Syfte Att undersöka om det går att nå överavkastning gentemot OMXS30 på Stockholmsbörsen genom en högfrekvent Contrarianstrategi och vilka faktorer en eventuell överavkastning beror på. Metod I vår studie valde vi att undersöka de 30 mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen. Högfrekvent aktiedata har inhämtats från databasen STORQ. En portfölj skapas varje dag med de fem aktier som presterat sämst från börsens öppning till klockan 12.00. Portföljerna hålls sedan fram till att börsen stänger klockan 18.00.

Syftet med uppsatsen är att utreda om en långsiktig överreaktion kan påvisas på Stockholmsbörsen. Vi diskuterar även olika bakomliggande orsaker till våra resultat. Undersökningen genomförs med en metod som utvecklades av De Bondt och Thaler, vilken vi delvis vidarutvecklar. Vi utreder huruvida en Contrarianstrategi ger en positiv överavkastning. Vår test av överreaktionshypotesen görs på lång sikt (3 år) under perioden 1950 till 1997 med tre olika Contrarianstrategier.

Investerare, som använder trendstrategier, försöker tolka andra investerares över- eller underreaktioner på nytillkommen finansiell information. Överreaktioner på kort sikt och underreaktioner på lång sikt kan skapa rekyleffekter som kallas för contrarianeffekter. Genom att använda dessa effekter försöker investeraren att skapa en Contrarianstrategi för överavkastning i sin aktieportfölj.Studiens syfte är att undersöka Contrarianstrategiers överavkastning på Stockholmsbörsen mellan 1994 och 2009 ur ett småspararperspektiv. För att resultat ska spegla en småsparares vardag på ett realistiskt sätt har hänsyn till beskattning, transaktionskostnader, utdelning och blankningsmöjligheter tagits. Vidare har även strategiernas avkastningsmöjligheter med avseende på börstrend undersökts.