Klimatet uppmärksammas under 2000-talet på ett sätt som saknar motstycke i historien. Klimatförändringarnas omfattning och konsekvenser undersöks och debatteras. Frågan befinner sig högt upp på den politiska agendan och spelar en allt viktigare roll i världsekonomin. Behovet av en respons är överhängande. FoU har en viktig roll att spela i framtagandet av adekvata innovationer för att respondera och bromsa den negativa utvecklingen.

I vårt arbete har vi undersökt hur perspektivet hållbar utveckling framträder i tre historieläroböcker för gymnasiet: Alla tiders historia Maxi, Perspektiv på historien A och Epos historia ? För gymnasieskolans kurs A och B. Dessutom har vi, utifrån historiedidaktisk teori kring begreppet historiemedvetande, klarlagt i vilken utsträckning de undersökta läroböckerna kan utveckla elevers handlingsberedskap. Vår metod har varit hermeneutisk och i läromedelsanalysen har vi utgått från vår förkunskap om historien, en definition av hållbar utveckling samt teorier om historiemedvetande. Nedslagen som analyserats i böckerna har varit följande: upptäckterna, mellankrigstiden och svensk nutidshistoria. Resultatet visar att perspektivet hållbar utveckling gör sig gällande, dock i olika utsträckning beroende på nedslag och lärobok.

Examensarbete för avläggande av filosofie masterexamen i Kulturvård, 30 hpInstitutionen för kulturvårdGöteborgs universitet2013:31.

Läraryrkets ställning är ett återkommande tema i dagens debatter om skolan. Denna studie försöker kartlägga hur läraryrkets ställning såg ut på 1800-talet, genom att jämföra enskilda lärares minnesanteckningar med den utbildningshistoriska forskning som finns om ämnet idag, samt genom en internationell jämförelse. Lärarminnena som utgör källmaterialet till denna studie är skrivna av fyra manliga folkskollärare och en kvinnlig småskolelärarinna. Den forskningen som fungerar som den teoretiska ramen för denna studie har avgränsat tre strukturer som formar läraryrket: den sociala strukturen, den kulturella strukturen samt lärares agentskap. Uppsatsens syfte är att öka kunskapen om läraryrkets status under 1800-talet genom att undersöka huruvida dessa strukturer har påverkat lärarens ställning.

This essay is a meta-theoretical study that aims to show normative and ethical implications that might follow from theories concerning representation of traumatic events in four essays from Shoshana Felman and Dori Laub?s Testimony. Crises of Witnessing in Literature, Psychoanalysis, and History and in Hayden White?s essay ?The Modernist Event?. Through a comparative analysis the essay mainly discusses how these writers deal with the problem of narrative.

The Swedish regions are new phenomena, from the start from the new regionalism which started in the 1980´s. The purpose of the thesis is to analyze Region Skåne and Västra Götalandsregionen to come to a conclusion which model of region they are and want to be by using theories of regional identity and identity of politics and see similarities and differences. My research question is: Which of cultural, administrative and functional region are Region Skåne and Västra Götaland striving to construct?   The methods I have used are qualitative text- and content analysis to analyze the regions, by using theories about regional identity and identity of politics. Furthermore, I am using some statistic from SOM-institutet to analyze the regional identity in the regions.   The result show that Region Skåne is constructing a cultural region, because of their strong regional identity and that the politicians are using identity of politics to combine the citizens.

This thesis is about a part of the marquetrytechnique, scorching. Scorching is made by heating up something, put a veneer into the heated substance and make a controlled burning. This technique is old but still used today and have according to me great potential for development. In my work I wanted to give the scorching greater room then I earlier have seen. I wanted the scorching to be the dominant ingredient for a decorative element in a piece of furniture or an interior.

Utgångspunkten för vårt arbete har varit att undersöka om ekologisk mat används som ett verktyg till undervisning i miljöhistoria. Dagens didaktiska forskning kring miljöhistoria motiverar ämnets betydelse på flera plan. I skolans verksamhet är det tänkt att ämnet ska kunna användas för tolkning av de lokala och globala förhållandena i världen. Vi börjar arbetet med att lyfta fram olika forskares motiv för miljöhistoria i skolans verksamhet. På fältet intervjuar vi verksamma lärare och elever för att se hur stora deras kunskaper kring ekologisk mat och svensk jordbrukskultur är.

This essay intends to provide an understanding of the developments in the right of public access and recreational activities in the forests of Sweden, and which factors and prerequisites that have affected this development. The forest and its history, along with recreational development has in many ways shaped today?s rights of public access, but there is also an age-old tradition of public access that has affected how we have used the forest, and that also has enabled the development of outdoor recreation. Many are unaware of this, which causes misunderstanding to appear around the rights of public access and how it is supposed to be used.The essay opens with historical descriptions of public access, the Swedish forest and outdoor recreation, to thereby provide a picture of how these three fields have influenced each other over the centuries. This is followed by a description of the current access rights and the problems associated with those, and a description of other countries' equivalent of the right of public access.

Undersökningens syfte är att utifrån en diskursteoretisk ansats beskriva och analysera bakgrunden till Norrköpings folkparks tillkomst samt folkparksstyrelsens uppfattning om den ideale besökaren under slutet av 1800-talet. Granskningen görs med utgångspunkt från frågorna: med vilka argument resonerade folkparkens styrelse att parken skulle byggas, vad kan man utifrån denna argumentation utläsa om folkparkens funktion och vem var den ideale besökaren enligt folkparksstyrelsen? De resultat som framkommit vid analysen bör ses som tolkningar gjorda utifrån Foucaults teorier om disciplinering och makt.Folkparken var under slutet av 1800-talet en social arena för disciplinering av arbetare. Folkparkens utformning i kombination med tillkomsten av ordningsregler och övervakning kan i det här sammanhanget bl.a. ses som ett led i arbetet med att förändra besökarnas beteende.

The purpose of this thesis has been to examine preventing child sexual abuse in four elementary schools in Stockholm, Sweden. The study is based on qualitative interviews with school counselors. The aim of this thesis was to find out how and if elementary schools in Sweden work with preventing child sexual abuse. The aim was also to examine how the school counselors reason about the schools efforts to prevent child sexual abuse. Their statements was analysed with Foucault?s theory about sexual history to get a deeper understanding for why people reason the way they do when it comes to issues like this.

Migration and giving birth are crucial decisions for animals during their life cycle, which may have lasting consequences on their population demography and fitness. Migration can entail a variety of possible effects for an individual, such as access to high quality food and reduced risk for predation. The moose (Alces alces) in northern Sweden is partially migratory and moose females are known to give birth to one or two calves. The synchrony between time of calving and timing of migration has not been compared before, especially in terms of energy maximizing and time minimizing perspectives, which may provide vital cues for fitness benefits of migration. I investigated effect of timing of birth and individual life history on distance, timing, stopovers and duration of 190 individually marked female moose that have been tracked for multiple years in ten different areas in northern Sweden.

The purpose of this study has been to investigate how frequently, and in witch ways, theories concerning the "late-modern" society are being used in the contemporary research of social work. My thesis is that theories concerning the late-modern society could be useful in social work research, foremost to shed light on, and broaden the understanding of, dilemmas and problems that are specific to the contemporary society. In the study I'm investigating all doctoral dissertations on social work written in Sweden between the years 2003 and 2006, and to execute the study I've applied a text analysis method in four steps. Simplified the four steps of the analysis can be said to investigate, if, how frequent, and in what way theories on the late modern society is being used in social work study. I'm also specifically investigating how problems exclusive to the late-modern society is being taken under consideration in the dissertations.In the analysis of my results I take a critical theory approach and I also discuss if theories on late-modernity is to be seen as a paradigm in the field of social work science.

Denna uppsats behandlar frågan: Hur bör det amerikanska kampanjfinansieringssystemet till val av president reformeras - mot ett system som fokuserar på frihet eller ett system som fokuserar på rättvisa? Som frågeställningen vittnar om är uppsatsen skriven ur ett normativt analysperspektiv där de klassiska värdena frihet och rättvisa i kombination med insamlad data om amerikansk kampanjfinansiering mynnar ut i en analys. Två alternativa väga presenteras, antingen att släppa systemet fritt eller att öka kontrollen för att minska skillnaderna som finns. Argumentationen ger en bild av hur annorlunda systemet skulle kunna se ut givet en förändring. Resultatet påvisar att det amerikanska systemet hade gynnats av att röra sig mot en mer rättvis och kontrollerad finansieringsstruktur.

Uppsatsens ämne är ?Tempusanvändning i skrift ? en jämförelsestudie av första- och andraspråkselever?. Informanterna är sammanlagt 14 elever, varav fyra elever är födda i Sverige samt har minst en svensk förälder; fyra elever är födda i Sverige men vars föräldrar är födda utomlands; fyra elever kom till Sverige innan skolan började; fyra elever kom i år 1-5 och två elever kom i år 6-9. Syftet är att undersöka tempusanvändning i skrift bland första- och andraspråkselever på nationella provet i svenska i år 9. Särskilt undersöks de fyra tempusformerna: preteritum, presens, pluskvamperfekt och perfekt.