Introduction: Basic Body Awereness Therapy (BBAT) is a treatment developed to treat different kinds of psychiatric diagnoses, but also to prevent the emergence of any other unhealthy conditions. The treatment is aimed to increase the body control and conscious breathing but also requires mental awareness.Aim: The aim of this study is to, based on social cognitive theory, describe patients' experiences of BBAT performed as group therapy.Method: The study design was qualitative with an inductive approach. Five people were interviewed after a BBAT group treatment in primary care. The data was collected by individual interviews with semi-structured questions and the interviews were analysed by qualitative content analysis.Result/Conclusion: The participants experienced increased body awareness and implemented BBAT strategies even though the treatment frequency was insufficient. BBAT was described as helpful used to regulate intensity level, stress management and facilitate breathing.

Uppsatsen avser en kvantitativ enkätstudie baserad på BIS/BAS och Brief COPE, med syfte att undersöka olika personlighetsegenskaper genom främst motivationsfaktorer men även copingstrategier. Urvalsgruppen innefattade anställda på en organisation inom förpackningsindustrin. Eventuell påverkan från motivationsfaktorer gällande val av copingstrategi undersöktes samt skillnader mellan tjänstemän och kollektivanställda. Resultatet visade inte på några skillnader mellan tjänstemän och kollektivanställda gällande deras skattning av arbetsmotivation. Dock framkom signifikanta skillnader mellan grupperna i användandet av vissa copingstrategier.

Tidigare forskning har påvisat vilken positiv verkan olika sorters samarbeten har på innovationer. Interorganisatoriska samarbeten är ett samlingsnamn för olika typer av samarbeten mellan organisationer och dessa kan exempelvis vara nätverk, allianser och forsknings- och utvecklingssamarbeten där det sistnämnda behandlas i vår studie. Organisationer som är involverade kompletterar varandra istället för att konkurrera med varandra. Interorganisatoriska samarbeten uppstår när organisationer söker effektivitet och konkurrensfördelar. Genom att ingå i ett interorganisatoriskt samarbete uppstår en samarbetsfördel som uppnås genom att organisationerna kan tillverka och bistå med olika faktorer som andra organisationer inte kan eller har möjlighet till.

Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att ur ett sjuksköterskeperspektiv beskriva hur humor kan tillämpas i omvårdnad. Syftet besvarades utifrån fyra frågeställningar; När använder sjuksköterskor humor i omvårdnad och vilka effekter får detta? Hur används humor för att hantera arbetssituationen? Vilka hinder finns till att använda humor i omvårdnad? Vilka risker finns med att använda humor i omvårdnad? Studien baserades på analys av åtta vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att humor är en viktig del i omvårdnaden som skapar goda och tillitsfulla relationer, bevarar patienters värdighet och är en effektiv copingstrategi för sjuksköterskor. Humor stärker samhörighet i arbetslaget.

Stadsmissionen i Stockholm initierade denna studie då personalen uppmärksammat en växande grupp unga bostadslösa föräldrar. Sex unga bostadslösa mammors upplevelse av sitt föräldraskap, relation till sitt barn samt egen psykisk hälsa och stress undersöktes genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer samt med enkätinstrumenten CES-D och SPSQ. Intervjumaterialet bearbetades med hjälp av tematisk analys. Åtta teman framkom: Social situation, Egen individuation, De egna föräldrarna, Nätverk, Syn på barnet, Konfliktfyllda eller emotionellt påfrestande situationer mellan mamma och barn, Interaktion med barnet och Coping. Mammorna upplevde att bostadssituationen påverkade föräldraskapet negativt.

Syftet med studien var att ta del av sjukskrivna personers upplevelser av sin rehabilitering. I studien kommer vi att berätta om patienternas tankar kring rehabilitering och patienternas olika målsättningar. Vi har även intresserat oss för vilka strategier informanterna har använt sig av för att få kraft att hantera sin situation. Uppsatsen kartlägger även samhällets olika aktörer vid rehabilitering. Vi har intresserat oss för viktiga komponenter i rehabiliteringsprocessen ur ett patientperspektiv och kommer även att redogöra för vad vi anser vara viktiga faktorer.

Companies show interest in agile methods, but this can be challenging since these methods to a certain degree stand against traditional project methods. If the use of agile methods increase it is of importance to clarify what mechanisms that are significant to a successful result. The aim of this study is to clarify the role of the scrum master regarding conflict management in agile groups. The goal of the study is to better prepare the ScrumMaster to be ready to help the group in a conflict situation. In this examination a qualitative method has been used where five scrum masters, active in agile projects, have been interviewed about their role in conflict management.

Föreliggande studie undersökte samband mellan existentiell kris ochreligiositet i det högsekulära Sverige. De teoretiska utgångspunkternahämtades från coping- och anknytningsteori. Syftet var att undersöka omföräldrar som befann sig i en existentiell kris p.g.a. att de fått ett allvarligtsjukt barn skiljde sig från föräldrar till friska barn i variablerna gudstro,förekomst och frekvens av bön samt bönens innehåll/riktning. Dessutomundersöktes gruppskillnader i samma variabler utifrån subgrupper av ejtroende.

Narkolepsi är en ovanlig sjukdom där de vanligaste biverkningarna är överhängande trötthet och kataplexi. Med kataplexi menas att kroppens muskulatur förlorar kraft vid upplevelser av starka känslor. Uppsatsen syftar till att undersöka och beskriva hur personer med narkolepsi upplever att livssituationen har förändras efter insjuknandet och de strategier personerna har för att hantera sin vardag. Som teoretisk tolkningsram har copingperspektiv, Gullacksen (1998) och Wright (1983) använts. Empirin består av kvalitativa intervjuer med sex informanter med olika kön och åldrar som haft sjukdomen olika lång tid.

The cell cycle is the time a cell spends between two cell divisions. The cell cycle includes several parallel processes, all of which must be completed before a cell is mature for dividing. In the first place, all subcomponents (RNA, protein and membrane lipids) need to double in quantity and this occurs continuously through the cell cycle. Furthermore, the genome and some chromosomal proteins must double and this take place during a limited interval in the middle of the cell cycle (S-phase). On either side of the S-phase are two "gaps" which is called G1 and G2. When the cell has passed a point in the G-phase they are irreversibly programmed to progress through the remaining of the cell cycle and will undergo the next cell division. When a cell have passed a point in the G1 phase, approximately four hours after mitosis, a normal cell is in a state of indecision.

Inledning: I dagens läge ligger mycket fokus på teknik inom hörselvården och den del i rehabiliteringen som fokuserar på tankar och känslor har kommit i skymundan. Gruppcounseling är ett sätt att avhjälpa detta på ett kostnadseffektivt sätt. Syfte: Att beskriva och diskutera audiologisk counseling och hur detta kan användas i grupputförande mot vuxna med hörselnedsättning. Fokus ligger på innehålls- och individanpassad counseling. Metod: En litteraturstudie har genomförts.

Barn har olika rädslor och bemästringsstrategier beroende på vilken ålder och utvecklingsfas de befinner sig i. De kan uppleva sjukhus som något hotfullt och skrämmande. Tidigare forskning på barns rädslor har ofta besvarats av andra än de själva vilket har visats sig ge en felaktig bild av deras sjukhusupplevelse. Syftet med denna studie var att beskriva vad barn hade för rädslor i samband med vård på sjukhus och hur de försökte bemästra dem. En litteraturstudie har gjorts baserat på tio kvalitativa studier där barn mellan 3-18 år har intervjuats.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur det är att vara närstående till person med Parkinson sjukdom och att ta reda på hur sjukdomens karaktär påverkar närstående. När någon i familjen drabbas av en kronisk sjukdom drabbas inte bara den sjuke utan hela familjen. Det är viktigt att sjuksköterskan får bättre förståelse och försöker uppmärksamma de närståendes upplevelser och behov. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre huvudkategorierier: Att vara närstående, Copingstrategier som närstående använder i samband med vård av person med Parkinsons sjukdom samt Stöd till närstående/ underlättande faktorer. Resultatet synliggör närståendes svåra situation präglat av sorg, ekonomisk förlust, oro, depression, fysisk trötthet samt aktivitetsbegränsning. Behovet av stöd och information var påtagligt och ansågs som en viktig del av sjuksköterskans roll..

Denna single case studie, med multipel baslinjemätning över beteenden, utvärderade huruvida frekvensen traumarelaterade undvikandebeteenden minskade vid 12 sessioners behandling under 6 veckor med Seeking Safety (en behandlingsmanual med copingstrategier för PTSD och samtidigt missbruk), hos patienter med PTSD som inte bedömts lämpliga/redo att direkt börja traumafokuserad KBT. Därutöver utvärderades huruvida behandling med Seeking Safety, kunde öka villigheten att genomgå traumafokuserad KBT. 4 patienter deltog i studien varav 3 fullföljde behandlingen. Resultaten visade en svag tendens i riktning med hypoteserna, men studiens resultat i sin helhet ger ej stöd för behandlingens effekt hos patientgruppen. Av denna studie går ej att utläsa huruvida behandling med Seeking Safety kan leda till minskning av traumarelaterade undvikande-beteenden..

The aim of the study was to gain a better understanding of how some people aged between 20-35 years? experience Facebook in relation to identity creation, communication and stress. The analysis is drawn from seven semi-structured interviews with a sample of Facebook members, four women and three men aged 20-35 years and during the interviews respondents answered questions based by the following topics. Does Facebook allow changing identities? In what way is Facebook a communication tool for enabling relationships? How can Facebook be related to stress and coping? The results showed that respondents perceived Facebook as an easy means of communication and maintaining relationships.