing is by borrowing from the bank. Lately, due to new bank regulations, the banks have become more restrictive in their lending which have lead to a growth of other financing alternatives.

Titel: En regulativ reforms vandring mellan olika kontexter:revisionskommittéer på ?resande fot?.Bakgrund: Allt fler länder väljer att implementera olika regulativa reformer inom corporate governance från andra länder, oftast från de anglosaxiska. En regulativ reform kan vara en riktlinje, en bestämmelse eller förordning. Då det har påvisats tydliga skillnader mellan olika länders corporate governance system, kan det ifrågasättas om det verkligen fungerar attöverföra regulativa reformer bara för att de har visat sig fungera bra i ettannat land.Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara vad som händer meden regulativ reform då den införs i en ny kultur och affärskontext. Som exempel på en regulativ reform har vi i vårt fall studerat införandet av revisionskommitteer i svensk kontext.Metod: För att komma fram till vad som kan hända med en implementeradregulativ reform i en ny kultur och affärskontext, har vi valt att titta närmare på implementeringen av revisionskommittéer i Sverige.Slutsats: Vi har kommit fram till att en regulativ reform som kommer från en annan kultur och affärskontext kommer att omtolkas då den överförs till en ny kontext.

Bakgrund: Corporate rebranding är ett relativt nytt fenomen som innebär att ett företag väljer att omdefiniera sitt varumärke på grund av förändringar inom företaget eller omgivningen. Men det är fortfarande relativt ostuderat och ingen studie behandlar den eventuella kopplingen med en dynamisk marknad.Syfte: Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur fenomenet corporate rebranding fungerar inom en dynamisk marknad, där vi valt att utgå från telekombranschen som exempelmarknad.Metod: Studien har en hermeneutisk ansats med ett deduktivt angreppssätt för kopplingen mellan teori och empiri. Studien har vidare använt sig av en komparativ design med fallstudieinslag utifrån en kvalitativ strategi.Referensram: Referensramen består av teorier om dynamiska marknader som leder in till globalisering, lokalisering samt glokalisering. Därefter definieras varumärke med respektive underliggande teorier och avslutningsvis corporate rebranding.Slutsats: Den dynamiska marknaden har gett upphov till ett stort antal rebranding-processer inom branschen, där tre strategier för att hantera ett nytt globalt varumärke har identifierats. Slutligen har varumärkets roll inom branschen blivit av en mer dynamisk karaktär där syftet är att ha ett varumärke som är mest lämpat för de förändringar som skett inom såväl den interna som externa miljön..

This essay discusses organizational culture and focus on corporate creativity and innovation. The aim is to see which organizational factors that foster creativity and innovation in organizations. The essay will provide answer on how organizational culture can encourage creativity and innovation and how organizations can promote the rise of a creative work environment. The research design of this essay is a qualitative case study with interviews at Gotland Energi AB (GEAB). The interviews provided insight in factors that can foster creativity and innovation in organizations.

The transport sector is one of the biggest pollutants in the European Union. In relation to transport policies and environmental policies, intermodal transportation solutions are of high relevance to establish a sustainable transport sector for the future. Intermodality which is defined as smooth transition between transport modes is a key figure for how modal shares are divided between the modes of transportation. The aim of this bachelor?s thesis is to examine the research gap whether policies intended for a specific transport mode affects each other in relation to EU policies intended for intermodality.

Bakgrund: I Sverige ska de statligt ägda bolagen från och med den första januari 2008, upprätta en hållbarhetsredovisning. Motsvarande skyldighet finns inte för icke-reglerade bolag, dessa kan dock frivilligt välja att presentera hållbarhetsinformation. Institutionell teori menar att organisationer inom en institution efterliknar varandra som ett reslutat av samhällets påtryckningar. Regeringens riktlinjer gällande en obligatorisk hållbarhetsredovisning för statliga bolag skulle på så sätt kunna resultera i en indirekt reglering av de icke-reglerade företagen. De undersökta bolagen i denna studie är det statliga bolaget Vattenfall AB samt de icke-reglerade bolagen E.ON Sverige AB, Tekniska Verken i Linköping AB och Mälarenergi AB.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida de fyra undersökningsföretagen kan ha påverkats av Regeringens riktlinjer för en obligatorisk hållbarhetsredovisning för statliga bolag.