Investerare, som använder trendstrategier, försöker tolka andra investerares över- eller underreaktioner på nytillkommen finansiell information. Överreaktioner på kort sikt och underreaktioner på lång sikt kan skapa rekyleffekter som kallas för contrarianeffekter. Genom att använda dessa effekter försöker investeraren att skapa en contrarianstrategi för överavkastning i sin aktieportfölj.Studiens syfte är att undersöka Contrarianstrategiers överavkastning på Stockholmsbörsen mellan 1994 och 2009 ur ett småspararperspektiv. För att resultat ska spegla en småsparares vardag på ett realistiskt sätt har hänsyn till beskattning, transaktionskostnader, utdelning och blankningsmöjligheter tagits. Vidare har även strategiernas avkastningsmöjligheter med avseende på börstrend undersökts.

Syftet med uppsatsen är att utreda om en långsiktig överreaktion kan påvisas på Stockholmsbörsen. Vi diskuterar även olika bakomliggande orsaker till våra resultat. Undersökningen genomförs med en metod som utvecklades av De Bondt och Thaler, vilken vi delvis vidarutvecklar. Vi utreder huruvida en contrarianstrategi ger en positiv överavkastning. Vår test av överreaktionshypotesen görs på lång sikt (3 år) under perioden 1950 till 1997 med tre olika Contrarianstrategier.

Syfte Att undersöka om det går att nå överavkastning gentemot OMXS30 på Stockholmsbörsen genom en högfrekvent contrarianstrategi och vilka faktorer en eventuell överavkastning beror på. Metod I vår studie valde vi att undersöka de 30 mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen. Högfrekvent aktiedata har inhämtats från databasen STORQ. En portfölj skapas varje dag med de fem aktier som presterat sämst från börsens öppning till klockan 12.00. Portföljerna hålls sedan fram till att börsen stänger klockan 18.00.

Börshandlade fonder (ETF:er) blir alltmer populära som spar- och investeringsalternativ. Antalet ETF:er och variationen av dessa ökar stadigt. Denna studie ser på ETF:er likställda aktier (ur ett värdepappersperspektiv) och syftar till att applicera momentumstrategier på den amerikanska ETF-marknaden, likt Jegadeesh och Titman (1993), för att testa sambandet mellan ETF:ers kapitalvärde och riskjusterad överavkastning, estimerat genom Jensens alfa. Med utgångspunkt från Banz (1981) som visar på samband mellan investeringar i småbolagsaktier och högre riskjusterad avkastning (än motsvarande investeringar i stora bolags aktier). Testet har baserats på portföljer sammansatta på momentum- och Contrarianstrategier för att utröna om en ETFs storlek på kapitalvärde är avgörande för en ETFs avkastning.

Title: Overreaction on the Swedish stock market Seminar date:2008-01-30 Course:Nek K01- Bachelor Thesis in Economics (15 ETCS) Authors: Advisor:Oskar Herbe and Ludvig Persson Hossein Asgharian Key Words:Overreaction, Anomalies, Market Efficiency, Contrarian investment strategies Purpose:The purpose of this thesis is to test if the overreaction hypothesis as originally described by De Bondt and Thaler is a good explanation model for the Swedish stock market. Further, our intension is to divide the stock market into three segments by company size, in terms of market capitalization, to control for size effects. Method:We have conducted this study by analyzing Swedish stock data in the period of 1989-2007. Within this time span, using overlapping formation periods, we have constructed two types of portfolios, winner portfolios and looser portfolios. The portfolios represent the 30 per cent best performing respectively worst performing stocks in terms of returns.