Förevarande kvalitativa studie hade som syfte att få fördjupade kunskaper om hur det kan upplevas att komma som ensamt flyktingbarn till ett okänt land, samt hur man idag som vuxen ser tillbaka på dessa upplevelser. Materialet analyserades med hjälp av meningskategorisering i en hermeneutisk ansats och grundade sig på halvstrukturerade intervjuer med fyra finska krigsbarn vilka idag uppnått pensionsålder. Resultatet visade skilda upplevelser vilka kan förstås genom olika bemötanden från fosterfamiljernas sida, hemförhållanden, ålder vid tiden för separation från föräldrarna, vistelsetid i det nya landet eller kontakt med biologiska föräldrar. Upplevelserna förefaller ha verkat traumatiserande för den enskilde individen vilket lett till konsekvenser i vuxen ålder. Koncentrationssvårigheter, separationsångest, rädslor, svårigheter att lita på andra och dålig självkänsla är några av följderna men även positiva konsekvenser såsom anpassningsförmåga, har nämnts i intervjuerna.

Att drabbas av en brännskada är ett stort trauma för patienten med många smärtsamma behandlingar och en lång rehabilitering.  All vård oberoende av karaktär utgår från ett möte med patienten, det vill säga att vård och behandling bygger på en vårdrelation. Det är sjuksköterskans ansvar att genom omvårdnad och ett vårdande förhållningssätt skapa en sådan relation. Det är av intresse att tydliggöra vilka fenomen i omvårdnaden som förklarar graden av tillfredsställelse eftersom det är en central och viktig del i allt vårdarbete för sjuksköterskor och undersköterskor. Syftet: Syftet är att beskriva hur patienten uppfattar omvårdnaden i samband med en brännskada. Metoden: En fenomenografisk metod har använts.

Subject: The Teacher Training Programme, Degree Project in Educational SciencesSödertörn University CollegeAutumn Term, 2006This study titled, Those who feel worst, need help to feel better, is a Degree Project in Educational Sciences for the Teacher Training Programme at Södertörn University College. The purpose of this study is to find out how school introduction for newly arrived refugee children is organized in two schools, considering the fact that many refugee children can suffer from PTSD, Post Traumatic Stress Disorder. The study is qualitative, based on interviews with principals, teachers and students in one junior high school and one high school. The study also reviews literature and research on how to work with children who suffer from PTSD. The results show that lack of national policy for the school introduction and education of refugee children, leads to the fact that school introduction can vary from school to school.

Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att ur ett sjuksköterskeperspektiv beskriva hur humor kan tillämpas i omvårdnad. Syftet besvarades utifrån fyra frågeställningar; När använder sjuksköterskor humor i omvårdnad och vilka effekter får detta? Hur används humor för att hantera arbetssituationen? Vilka hinder finns till att använda humor i omvårdnad? Vilka risker finns med att använda humor i omvårdnad? Studien baserades på analys av åtta vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att humor är en viktig del i omvårdnaden som skapar goda och tillitsfulla relationer, bevarar patienters värdighet och är en effektiv copingstrategi för sjuksköterskor. Humor stärker samhörighet i arbetslaget.

Stadsmissionen i Stockholm initierade denna studie då personalen uppmärksammat en växande grupp unga bostadslösa föräldrar. Sex unga bostadslösa mammors upplevelse av sitt föräldraskap, relation till sitt barn samt egen psykisk hälsa och stress undersöktes genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer samt med enkätinstrumenten CES-D och SPSQ. Intervjumaterialet bearbetades med hjälp av tematisk analys. Åtta teman framkom: Social situation, Egen individuation, De egna föräldrarna, Nätverk, Syn på barnet, Konfliktfyllda eller emotionellt påfrestande situationer mellan mamma och barn, Interaktion med barnet och Coping. Mammorna upplevde att bostadssituationen påverkade föräldraskapet negativt.

Syftet med studien var att ta del av sjukskrivna personers upplevelser av sin rehabilitering. I studien kommer vi att berätta om patienternas tankar kring rehabilitering och patienternas olika målsättningar. Vi har även intresserat oss för vilka strategier informanterna har använt sig av för att få kraft att hantera sin situation. Uppsatsen kartlägger även samhällets olika aktörer vid rehabilitering. Vi har intresserat oss för viktiga komponenter i rehabiliteringsprocessen ur ett patientperspektiv och kommer även att redogöra för vad vi anser vara viktiga faktorer.

Föreliggande studie undersökte samband mellan existentiell kris ochreligiositet i det högsekulära Sverige. De teoretiska utgångspunkternahämtades från coping- och anknytningsteori. Syftet var att undersöka omföräldrar som befann sig i en existentiell kris p.g.a. att de fått ett allvarligtsjukt barn skiljde sig från föräldrar till friska barn i variablerna gudstro,förekomst och frekvens av bön samt bönens innehåll/riktning. Dessutomundersöktes gruppskillnader i samma variabler utifrån subgrupper av ejtroende.

FLUTD - Feline Lower Urinary Tract Disease ? is a complex disease and a common sight in the veterinary setting. Although FLUTD excluding urethral obstruction may be discomforting for the cat and its owner due to symptoms such as periuria, stranguria, hematuria, dysuria and pollakiuria, obstruction presents an acute and potentially lethal form of the disease as a result of uremia and disturbances in fluids, electrolytes and acid-base balances. A study of literature has been performed to investigate the causes of FLUTD with urethral obstruction and the actions available to the owner to avert them. Potential causes of obstructive and non-obstructive FLUTD have been found to include infections, uroliths, urethral plugs, neoplasia, anatomic abnormalities, trauma, neurogenic or iatrogenic causes. Most commonly a cause cannot be identified and the terms idiopathic FLUTD or feline idiopathic cystitis are used. As the mortality rate due to urethral obstruction likely is somewhere around 5.8-8.9% and FLUTD including and excluding urethral obstruction constitute great inconveniences, precautionary measures are warranted.

Narkolepsi är en ovanlig sjukdom där de vanligaste biverkningarna är överhängande trötthet och kataplexi. Med kataplexi menas att kroppens muskulatur förlorar kraft vid upplevelser av starka känslor. Uppsatsen syftar till att undersöka och beskriva hur personer med narkolepsi upplever att livssituationen har förändras efter insjuknandet och de strategier personerna har för att hantera sin vardag. Som teoretisk tolkningsram har copingperspektiv, Gullacksen (1998) och Wright (1983) använts. Empirin består av kvalitativa intervjuer med sex informanter med olika kön och åldrar som haft sjukdomen olika lång tid.

Syftet med studien var att utifrån fem personers erfarenheter av ätstörningar ge exempel på vilka riskfaktorer som varit bidragande vid utvecklingen av ätstörningar, samt att redogöra likheter och skillnader. Exempel på riskfaktorer som förmodas påverka utvecklandet av ätstörningar är kön, ålder, missnöje med vikt och kroppsform, känslor av otillräcklighet, brist på kontroll, dålig självkänsla, det västerländska samhällets ideal, trauma och familjemönster. För att kunna arbeta med preventionsinsatser gentemot ätstörningar bör man identifiera varför vissa individer är mer benägna att utveckla sjukdomen än andra. Metoden som använts var semistrukturerade intervjuer. Analys av datamaterial har skett utifrån en reflexiv ansats, som innebär att fenomenet har studerats och tolkats ur olika synvinklar, samt återgett intervjupersonernas subjektiva berättelser.

Inledning: I dagens läge ligger mycket fokus på teknik inom hörselvården och den del i rehabiliteringen som fokuserar på tankar och känslor har kommit i skymundan. Gruppcounseling är ett sätt att avhjälpa detta på ett kostnadseffektivt sätt. Syfte: Att beskriva och diskutera audiologisk counseling och hur detta kan användas i grupputförande mot vuxna med hörselnedsättning. Fokus ligger på innehålls- och individanpassad counseling. Metod: En litteraturstudie har genomförts.

Barn har olika rädslor och bemästringsstrategier beroende på vilken ålder och utvecklingsfas de befinner sig i. De kan uppleva sjukhus som något hotfullt och skrämmande. Tidigare forskning på barns rädslor har ofta besvarats av andra än de själva vilket har visats sig ge en felaktig bild av deras sjukhusupplevelse. Syftet med denna studie var att beskriva vad barn hade för rädslor i samband med vård på sjukhus och hur de försökte bemästra dem. En litteraturstudie har gjorts baserat på tio kvalitativa studier där barn mellan 3-18 år har intervjuats.

Att bemöta patienter efter en traumatisk händelse kräver goda kunskaper både medicinskt och psykologiskt. Här krävs kunskap i vilka normala processer som pågår samt vilka patologiska tillstånd som kan uppkomma för att kunna ge ett adekvat omhändertagande. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelse av sjuksköterskors bemötande i det akuta omhändertagandet. Studien utfördes som en litteraturstudie där 13 artiklar analyserades. Resultatet visade att patienter uppfattar teknisk kompetens som det viktigaste i det initiala omhändertagandet.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur det är att vara närstående till person med Parkinson sjukdom och att ta reda på hur sjukdomens karaktär påverkar närstående. När någon i familjen drabbas av en kronisk sjukdom drabbas inte bara den sjuke utan hela familjen. Det är viktigt att sjuksköterskan får bättre förståelse och försöker uppmärksamma de närståendes upplevelser och behov. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre huvudkategorierier: Att vara närstående, Copingstrategier som närstående använder i samband med vård av person med Parkinsons sjukdom samt Stöd till närstående/ underlättande faktorer. Resultatet synliggör närståendes svåra situation präglat av sorg, ekonomisk förlust, oro, depression, fysisk trötthet samt aktivitetsbegränsning. Behovet av stöd och information var påtagligt och ansågs som en viktig del av sjuksköterskans roll..

Denna single case studie, med multipel baslinjemätning över beteenden, utvärderade huruvida frekvensen traumarelaterade undvikandebeteenden minskade vid 12 sessioners behandling under 6 veckor med Seeking Safety (en behandlingsmanual med copingstrategier för PTSD och samtidigt missbruk), hos patienter med PTSD som inte bedömts lämpliga/redo att direkt börja traumafokuserad KBT. Därutöver utvärderades huruvida behandling med Seeking Safety, kunde öka villigheten att genomgå traumafokuserad KBT. 4 patienter deltog i studien varav 3 fullföljde behandlingen. Resultaten visade en svag tendens i riktning med hypoteserna, men studiens resultat i sin helhet ger ej stöd för behandlingens effekt hos patientgruppen. Av denna studie går ej att utläsa huruvida behandling med Seeking Safety kan leda till minskning av traumarelaterade undvikande-beteenden..