Uppsatsen är både ett teoretiskt arbete om stadsodling och en gestaltning av en köksträdgård.Under vintern 2010 åtog sig sju studenter uppdraget att skapa en experimentell köksträdgårdsom en fördjupning och vidareutveckling av 2009 års utformning av köksträdgården vidingången till Wanås skulpturpark. Mitt examensarbete består i att utifrån en jämförande studiemellan teorierna om trädgårdsstäder kring förra sekelskiftet och den nu pågåendediskussionen om hur staden ska odlas utarbeta ett gestaltningsförslag för en del avköksträdgården.Examensarbetet grundar sig i en litteraturstudie över trädgårdsstaden där jag tar avstamp iEbenezer Howards visioner om trädgårdsstäder som en lösning på de problem som uppkomtill följd av förra sekelskiftets snabba urbanisering. När trädgårdsstadsidéerna konkretiseradesi Sverige mellan 1905 och 1930 blev det i form av förstäder och egnahemsträdgårdar. Mycketav de ideologiska utgångspunkterna om självförsörjande småstäder och kollektivt ägd markgick förlorade. Jag har jämfört trädgårdsstadens ursprungliga ideal med de tankar och visionersom finns i dagens stadsodlingsrörelser.

Föryngring av skog är en nödvändig, men kostsam åtgärd och därför är det eftersträvansvärt att hitta en föryngringsmetod som är både kostnadseffektiv och ger en bra föryngring. Ett sätt att få en billigare föryngringsåtgärd är att använda frösådd. Vid en lyckad sådd gör det stora plantuppslaget att plantorna får bra förutsättningar för god kvalitet. Dessa plantor får dessutom bättre rotutveckling och stabilitet än planterade plantor. Användningen av skogssådd är dock begränsad av bl.a.

Genom ökad användning på träningskläder har antibakteriella behandlingar blivit allt vanligare för den allmänna konsumenten. Dessa plagg marknadsförs ofta som antibakte-riella eller luktfria, men det som inte framgår är vilka ämnen som används för att uppnå den luktfria effekten. Vanligt förekommande är de behandlingar som är baserade på oorganiska silversalter. Medan leverantörerna av dessa produkter argumenterar för, argumenterar många miljövetare och forskare på bakterier emot antibakteriella produk-ter då dessa kan ha en skadlig inverkan på vår miljö och hälsa. Rapporten syftar till att ge större kunskap kring miljö- och hälsopåverkan vid användandet av textiler behandlade med silversalter samt till att analysera konsumenters inställning till antibakteriella kläder samt deras användar- och tvättvanor för träningskläder.

SAMMANFATTNING När man i tidigare undersökningar studerat betesgång för mjölkkor har klimatet på betet inte beaktats. En höglakterande ko producerar mycket värme som hon måste avge till sin omgivning för att kunna bibehålla sin kroppstemperatur. De sätt som djuret kan avge värme på är begränsade och påverkas av flera klimatfaktorer samt djurets genetiska och biologiska förutsättningar. Antalet dagar som registreringar gjordes under denna studie blev av flera olika anledningar få, 18 dagar. Klimatet utomhus under studien registrerat som globtemperatur varierade från 22,4 till 34,7ºC. Då djurskyddslagen skall främja djurens hälsa och djurets naturliga beteende fick en grupp 126 höglakterande kor möjlighet att välja uppehållsplats under tiden 26 juli till 11 augusti. 2004. Korna fördes ut på betet vid niotiden på förmiddagen och var därefter fria att gå in och ur stallet efter egen vilja tills de togs in för kvällsmjölkning omkring klockan tre påeftermiddagen.