Bakgrund: Fysiskt trauma är ett av de största hälsoproblemen i världen. Fysiska skador står för 16 % av den globala sjukdomsbördan. Med nya träningsprogram och arbetssätt har kvalitén på vården förbättrats men vanligen följer en psykisk reaktion på traumat som kan kvarstå under lång tid. Syfte: Syftet var att belysa vuxna personers psykiska hälsa efter ett fysiskt trauma. Metod: Uppsatsen är en litteraturöversikt som baseras på 13 vetenskapliga artiklar.

The purpose of this study was to examine the differences and similarities between coping strategies used by individuals with the disability ADHD in childhood and later adulthood. The questions we asked ourselves: Are the individuals using the same form of coping in adulthood as in childhood? What copingstrategies used individuals while growing up? What coping-strategies used the individuals in adulthood? To fulfill the purpose and answer the questions, we used qualitative methods. Interviews were conducted with four adults who have the disa-bility ADHD. The interviews were analyzed by the hermeneutic circle.

The aim of this study was to see if an increased amount of gas could be seen in the small bowel of cats subjected to trauma and if measuring the amount of gas could be of any use in the clinical evaluation of the patient. When the peristaltic waves in the small bowel decreases due to neurological damage or chock the microorganisms of the gut grow in number and possibly produce more gas and toxins. When the cat is stressed it can swallow more air then usual, and the air that is in solution with the chyme in the lumen of the gut separates from the ingesta. When the bowel isn?t moving it becomes easier for bacteria and toxins to penetrate the wall of the gut, and then get access to the bloodstream.

The aim of this study was to study how Swedish youth national football players handle stressful events in sports. A longitudinal questionnaire diary was constructed from a revised version of Nicholls and Polmans (2007) design with the intention of recording in-sport and psychosocial stress, choice of coping strategy and coping effectiveness. The participants were 59 Swedish youth national football players born 1992 observed during a four day national training camp held by the Swedish Football Association. Data were drawn from a quantifying analyzing method. The main result showed that the most common stressors reported were, physical injury or pain, experiencing teammates or opponents to perform better and feeling generally insecure during training camp.

Bakgrund: Patienter som har haft stroke kan uppleva många hinder för välbefinnande. Sjukdomen i sig kan innebära trötthet, depression och olika funktionshinder. Omgivningen kan öka illabefinnandet om den präglas av fördomar, brister i vården och problem i relationer till anhöriga. Coping innebär att hitta bemästringsstrategier som reducerar stress och illabefinnande. Syftet: Att genom självbiografier beskriva hinder och förutsättningar för coping ur ett livsvärldsperspektiv hos människor som haft en stroke.

The field of coping has become more developed during the past decades but there is still a lot to be discovered and discussed. Theories of developmental psychology describe the possibility to map a general developmental structure of how the human mind expands. The aim of this study is to contribute to further research in whether there is a reason why we cope the way we do in relation to age. The questions answered in this study was, what coping two girls, whom lived during the Holocaust, used and how the coping found, were possible to interpret from theories of developmental psychology. In order to answer the questions asked a method called Template Analysis Style and three different theories have been applied.

Arbetslöshet innefattar fler faktorer än brist på arbete och ekonomiska begränsningar. Tidigare studier uppvisar samband mellan arbetslöshet och stressrelaterade sjukdomar och som arbetslös kan upplevelse av kategorisering medverka till känsla av att förlora sin identitet. I denna kvalitativa intervjustudie bestående av sex stycken arbetslösa, kvinnliga deltagare diskuteras olika coping strategiers betydelse för hur situationen som arbetslös hanteras. Datamaterialet har bearbetats induktivt genom meningskoncentrering. Studien visar att stöd från omgivningen samt självförtroende är avgörande faktorer som medverkar till adaptiv, problemfokuserad coping.

Gunnarsson, A & Henriksson, A (2008) Lärare, stress och coping: Om passiva och aktiva copingstrategier. B-uppsats i pedagogik 7,5 hp. Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi. Abstract Syftet med denna undersökning var att utforska vilken coping av passiv och aktiv som lärare på en högskola i Sverige uppger att de använder sig av. Lärares stress och copingstrategier är ett område som har uppmärksammats länge och majoriteten av forskarna på området menar att strategin passiv coping i störst utsträckning används av lärare (Pomaki & Anagnostopoulou, 2003; Rieg et al., 2007, Griva & Joekes, 2003; och Markham, 2000).

Syftet med detta examensarbete var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter som drabbats av trauma. Åtta intensivvårdssjuksköterskor intervjuades. Data analyserades genom kvalitativ tematisk innehållsanalys och resulterade i två teman och sju kategorier. Dessa teman var: att vilja tillgodose behoven och att bära med sig det svåra. Resultatet lyfter fram vikten av att intensivvårdssjuksköterskorna är väl förberedda inför omhändertagandet av en patient som drabbats av trauma som en förutsättning för att förmedla god omvårdnad.

Background:A trauma is a potential life threatening state which demands special resources and optimal care. Trauma doesn't just mean physical violence against the body, it can also put the patient in a psychological crisis. The trauma care in the emergency department is a short and intensive assessment between the patient and the emergency staff, where there is a risk that the patient may feel exposed and uncomfortable. For the nurse to be able to provide security and meet the patients' needs of well-being during the trauma care, the nurse has to try to understand the patients' needs and experiences. Aim: The aim of this study was to illuminate the patient's experiences during trauma care in the emergency department.

To this date there are 14 major armed conflicts, four of which are defined as war. Every day several people come to Sweden as asylum  seekers and refugees looking for a residence permit in Sweden. This paper is about the children who receive a residence permit in Sweden and attend Swedish schools. Many of these children have experienced trauma ? damage to the psyche after a traumatic experience.From two qualitative interviews of a principal and a counselor at a school in Järfälla municipality, and three teachers at the same school, I studied what trauma management at this school looks like.

Tjejer i årskurs nio är en riskgrupp för att utveckla ohälsa. Två symtom på ohälsa är negativ självbild och dysfunktionell coping. Syftet med studien är att undersöka om det finns specifika samband mellan självbild och coping hos tjejer i årskurs nio. 46 tjejer och 41 killar fyllde i självbildsformuläret Jag tycker jag är och copingformuläret Brief Cope. Resultaten visar på att tjejer med negativ självbild använder sig mer av den dysfunktionella copingstrategin självanklagelse än killar med negativ självbild.

The purpose of this study was to examine work related stressors and related coping strategies among case managers at a domestic violence shelter in the United States. We further wanted to examine whether locus of control among the participants could be related to work related stress and coping strategies. Qualitative interviews were performed with eight case managers to gain knowledge about the stressors and coping strategies they used by examining their thoughts, feelings and experiences. The result showed that the case managers experience a number of stressors in their work environment such as system problems (e.g., lack of re¬sources and time pressure) and emotional stress. Coping responses among the case managers included efforts to alter the problem, so called problem focused coping, efforts to control emo¬tions, so called emotions focused coping and social support from colleagues.

Sammanfattning:Denna studie syftar till att fånga upplevelser av hur livet kan förändras i positiv riktning efter bearbetandet av en nära anhörigs suicid, med fokus på posttraumatic growth och positiva förändringar. Studien utgör ett bidrag till forskningsområdet där trauma ses som en möjlig grogrund för gynnsam utveckling hos den drabbade individen. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex personer som alla mist en nära anhörig i suicid. Deltagarna uttryckte PTG inom temana självperception, interpersonella relationer och livsfilosofi. Följande positiva förändringar framkom: förändringar i personligheten, ändrade prioriteringar, möten med människor på ett djupare plan, ny syn på döden, värdesätter tid med familjen mer, djupare glädje och tacksamhet, samt nya möjligheter.

Huvudsyfte med studien var att se om det finns någon skillnad mellan könen avseende stress och copingstrategier. Även samband mellan coping och upplevd stress undersöktes. Försökspersonerna utgjordes av 13 män och 28 kvinnor. Den metod som använts för undersökningen var kvantitativ då syftet var att jämföra svaren inom urvalsgruppen med varandra. Dataanalys gjordes med t-test för oberoende grupper och med partiellkorrelation.