The aim of this study is to explain and try to get an understanding for how women who are partners to substance missusers handle their lifesituation. To fulfill the aim of the study a qualitive method is used with a focus group as a data collection method. The theoretical framework is coping theory and system theory. The results show that women who are partners to substance missusers describe that they have a lifesituation filled with stress and worry. Because of their situation the women create and adjust their behaviors.

Omlokalisering av statlig verksamhet innebär att statliga organisationer flyttar från en ort till en annan. Under 2008 slutförs den största statliga omlokaliseringen i Sverige sedan 1970-talet och detta innebär ett unikt tillfälle att studera en typ av organisationsförändring som är relativt outforskad. Syftet med denna studie var att beskriva hur personalen som valde att inte flytta med organisationen upplevde omlokaliseringen, samt hur de använde coping för att hantera denna organisationsförändring. Induktiv tematisk analys av fyra intervjuer resulterade i fem huvudsakliga teman med underteman. Dessa visade att personalen upplevde omlokaliseringen som påfrestande eftersom den ledde till utanförskap och oro över egen anställningsbarhet.

Syftet med studien var att undersöka: (1) vilka stressorer som elitgolfare exponeras för; (2) hur elitgolfare reagerar på stress samt (3) hur elitgolfare hanterar stress som uppkommer. Totalt deltog tio elitgolfare i studien, av vilka fem var kvinnor och fem var män. En semistrukturerad intervjuguide användes under personliga intervjuer. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet som framkom i denna studie ligger huvudsakligen i linje med den tidigare forskningen som har gjorts inom området där stressreaktioner såsom nedstämdhet och frustration var frekvent förekommande bland elitgolfarna.

Arbetskraven på kvinnor och män är idag högre än tidigare och gränsen mellan arbete och privatliv har mer eller mindre suddats ut, vilket kan påverka hälsan negativt. Tack vare dagens teknik kan anställda vara tillgängliga i en större grad, och arbetet går att utföra på fler ställen än på själva arbetsplatsen. Syftet med den här studien är att undersöka hur individer med aktiva arbeten hanterar balansen mellan arbete och privatliv, och om de med aktiva arbeten kan drabbas av ohälsa på grund av arbetet. Aktiva arbeten innebär de arbeten med hög kontroll och höga krav som enligt Karaseks krav/kontrollmodell är de arbeten som sägs vara de "bästa" arbetena, för att prestera högt utan att drabbas av ohälsa. I den här studien har en kvalitativ undersökning genomförts, i form av intervjuer med sju respondenter som går inom de aktiva arbetena.

Varje år drabbas många unga vuxna av en cancersjukdom. Den stora incidensen av cancersjukdomar i vårt samhälle medför att möten med patienter med cancer sker i hela hälso- och sjukvårdsorganisationen. Med tanke på de starka känslomässiga reaktioner som följer av en cancerdiagnos och hur ungas livssituation påverkas, ligger det hos sjuksköterskor en utmaning i att kunna ge emotionellt stöd som leder till att patienten kan uppleva större hanterbarhet.  Syftet med litteraturstudien var att belysa hur unga vuxna hanterar tankar och känslor vid en cancersjukdom och hur sjuksköterskan kan ge emotionellt stöd relaterat till att bättre kunna hantera krissituationen. Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på 29 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade på tankar och känslor relaterat till cancerdiagnosen, olika strategier för att hantera diagnosen, samt hur erhållet stöd från sjuksköterskan kan leda till bättre hanterbarhet.

BAKGRUND Multipel skleros (MS) är en neurologisk sjukdom som drabbar centrala nervsystemet. Sjukdomen bryter vanligtvis ut i 20-40 årsåldern och ger neurologiska symtom ex. domningar. MS är än så länge obotlig, men sedan i början av 2000-talet finns effektiva bromsmediciner. Fatigue är ett engelskt ord som beskriver den sjukliga trötthet som kan uppträda vid exempelvis MS.

Bakgrund: Historiskt sett är begreppet cancer mycket laddat. Det har förknippats med mycket skuld,lidande utanförskap och död. En ökad förståelse för patienters olika strategier vid livshotandecancersjukdom kan hjälpa sjuksköterskan att stötta och styrka patienten. Sjuksköterskan kantillsammans med övrig sjukvårdspersonal hitta åtgärder som kompletterar patientens strategier för attfå styrka i sin hantering av livssituationen. Relevanta begrepp som beskrivits är palliativ vård, stress ochstressorer, distress och psykologisk distress samt Coping/copingstrategier.

Undersökningen handlade om stress, coping och utbrändhet bland anställda inom den kommunala hemtjänsten. Syftet med undersökningen var dels att undersöka sambanden mellan upplevd stress och tre dimensioner av utbrändhet (emotionell utmattning, cynism och prestationsförmåga), dels att undersöka vilka copingstrategier som är associerade med dessa utbrändhetsdimensioner. Ytterliggare ett syfte var att undersöka om de anställda kunde karaktä-riseras som utbrända. Ett frågeformulär distribuerades till 100 anställda inom den kommunala hemtjänsten i Malmö svarsfrekvensen var 41 %. Stress mättes med Perceived Stress Scale (PSS), coping har mättes med Brief COPE och utbrändhet mättes med Maslachs Burnout Inventory (MBI).

Prostatacancer är den vanligaste tumörsjukdomen bland män som innebär en process där tankar och känslor har sin påverkan. Uppsatsens huvudsyfte har varit att ta reda på hur män som får sin prostatacancer diagnos upplever sin livssituation. Av intresse var att få hur deras identitet påverkats och veta vilka strategier de använder för att göra livet hanterbart. Hela arbetet genomsyrades av den fenomenologiska och den hermeneutiska vetenskapsfilosofiska positionen. Uppsatsen var en kvalitativ studie där halvstrukturerade intervjuer användes.

Bakgrund Av alla kända graviditeter avslutas 15-20 procent med missfall. Vid missfall förlorar kvinnan inte bara ett foster, utan hela sitt liv som framtida mamma. Kvinnan kan uppleva nedstämdhet, förnekelse, ilska, isolering, rädsla, hjälplöshet och misslyckande i samband med missfall. När en individ genomgår svåra känslor, kriser eller problem används psykologiska anpassningsstrategier för att bemästra eller hantera en situation. Coping är ett samlingsnamn på olika anpassningsstrategier.

AbstractAim: The aim of this study was to describe which coping strategies women use when they have been diagnosed with breast cancer. In addition, the purpose was to describe how woman?s self-image changes after a mastectomy. Method: A literature review study has been carried out with a descriptive design. The result of the study included 16 articles which were found in the databases: Cinahl, PubMed, PsycInfo and through manual search.

Forskning om arbetsrelaterad stress och coping är viktig eftersom det påverkar upplevd hälsa. Forskare anser att man bör studera hälsofrämjande faktorer och ge förslag på åtgärder för att minska stress som annars orsakar stort individuellt lidande och kostnader för samhället. Utifrån ett salutogent perspektiv fokuserade denna studie på långtidsfriska undersköterskor på ett akutsjukhus och hur de upplevde stressiga situationer, vilka copingstrategier de använde och förslag på åtgärder för att förbättra arbetssituationen. Åtta halvstrukturerade intervjuer genomfördes, tolkades och bearbetades enligt ett induktivt tematiskt analyssätt. Undersköterskorna beskrev tre övergripande stressorer: tung arbetsbörda, brister i arbetsorganisationen och personalkonflikter vilket är kännetecken för arbetsuppgifter med stora krav och litet kontroll.

Abstrakt: Stress i arbetslivet för sjuksköterskorna har blivit allt vanligare. Sjuksköterskors arbetsmiljö med sjukare patienter, mindre bemanning, minskad kontroll, stöd och återhämtning kan orsaka stress hos sjuksköterskan. Stress definieras som en obalans mellan de krav som ställs på individen och dess förmåga att hantera dem. En hanteringsstrategi är coping vilket innebär hur en individ bemästrar påfrestande situationer. Syfte: Syftet med studien var att studera hur sjuksköterskor vid en akutvårdsavdelning upplever och hanterar stressiga situationer. Metod: En kvalitativ ansats valdes i form av intervjuer som analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i tre domäner; orsaker till stress, hantering av stress och konsekvenser av stress. Studiens resultat visade att den främsta orsaken till upplevd stress för sjuksköterskorna var när de inte hade kontroll på situationen.

Syftet var att genom en deskriptiv litteraturstudie identifiera troliga stressorer bland sjuksköterskor i deras yrkesverksamhet på sjukhus i Europeiska länder samt vilka copingstrategier de använder sig av för att hantera stressen. Vidare var syftet att undersöka vilken relevans undersökningsgruppen har i förhållande till valda artiklars syfte och frågeställningar. Ur de 14 granskade artiklarna utläste författarna tio olika grupper för stressorer vilka i storleksordning med den mest förekommande/vanligaste var ?Relationer?, därefter följer i fallande ordning; ?Kontroll?, ?Osäkerhet?, ?Arbetskrav/överbelastning?, ?Personliga förväntningar/tvetydighet?, ?Arbetsmiljö?, ?Emotionella påfrestningar?, ?Arbetsledning?, ?Tidspress? samt ?Missnöje?. Ur sex av de granskade artiklarna kunde författarna utläsa vilka copingstrategier som användes, vilka var olika typer av känslofokuserad- och problemfokuserad coping.

Varje år insjuknar i Sverige omkring 50 000 människor i cancer. Det innebär att ungefär var tredje svensk kommer att drabbas av cancer under sitt liv. Ett cancerbesked framkallar starka känslor hos patienten. För att kunna bemästra känslorna samt hantera situationen tillämpar patienten någon form av coping. I svensk forskningslitteratur beskrivs coping som vad en person gör för att handskas med olika stressorer i vardagen samt vilka resurser personen i fråga har för att ta sig an problemen.