Several factors can affect the childbirth experience among parents. Previous research showed that parental education was insufficient. Parents who participated in both regular parental classes and psychoprophylaxis education were more satisfied with the psychoprophylaxis education compared to those who participated in only traditional parental classes. Psychoprophylaxis should be more considered as it could help the woman to handle her pain and contribute to increased self-esteem. The aim was to describe and illustrate the parents' childbirth experiences when psychoprophylaxis was used as childbirth preparation.

The purpose of this study is to increase understanding of how nursing home staff at dementia care facilities interpret, treat and manages sexual behavior of patients. Four group interviews were made with a total of thirteen participants from three different dementia care facilities. The collected material was processed and thematized in pursuance of the research questions of the study. The results were analysed using three concepts from queer theory; heteronormativity, the heterosexual matrix and power, as well as an article about how nursing home staff constructs actions of patients. The results showed that staff member?s assessments about the patient?s sexual behaviours depended on their posture towards the norm of what is considered to be acceptable.

Syftet med studien var att undersöka hur människor upplever och hanterar risken att bli utsatt för hot och våld från klienter i arbetet. En kvalitativ ansats valdes vilket innebär att fokus har lagts på subjektiva upplevelser och erfarenheter av studieområdet. Studien genomfördes gentemot Socialtjänsten från två kommuner och urvalet bestod av intervjuer med elva socialsekreterare vars arbete innehåller myndighetsutövning och kontakt med klienter. Analys av data gjordes enligt induktiv tematisk analys. Resultaten visade att det föreligger en risk att bli utsatt för hot och våld av klienter men den upplevs vara liten.

Syftet med detta arbete har varit att få större insikt i hur en hälsosam arbetssituation kan skapas i förskolan genom att studera förskolepedagogers tankar kring och hanterande av arbetsbelastning och eventuell arbetsrelaterad stress utifrån studiens huvudsakliga frågeställning: hur hanterar de intervjuade pedagogerna arbetsbelastning och eventuell arbetsrelaterad stress? Jag har närmat mig undersökningsområdet med en kvalitativ ansats baserad på intervjuer med två förskollärare från olika förskolor. Som teoretiska redskap för tolkning av studiens resultat har jag använt mig av Sjödins (2012) forskning kring stress i förskolan, Lidholts (1999) hanteringsstrategier samt copingteori. Studien visar att de intervjuade pedagogerna arbetar förebyggande för att skapa en lugnare arbetsmiljö samt reflekterar kring hur situationer med hög arbetsbelastning kan lösas. Vidare förekommer i studien anpassningsstrategier, motstånds- eller kampstrategier samt problem- och känslofokuserad coping som redskap för att hantera arbetets belastning och arbetsrelaterad stress..

Ökande sjuktal ökar behovet av effektiv rehabilitering. För att kunna förbättra dagens rehabiliteringsinsatser krävs en överblick över deras innehåll och resultat. Ett antagande i denna studie var att om kraftskapande årgärder återfanns i en rehabiliteringsprocess skulle detta återspeglas i en upplevelse av empowerment hos dem som rehabiliterats. Studiens syfte var att kartlägga några rehabiliteringsaktörers insatser för att se vad dessa gett för resultat i form av empowerment hos dem som rehabiliterats. Två aktörer studerades, Arbetsförmedlingen och Piteå Kommun.

Antalet patienter inom sjukvården ökar konstant medan det samtidigt sker nerdragningar avpersonalen. Kraven på effektivitet blir allt större och snabba byten mellan patienter är ensituation som personalen allt oftare ställs inför. Kompetens, yrkeskunnande ochförtrogenhetskunskap är några begrepp som har betydelse för att klara av arbetssituationen.Dessutom är det viktigt att hitta en fungerande metod för stresshantering. Syftet med arbetetär att beskriva erfarenheter som undersköterskor inom anestesiverksamhet har av att hanterade tvära kast som uppstår vid snabba byten mellan en akut svårt sjuk eller skadadtraumapatient och en patient med mindre svår sjukdom eller skada. Samt beskriva deomständigheter som kan försvåra eller underlätta hanterandet.

Purpose: The purposes of the current study were to investigate whether there were any differences in the perceptual ability between professional and non-professional ice-hockey players and whether professional players are better at distinguishing, paying attention to and concentrating on what is important during intense physical activity. Method: Twenty male ice-hockey players (10 from both the Swedish first and third divisions) participated in the study. Wingate test were used for physiological measurements while three psychological tests were presented in front of the participants. Stroop, Flanker and Fast counting tests were used to measure perceptual and coping abilities during intense physical activity and the differences between the two groups. Results: Fast counting and Flanker word 2 tests showed a significant difference between the two groups, whereby the professional groups was faster and more accurate than the non-professional group in answering.

Background: Previous research has shown that the understanding and knowledge about the spiritual needs is not given high priority among nursing staff. During the latest years the body and its functions has controlled the healthcare and the spiritual needs has been placed in the background. All humans have spiritual needs that must be satisfied irrespective of religious background. Aim: The aim of this study was to in a caring perspective illustrate patients? spiritual and existential needs in palliative care.

En återkommande debatt rörande kriminalvården är hur man ska kombinera de två grundprinciperna i fängelserna: vård och straff. Om isolering är ett straff i straffet, hur ser då vården ut i anslutning till denna? Få eller inga andra former av frihetsberövande skapar så mycket psykologiskt trauma, med så många symptom på psykisk sjukdom, som isolering gör.I studien undersöktes vilka effekter ofrivillig isolering, under minst två månader, hade på den psykiska och fysiska hälsan, samt vilket stöd tidigare fängelseintagna fått under och efter sin tid av isolering. Dessutom undersöktes vilket stöd den intagne själv hade önskat att få.Resultatet bygger på semistrukturerade intervjuer med tidigare fängelseintagna som ofrivilligt blivit isolerade. Resultatet analyserades med hjälp av tidigare forskning och begreppen ångest, depression, avsaknad av social interaktion samt sociala band till andra.Två av tre respondenter visade tecken på att isoleringen påverkat deras psykiska hälsa mycket negativt.

Syftet med vår studie var att studera trädgårdsterapins roll i människors tillfrisknande från stressrelaterad ohälsa. Studiens frågeställningar var: (1) vilka faktorer beskrivs som stressreducerande i natur och trädgård? (2) på vilket sätt kan personer med stressrelaterad ohälsa bli hjälpta genom trädgårdsterapi? För att besvara våra frågeställningar användes en kvalitativ metod med hjälp av en kunskapsöversikt. Våra analysverktyg har varit KASAM och Coping.Slutsatsen av studien är att trädgård och natur kan stärka återhämtningsprocessen för människor med stressrelaterad ohälsa. Trädgård och natur kan bidra med stressreducerande faktorer som gör att återhämtningen påskyndas och stärks, såsom att hitta lugn, känna trygghet och få utrymme för reflektion.

Att arbeta som sjuksköterska inom intensivvård kan vara mycket stressande. Intensivvårdssjuksköterskor möter ständigt kritiskt sjuka och skadade patienter. Tempot och intensiteten i patientvården och arbetsuppgifterna kan ibland vara överväldigande. Att hantera detta kan ibland vara svårt. Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser och hantering av känslomässigt svåra situationer.

I Sverige finns en fungerande socialförsäkring som skall skyddavid skador och sjukdom men som sittande regering ansågbehövdes förbättras för dem som är sjukskrivna. Under 2008genomfördes en reform för att minska sjukskrivningstiderna ochmånga personer blev då utförsäkrade trots sjukdom och skada.Syftet med studien var att undersöka hur några utförsäkradehanterade beskedet och hur personerna reagerat efter att beslutetom utförsäkring verkställdes.Genom två kvalitativa intervjuer framkom hur dessa personerhanterade att trots sin sjukdom bli ?friskförklarad? och utan rätttill sjukpenning. Det transkriberade materialet analyseradesgenom att finna olika teman som blev huvudrubriker. Begreppsom blev centrala var bland annat oro för ekonomi, extern hjälpoch drivkrafter.Resultatet är att informanterna önskade att fler insatser tillkommitoch att det hade hänt mer under den långa tid som de varsjukskrivna.

Bristande kognitiv förmåga eller ordförråd kan medföra svårigheter för barnet att kunna berätta om sin smärta och sålunda göra smärtan svåridentifierad. Barnet använder sig av lek och sömn för att hantera sin smärta vilket kan göra att smärtan inte uppmärksammas i mötet med ambulanssjukvården. All personal som vårdar barnet behöver ha kunskap att bemöta de fysiska och psykiska behov som föreligger. Smärta är en vanlig orsak till att barnet drabbas av ett sjukdomslidande och vårdlidande i samband med sjukdom och behandling. Syftet var att beskriva ambulanssjuksköterskans erfarenheter av att vårda barn med smärta.

Varje år genomgår cirka 2600 personer i Sverige en benamputation. Orsakerna är oftast trauma, kärlsjukdomar eller tumörsjukdomar. Det är flera delar i livet som påverkas av en amputation, den sociala och fysiska aspekten är två av dessa. Det finns flera olika strategier för att bearbeta förlusten av ett ben. Denna uppsats avser att ge sjuksköterskan en bättre förståelse för patientens situation, vilket gör att sjuksköterskan kan erbjuda en bättre vård till patienten.

Abstract in English:This essay constitutes a case study based upon in-depth interviews held with people who have, or have had, Exhaustion Disorder (ED), concerning their understanding and use of music and sound, encompassing experiences which are both positive and negative. The intention is to document how the illness influences the subjects' music use. The study shows that the respondents intuitively and consciously are using music by regulating, getting in touch with and manifesting their emotions. Music is an important tool in performing self therapy and to achieve a good existential health. Music can also provoke negative physical and mental reactions and affect the general health status for those diagnosed with ED.