Syfte och frågeställningar:Syftet med studien är att utifrån ett könsperspektiv undersöka stress hos elever. Detta ville vi ta reda på genom att besvara följande frågeställningar: Vad är stress för elever, upplever de stress i skolan, hur hanterar de stress samt hur vanligt är psykosomatiska symptom hos elever?Metod:Undersökningen är en studie som utförts med hjälp av enkäter med både fasta och öppna svarsalternativ. Enkätundersökningen genomfördes på två gymnasieskolor på det Samhällsvetenskapliga programmet år 3 där 103 elever ingick i urvalsgruppen. Fördelningen mellan flickorna och pojkarna var 71 respektive 32.

Syftet med denna uppsats var att få ökad förståelse för hur anhöriga till personer med stroke upplever och hanterar sin nya livssituation. Uppsatsen studerar med hjälp av copingteori vilka Copingstrategier de anhöriga använder sig av och om val av Copingstrategier skiljer sig åt mellan män och kvinnor. Detta undersöktes genom fem kvalitativa djupinterjuver varigenom jag fick tillgång till de anhörigas upplevelser. Analysen är uppdelad i tre teman: 1) Parrelation/familj 2) Socialt nätverk 3) Samhällsstöd. Citat ur interjuverna förstärker vad teori och tidigare forskning belyser.

Syftet med denna studie var att utifrån ett salutogent perspektiv undersöka om enhästunderstödd aktivitet med en ridterapeut kan påverka stress- och energinivå samtpositiv och negativ affekt hos individer. Studien belyser om en sådan aktivitet kanfungera som Copingstrategi och ge stressreduktion. En utgångspunkt var också att undersöka könskillnader beträffande stressreaktioner. I studien användes Stress- och energitest samt PANAS-test för pre- och post-mätningar. I studien ingick 69 respondenter, 42 kvinnor och 27 män.

Undersökningens syfte är att undersöka förekomsten av känslor av skuld och skam i arbetslivet. Ambitionen är att med hjälp av en kvalitativ metod få ökad förståelse av hur anställda upplever, hanterar och påverkas av dessa känslor. Den teoretiska grunden bygger på Lewis och Tangneys affektteori. Teorin behandlar bland annat känslan av att inte leva upp till omgivningens mål, normer och förväntningar. Individens attribuering påverkar i hög grad om hon upplever skuld eller skam.

Uppsatsen avser en kvantitativ enkätstudie baserad på BIS/BAS och Brief COPE, med syfte att undersöka olika personlighetsegenskaper genom främst motivationsfaktorer men även Copingstrategier. Urvalsgruppen innefattade anställda på en organisation inom förpackningsindustrin. Eventuell påverkan från motivationsfaktorer gällande val av Copingstrategi undersöktes samt skillnader mellan tjänstemän och kollektivanställda. Resultatet visade inte på några skillnader mellan tjänstemän och kollektivanställda gällande deras skattning av arbetsmotivation. Dock framkom signifikanta skillnader mellan grupperna i användandet av vissa Copingstrategier.

Hedberg, S & Winnow, A. Sjuk humor. En litteraturstudie om humorns betydelse i omvårdnaden. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad 2008. Humor i omvårdnaden kan bidra till att öka välbefinnandet och verka spänningslösande för patienter och sjuksköterskor.

Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att ur ett sjuksköterskeperspektiv beskriva hur humor kan tillämpas i omvårdnad. Syftet besvarades utifrån fyra frågeställningar; När använder sjuksköterskor humor i omvårdnad och vilka effekter får detta? Hur används humor för att hantera arbetssituationen? Vilka hinder finns till att använda humor i omvårdnad? Vilka risker finns med att använda humor i omvårdnad? Studien baserades på analys av åtta vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att humor är en viktig del i omvårdnaden som skapar goda och tillitsfulla relationer, bevarar patienters värdighet och är en effektiv Copingstrategi för sjuksköterskor. Humor stärker samhörighet i arbetslaget.

Hjärttransplantation är en behandlingsform som blir allt vanligare vid allvarlig hjärtsjukdom. Syftet med studien var att beskriva upplevelser, coping strategier och behov av vårdpersonals stöd hos personer som väntar på en hjärttransplantation. Studien var en systematisk litteraturöversikt som baserades på 13 vetenskapliga studier. Utifrån 3 frågeställningar presenterades resultatet i nio huvudfynd. Personer som väntade på en hjärttransplantation upplevde stress och försämrad livskvalitet, använde sig mest av positiva Copingstrategier som optimism samt behövde stöd av vårdpersonal i form av uppmuntran till positiva Copingstrategier och riktade omvårdnadsinterventioner.

Hjärttransplantation är en behandlingsform som blir allt vanligare vid allvarlig hjärtsjukdom. Syftet med studien var att beskriva upplevelser, coping strategier och behov av vårdpersonals stöd hos personer som väntar på en hjärttransplantation. Studien var en systematisk litteraturöversikt som baserades på 13 vetenskapliga studier. Utifrån 3 frågeställningar presenterades resultatet i nio huvudfynd. Personer som väntade på en hjärttransplantation upplevde stress och försämrad livskvalitet, använde sig mest av positiva Copingstrategier som optimism samt behövde stöd av vårdpersonal i form av uppmuntran till positiva Copingstrategier och riktade omvårdnadsinterventioner.

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket är ett stressfyllt yrke, detta har konstaterats genom studier runt om i världen. När kraven som ställs på sjuksköterskan överstiger de egna resurserna som finns att tillgå uppstår stress. För att hantera stressen behövs Copingstrategier. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors Copingstrategier i stressrelaterade arbetssituationer. Metod: En allmän litteraturstudie gjordes där kvantitativa och kvalitativa artiklar analyserades och sammanställdes.

Borderline personlighetsstörning (BPS) är en psykiatrisk diagnos som kännetecknas av emotionell instabilitet och problem med relationer. Både anhöriga och vårdpersonal uttrycker svårigheter i kontakten med en person som har BPS. Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa och belysa forskning och självbiografier som beskriver hur personer med BPS upplever sin livsvärld. För denna studie användes en kombination av två metoder, en litteraturstudie av empiriska studier och analys av självbiografier. Fyra teman utgör resultatet: hur de upplever affekter, att leva med känslomässig smärta.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med amputerat ben. 11 vetenskapliga artiklar analyserades med manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier; att inte vara hel som människa och uppleva kroppen som främmande; att bli begränsad i aktiviteterna; att vara beroende av stöd och hjälp från andra; att känna rädsla för att bli dömd av andra; att återanpassa sig till det dagliga livet efter amputationen. Litteraturstudien visade att personer med amputerat ben upplevde att behovet av stöd var viktigt, att det dagliga livet blev begränsat och att de upplevde sig stigmatiserade av andra människor. Det framkom även att de upplevde fantomkänslor och fantomsmärtor.

En hel del forskning finns inom området cancersjukdomar. Kunskap om personers upplevel-ser av att få återfall i cancer är otillräckliga vad gäller perspektiv på omvårdnad. Syftet med denna litteraturstudie var att studera personers upplevelse att få återfall i cancer. Sex interna-tionellt publicerade vetenskapliga artiklar analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Ana-lysen resulterade i fem kategorier: att vinna kontroll över hälsan och lära sig att leva med sjukdomen, att inte bli hörsammad, att cancern aldrig försvinner och att man blir rädd att dö i förtid, att ha en Gudstro och att få stöd av någon som älskar en inger hopp och att sätta värde på livet och prioritera mer medvetet.

Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor med invandrarbakgrund upplever främlingsfientligt bemötande från patient. Metoden vi har använt för insamling av data och analys är den deskriptiva fenomenologiska humanvetenskapliga metoden enligt Giorgi. Urvalet består av sju legitimerade sjuksköterskor med invandrarbakgrund som är verksamma inom region Skåne. Data har samlats in genom djupintervjuer. Resultat: Det centrala resultatet i studien beskriver att främlingsfientliga åsikter hos en patient kan ta sig uttryck på olika sätt och att informanterna varit allt från mycket ledsna till opåverkade av händelsen. Sex olika Copingstrategier har identifierats. Det organisatoriska stödet efter händelsen anses av informanterna ha varit allt från mycket positivt till helt obefintligt.

Humor är en viktig beståndsdel i människans liv och uppstår ofta spontant utan närmare eftertanke i möten med andra. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva humorns betydelse i omvårdnadsrelationen mellan sjuksköterska och patient. Studien baserades på internationella vetenskapliga artiklar från år 1996 till år 2003. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera de 13 utvalda artiklarna. Analysen resulterade i tre kategorier som visade att humor har stor betydelse som Copingstrategi vid försämrad hälsa, underlättar kommunikation och skapandet av relationer.