Tjejer i årskurs nio är en riskgrupp för att utveckla ohälsa. Två symtom på ohälsa är negativ självbild och dysfunktionell coping. Syftet med studien är att undersöka om det finns specifika samband mellan självbild och coping hos tjejer i årskurs nio. 46 tjejer och 41 killar fyllde i självbildsformuläret Jag tycker jag är och copingformuläret Brief Cope. Resultaten visar på att tjejer med negativ självbild använder sig mer av den dysfunktionella copingstrategin självanklagelse än killar med negativ självbild.

The aim of this study was to increase the knowledge about and deepen our understanding for people who are treated with dialysis in aspects of quality of life and coping strategies. The research questions were: How does the scientific literature describe quality of life and coping strategies from people?s perspective who are treated with dialysis? How does dialysis affect patients and their lives? How/what can the nurses do for people who are treated with dialysis to keep or improve their quality of life. The result is based on eight scientific articles and after interpretation of the result we found six themes that describes how patients have to restructure their lives to a new normal life, how they adapt to a life with dialysis treatment, how dialysis affect their physical condition, witch meaning does the family and others have, how they keep their self-esteem in relation to the dependence of dialysis treatment and which factors are associated with a long life with dialysis..

Syftet med studien var att undersöka om det finns könsskillnader för MS-sjuka när det gäller hur de upplever och hanterar sjukdomen. Vi genomförde en kvalitativ undersökning där tre män och tre kvinnor med MS i åldrarna 30-69 år intervjuades. Vi fann en möjlig skillnad i att kvinnor angav fatigue som sitt första symtom till skillnad från män där det fanns större varians i svaret på frågan. Männen i undersökningen använde sig till något större del än kvinnorna av problemfokuserad coping och nämnde framför allt socialt stöd i form av att andra hjälpte dem att utföra nödvändiga sysslor. Medan kvinnorna till något större del använde sig av emotionellt fokuserad coping och socialt stöd som Copingstrategier..

Hjärttransplantation är en behandlingsmetod som ställer existentiella frågor på sin spets, om gränsen mellan liv och död, kropp och själ, varför det är viktigt att se männsikan ur ett holistiskt perspektiv. Syftet med denna litteratu litterarurstudie var att beskriva vuxna människors upplevelser av att leva med ett donerat hjärta, främst vad gäller tankar och känslor relaterade till det nya hjärtat. Studien baserades på 11 vetenskapliga artiklar som analyserats med kvalitativ innehållsanalys, och resulterade i två kategorier: Tacksamhet, skuld och rädlsa: Påverkan från donatorn och det nya hjärtat. Kategorierna presenterades med subkategorier för att tydliggöra innehållet. Vår slutsats är att hjärttransplanterade har många tankar och upplevelser som behöver bearbetas.

Syftet med föreliggande studie var att få en djupare förståelse för några äldre personers livsberättelser med fokus på livstillfredställelse och livskvalitet. Följande frågeställningar var i fokus: Vilka viktiga händelser lyfter intervjupersonerna fram och hur menar de att dessa händelser har inverkat på deras livssituation? Vilka livsstrategier nämns? Urvalet bestod av två män och två kvinnor i åldern 79-95 år. Formen för intervjuerna var ostrukturerad. Resultatet visade att intervjupersonerna hade en positiv inställning till olika händelser i livet.

Syftet med studien var att undersöka hur manliga elitfotbollspelare (1) upplever stress under sin rehabilitering samt (2) vilka typer av strategier de använder sig av för att minska den upplevda stressen under sin rehabilitering. Elitfotbollspelarna (N=11) med en medelålder på 22 år besvarade en semistrukturerad intervjuguide gällande stress och coping under rehabilitering. Intervjuerna analyserades genom tematisk innehållsanalys. Resultatet visade att elitfotbollspelare upplever störst press och stress från sig själva och att det sociala nätverket är en viktig del för att handskas med upplevd stress. Resultatet visade även att positiv inställning är en viktig komponent för att få ett bra rehabiliteringsutfall.

Att amputera ett ben är en svår förlust för patienten. Syftet var att undersöka hur det är att leva med och anpassa sig till en benamputation. Elva vetenskapliga artiklar utgör grunden i litteraturstudien. Resultatet visade att patienterna upplevde en förlust av den fysiska funktionsförmågan vilket bidrog till att många slutade arbeta. Utseendeförändringen medförde isolering och att många av de tidigare fritidsaktiviteterna lades ned.

The main purpose of this stydy was to evaluate the Aurora clinic (for women afraid of birth/delivery) in the south of Sweden. Questionnaires were sent to 197 women who had contact with the Aurora clinic during 2007 and 2008. The group of participants contained both pregnant women and women who have given birth. A total of 136 women replied. The results showed that both the average age and the level of education of the women were high.

Syftet med studien var att beskriva hur närstående till intensivvårdspatienter upplevde en intensivvårdsavdelning (IVA) med fokus på delaktighet och omvårdnad. I studien intervjuades fem närstående. Intervjuerna analyserades med hjälp av en förenklad variant av meningskodning och tre kategorier som beskrev de närståendes upplevelser av IVA utvecklades. Kategorierna benämndes: "Första intrycket av IVA", Att leva med osäkerhet" och "Att vara delaktig". De närstående upplevde ett inre kaos när deras anhörig vårdades på IVA och använde sig av olika Copingstrategier.

Studiens huvudsyfte var att se om ungdomars psykiska välbefinnande, definierad som frånvaro av psykosomatiska besvär, varierar med deltagande i fritidsaktiviteter, ålder och kön. Tidigare studier har visat på samband mellan vardagsstress och psykologiska avvikelser, uppdelat i form av externaliserat (t.ex. aggressivitet) och internaliserat (t.ex. somatiska besvär) beteende. Ett urval på 746 elever från årskurs 7, 8 och 9 från en nationell undersökning användes för att undersöka relationen mellan psykosomatiska besvär och deltagande i fritidsaktiviteter.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur det är att vara närstående till person med Parkinson sjukdom och att ta reda på hur sjukdomens karaktär påverkar närstående. När någon i familjen drabbas av en kronisk sjukdom drabbas inte bara den sjuke utan hela familjen. Det är viktigt att sjuksköterskan får bättre förståelse och försöker uppmärksamma de närståendes upplevelser och behov. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre huvudkategorierier: Att vara närstående, Copingstrategier som närstående använder i samband med vård av person med Parkinsons sjukdom samt Stöd till närstående/ underlättande faktorer. Resultatet synliggör närståendes svåra situation präglat av sorg, ekonomisk förlust, oro, depression, fysisk trötthet samt aktivitetsbegränsning. Behovet av stöd och information var påtagligt och ansågs som en viktig del av sjuksköterskans roll..

Denna studies syfte var att undersöka betydelsen av en neuropsykiatrisk utredning för föräldrars upplevelse av sitt barn. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem föräldrar vars barn genomgått en neuropsykiatrisk utredning på BUP i Umeå. Det transkriberade materialet analyserades med Interpretative Phenomenological Analysis förändring i föräldrarnas upplevelse av barnet efter utredningen. Föräldrarna upplevde att de fått förklaring, bekräftelse och ny kunskap samt en vidgad empatisk förståelse för barnets svårigheter. Utredningen såg till barnets svårigheter i sin helhet och föräldrarnas frågor och oro blev mötta.

Kvinnor har idag fortfarande huvudansvaret för hem ochfamilj. Många kvinnor upplever svårigheter med att hinnamed de olika rollerna inom arbetsliv, familj och fritid. Alltförmånga upplevda krav kan leda till stress. Mycket forskningtyder dock på att kontroll kan minska upplevelsen av stress. Idenna kvalitativa studie har sju kvinnor med små barnintervjuats för att få en förståelse för hur de upplever sintotala arbetsbörda och om de upplever sin livssituation somstressande.

Syftet med studien är att se hur barn påverkas under uppväxten av att växa upp med missbruk i familjen och se vilka copingsstrategier de använder sig av samt om det funnits någon annan viktig vuxen när mamma eller pappa missbrukat. För att besvara frågeställingarna användes semistrukturerade intevjuer på kvinnor som vuxit upp med missbrukande föräldrar. Intervjuerna har tolkats ur en fenomenologisk inriktning och en kvalitativ metod har använts. Rsultatet har utforskats med innehållsanalys och problematiserats utifrån Bowlbys anknytningsterori. KASAM, Copingstrategier och roller.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur det är att vara närstående till person med Parkinson sjukdom och att ta reda på hur sjukdomens karaktär påverkar närstående. När någon i familjen drabbas av en kronisk sjukdom drabbas inte bara den sjuke utan hela familjen. Det är viktigt att sjuksköterskan får bättre förståelse och försöker uppmärksamma de närståendes upplevelser och behov. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre huvudkategorierier: Att vara närstående, Copingstrategier som närstående använder i samband med vård av person med Parkinsons sjukdom samt Stöd till närstående/ underlättande faktorer. Resultatet synliggör närståendes svåra situation präglat av sorg, ekonomisk förlust, oro, depression, fysisk trötthet samt aktivitetsbegränsning. Behovet av stöd och information var påtagligt och ansågs som en viktig del av sjuksköterskans roll..