Hot och våld på arbetsplatsen är ett fenomen som under de senaste årtiondena lyfts fram av forskning som ett återkommande och påtagligt problem inom den sociala sektorn. Denna studie syftar till att undersöka i vilka situationer anställda inom tvångsvården upplever sig utsatta av sina klienter. Vidare undersöks även vilka konsekvenser denna utsatthet kan medföra för den anställde. För att finna svar på syftet valdes en kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer. Det är den mest passande metoden för att söka svar på syftet utifrån respondenternas perspektiv.

The purpose of this study is to dig deeper into the perceptions regarding diversity - and the ambition to achieve increased such - among those who have participated in the Swedish Public Service diversity coach education. Furthermore, the aim is also to problematize, and increase the awareness of, different outlooks on diversity and its practical usage. All in all, ten so called ?Zebra coaches? have been interviewed for this study. The empirical material has been analysed through a theoretical framework that problematizes the constructs of inequality, based on gender, ethnicity, race, class, etc., on different levels.

På en minnesmottagning på ett universitetssjukhus i mellersta Sverige förs det en diskussion om att sjuksköterskan ska träffa patienten vid uppföljande besök efter att demensdiagnos delgivits. Det finns idag inga lokala riktlinjer för vad som skulle ingå i ett sådant besök. Inom andra medicinska specialiteter finns redan rutinen med uppföljande besök hos sjuksköterska och det är uppskattat bland patienter.I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom framgår bland annat att vården ska vara personcentrerad och att anhöriga ska få stöd. Syftet med föreliggande studie var att belysa hur personer med demenssjukdom och deras anhöriga upplever sin situation.Metoden som valdes var forskningsöversikt. Inkluderade artiklar skulle handla om mild till måttlig demens och övervägande om Alzheimer.

1 juli 2008 trädde en förändrad sjukförsäkring i kraft där syftet är att effektivisera sjukskrivningsprocessen och därmed öka möjligheterna för sjukskrivna att återgå i arbete. Kritik har riktats mot lagen och dess kommande konsekvenser angående individers arbetsförmåga. Individer som bedöms ha viss arbetsförmåga men inte tillräcklig för att få ett arbete kan komma att hänvisas till kommunernas försörjningsstöd. De flesta individer som råkar i ekonomiska svårigheter kan få psykiska problem bland annat i form av ökad stress. Individer som redan har psykiska problem och dessutom får ekonomiska svårigheter råkar då dubbelt illa ut.

AbstractAt the UN Conference on Environment and Development in 1992 the nations stated that traditional environmental policies were not sufficient to handle the multidimensional challenges posed by sustainable development. Governments needed to broaden their political decision making procedures in order to coordinate and integrate environmental, social and economic policies. Therefore a new tool was introduced in Agenda 21, National Strategies for Sustainable Development (NSDS). The aim of an NSDS would be to bring together actors from all parts of society to jointly reach a consensus on how to work towards the vision of a sustainable society. An NSDS would be seen as a strategic tool to help focus national policies for SD.

Att självskadebeteende är ett fenomen som förekommer hos kvinnor står klart för många av oss. Det är den bilden vi möter i den samhälleliga debatten och i media. Vi som uppsatsförfattare blev nyfikna på huruvida självskadebeteende även förekommer hos unga män och efter ett digert granskande av tidigare forskning stod det klart för oss att så var fallet. Varför talas det då aldrig om denna sida av problematiken? Är denna typ av ohälsa bland unga män ett okänt fenomen även hos professionella? Syftet med vår studie är att genom en diskursanalys bringa klarhet i varför unga mäns självskadebeteende osynliggörs vilket vi anser att det görs.

SyfteStudiens övergripande syfte var att undersöka vilka skäl som finns till att avstå från hälsotester genomförda inom företagshälsovård. För att synliggöra och öka förståelsen för dessa skäl, var studiens delsyften att undersöka bortfallsgruppens inställning till hälsotesteroch hälsosatsningar, där hälsotester ingår som en del.MetodGenom kontakt med Liv&Lust AB och Preem Petroleum AB gavs möjlighet attgenomföra en studie av bortfallsgruppen, dvs. de individer som arbetar på Preem, Huvudkontoret på Gärdet i Stockholm, och som avstått från att, på frivillig basis, deltaga i Liv&Lust Första Hälsoplantest under 2002-2003. En kvalitativ intervju genomfördes med nio personer ur bortfallsgruppen under våren 2003 på Preem:s huvudkontor. Intervjuerna var halvstrukturerade och deras längd varierade mellan cirka 35 till cirka 60 minuter.  Resultaten kategoriserades först efter meningsbärande utsagor och analyserades därefter utifrån Antonovskys KASAM-modell innehållande de tre komponenterna: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.ResultatEn vanlig orsak som uppgavs som skäl till att avstå från Hälsoplantest var tidsbristpga.

SyfteStudiens övergripande syfte var att undersöka vilka skäl som finns till att avstå från hälsotester genomförda inom företagshälsovård. För att synliggöra och öka förståelsen för dessa skäl, var studiens delsyften att undersöka bortfallsgruppens inställning till hälsotesteroch hälsosatsningar, där hälsotester ingår som en del.MetodGenom kontakt med Liv&Lust AB och Preem Petroleum AB gavs möjlighet attgenomföra en studie av bortfallsgruppen, dvs. de individer som arbetar på Preem, Huvudkontoret på Gärdet i Stockholm, och som avstått från att, på frivillig basis, deltaga i Liv&Lust Första Hälsoplantest under 2002-2003. En kvalitativ intervju genomfördes med nio personer ur bortfallsgruppen under våren 2003 på Preem:s huvudkontor. Intervjuerna var halvstrukturerade och deras längd varierade mellan cirka 35 till cirka 60 minuter.  Resultaten kategoriserades först efter meningsbärande utsagor och analyserades därefter utifrån Antonovskys KASAM-modell innehållande de tre komponenterna: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.ResultatEn vanlig orsak som uppgavs som skäl till att avstå från Hälsoplantest var tidsbristpga.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstånd påverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver särskilt stöd av föräldrarna under hela deras levnadsår. Barn med autismspektrumtillstånd är personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ påverkan på föräldrarna. Autismspektrumtillstånd är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning där personen har ett annorlunda sätt att ta in, bearbeta och tolka information.

SyfteStudiens övergripande syfte var att undersöka vilka skäl som finns till att avstå från hälsotester genomförda inom företagshälsovård. För att synliggöra och öka förståelsen för dessa skäl, var studiens delsyften att undersöka bortfallsgruppens inställning till hälsotesteroch hälsosatsningar, där hälsotester ingår som en del.MetodGenom kontakt med Liv&Lust AB och Preem Petroleum AB gavs möjlighet attgenomföra en studie av bortfallsgruppen, dvs. de individer som arbetar på Preem, Huvudkontoret på Gärdet i Stockholm, och som avstått från att, på frivillig basis, deltaga i Liv&Lust Första Hälsoplantest under 2002-2003. En kvalitativ intervju genomfördes med nio personer ur bortfallsgruppen under våren 2003 på Preem:s huvudkontor. Intervjuerna var halvstrukturerade och deras längd varierade mellan cirka 35 till cirka 60 minuter.  Resultaten kategoriserades först efter meningsbärande utsagor och analyserades därefter utifrån Antonovskys KASAM-modell innehållande de tre komponenterna: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.ResultatEn vanlig orsak som uppgavs som skäl till att avstå från Hälsoplantest var tidsbristpga.

The purpose of this study has been to investigate the prospects for identifying and prosecuting individuals suspected of war crimes, within the process of exclusion from refugee status under article 1F(a) of the 1951 Refugee Convention, and using subsequent mechanisms for extradition or prosecution in international criminal law. A number of principles within human rights law and public international law have been advocated by the UNCHR and several human rights NGOs as necessary for a thorough application of the exclusion clauses; one that takes individual responsibility into account and upholds the aims and purposes of the exclusion clauses. There is a discussion as to whether specialised or accelerated exclusion procedures are justified for reasons of security and efficiency, or if they put the rights of the individual at risk and limit the opportunities for gathering information to support investigation and prosecution of the crime in question. Apart from the instruments of asylum law and procedure that have emerged within the EU harmonisation process, there are no general, binding rules on the procedural aspects of the exclusion clauses. One principle that regulates the consequences for the individual of exclusion from refugee status and decisions on extradition is, however, the principle of non-refoulement.

I Sverige drabbas närmare 8000 kvinnor av bröstcancer varje år. Bröstcancer är vanligast hos kvinnor över 40 år och utgör 30 % av alla cancersjukdomar hos kvinnor. Cirka 25 % av alla bröstcancerformer är HER2 (human epidermal growth factor receptor) -positiva. HER2-positiv bröstcancer resulterar i en aggressiv fenotyp och en väldigt dålig prognos.  Varje år får cirka 1300 ? 1400 bröstcancerpatienter en spridning av sin sjukdom.

Bakgrund: När sjukdom inte längre går att bota övergår vården från att vara kurativ till att vara palliativ. Begreppet palliativ innebär att lindra och vården handlar om att främja patientens upplevelse av livskvalitet genom fysiska, psykiska, sociala, andliga, och existentiella dimensioner. Coping är ett centralt begrepp som innebär strategier för att handskas med svåra situationer och hoppet är en viktig sådan faktor. För patienter i livets slutskede kan hoppet bestå av allt från att bli botad till att leva ett normalt vardagsliv. Lidande är ytterligare ett centralt begrepp, som kan ha kroppsliga och existentiella dimensioner och är inte enbart kopplat till sjukdom.

Bakgrund: Gynekologisk cancer drabbar ungefär 2800 kvinnor i Sverige varje år och är därmed bland kvinnor den näst största diagnosgruppen efter bröstcancer. Denna cancerform drabbar ett mycket privat område vilket innebär att den ofta omges av starka känslor och upplevs som svår att prata om.   Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors fysiska och psykosociala upplevelse av att ha överlevt gynekologisk cancer. Metod: En litteraturstudie har gjorts utifrån granskning av åtta vetenskapliga artiklar. Via en manifest innehållsanalys har fyra huvudteman identifierats.Resultat: Att leva i en förändrad kropp: kvinnorna lever med en del kvarstående kroppsliga förändringar till följd av sjukdom och behandling. Det handlar om såväl konkreta fysiska symtom, men även om hur de här förändringarna påverkar kvinnorna, känslomässigt och psykosocialt. Ensamhet i mötet med sig själv och andra: kvinnornas upplevelse av överlevandet som en ensam process och avsaknad av stöd från närstående och sjukvård.

AbstractAt the UN Conference on Environment and Development in 1992 the nations stated that traditional environmental policies were not sufficient to handle the multidimensional challenges posed by sustainable development. Governments needed to broaden their political decision making procedures in order to coordinate and integrate environmental, social and economic policies. Therefore a new tool was introduced in Agenda 21, National Strategies for Sustainable Development (NSDS). The aim of an NSDS would be to bring together actors from all parts of society to jointly reach a consensus on how to work towards the vision of a sustainable society. An NSDS would be seen as a strategic tool to help focus national policies for SD.