Titel: Lever varumärket hos anställda? ? En kvalitativ fallstudie om Living the Brand i Friskis&Svettis och MQFörfattare: Carlsson, Sofia och Nilsson, SannaHandledare: Lars PalmExaminator: Ulrika SjöbergUtbildningssäte: Högskolan HalmstadSektion: Hälsa och Samhälle (HOS)Kurs: Medie- och Kommunikationsvetenskap 61-90 hpDelkurs: C-uppsats, 15 hpSpråk: SvenskaÅr: 2010Syfte: Studera Living the Brand:s påverkan på Friskis&Svettis och MQ:s anställda som i sitt dagliga arbete möter kundenTeori: Service management, varumärke, the VCI Alignment Model, kommunikation, Living the Brand, Maslows behovstrappa, engagemangMetod: Kvalitativ intervju och kvalitativ observation utförda lokalt hos respektive organisationResultat: Living The Brand fungerar i organisationerna och de kommunicerar båda kontinuerligt ut vision och kärnvärden till sina anställda för att varumärket ska bli starkt.Nyckelord: Living the Brand, varumärke, internkommunikation, organisationskultur, organisationsidentitet Det blir allt viktigare för organisationer att stärka sitt varumärke. En strategi för att göra det är att använda sig av Living the Brand som syftar till att få personalen att agera efter organisationens vision, mission och kärnvärden. Denna studie har undersökt två serviceföretag, Friskis&Svettis och MQ för att se hur de arbetar med Living the Brand och hur denna strategi påverkar deras medarbetare som möter kunden i sitt dagliga arbete. Nedan följer vår frågeställning: Hur används strategin Living the Brand i Friskis&Svettis och MQ?- Hur kommuniceras vision, mission och kärnvärden?-  På vilket sätt påverkar kulturen inom organisationen Living the Brand? -  Vad har anställdas identitetsskapande för betydelse för att strategin ska fungera? Studien använder sig främst av kvalitativa intervjuer kompletterade med observationer då vi besökte en förening respektive butik från de två organisationerna.

In theory, the logic behind partnerships is simple: All organisations have strengths, but no organisation has all the strength required to do everything. Triggered by global perspectives and challenged by sustainability objectives, the United Nations Conference on Environment and Development (UNCED) in Rio de Janeiro in 1992 pointed out needs for corporate responsibility. In this conference, Private-public partnership, PPP, was identified as a potential way to work towards sustainability, especially as a way to emphasize a corporate responsibility commitment. Nowadays, organizations exist to satisfy the needs and interests of all their stakeholders, such as customers, markets, shareholders, as well as secondary stakeholders such as media, NGOs, and society at large. Addressing all stakeholders and working towards a sustainable business development makes PPP a potential solution, but also a source of challenges.

It is important for firms to continually develop their offerings as the business landscape develops in order to sustain their competitiveness (e.g. Schumpeter, 1934; Ansoff, 1979; Porter, 1985; Trott, 2012). In a context of globalization, rapid technology development and changing customer needs, the paper packaging industry is urged to enhance its product development activities (Hansen & Niskanen, 2007; Björkdahl & Börjesson, 2011). However, there is little research about paper packaging firms? product development processes (ibid).

In theory, the logic behind partnerships is simple: All organisations have strengths, but no organisation has all the strength required to do everything. Triggered by global perspectives and challenged by sustainability objectives, the United Nations Conference on Environment and Development (UNCED) in Rio de Janeiro in 1992 pointed out needs for corporate responsibility. In this conference, Private-public partnership, PPP, was identified as a potential way to work towards sustainability, especially as a way to emphasize a corporate responsibility commitment. Nowadays, organizations exist to satisfy the needs and interests of all their stakeholders, such as customers, markets, shareholders, as well as secondary stakeholders such as media, NGOs, and society at large. Addressing all stakeholders and working towards a sustainable business development makes PPP a potential solution, but also a source of challenges.

Denna studie är en beskrivning av ett pedagogiskt utvecklingsarbete kring det samiska informationsprojekt vilket jag varit ansvarig för inom ramen för mitt arbete som museilärare på Skansens Visningsavdelning. Projektet omfattade tiden 2004-2006. Aktionsforskning handlar om att utveckla och förändra en verksamhet men också att skaffa sig kunskap om hur detta går till och vad som sker under arbetets gång. Det viktigast verktyget inom aktionsforskningen är reflektionen. Jag har reflekterat över vad som kännetecknar mitt museipedagogiska synsätt och utifrån detta studerat övriga synsätt i projektet och deras relation till varandra.

Flera kommunala förvaltningar och andra instanser efterfrågar idag former för hur brukare aktivt kan involveras i skötsel av tätortsnära skog- och naturmarker. Erfarenheter finns, men delgivning av goda exempel och bra referenser är en bristvara. Genom detta examensarbete presenteras en form för hur skötsel av en tätortsnära skogs- och naturmiljö praktiskt kan genomföras tillsammans med de boende i närområdet. Förslaget för samarbetet har utformats via en fallstudie och baseras på intervjuer med boende och förvaltare inom ett avgränsat villaområde i Huskvarna. Studien redogör även för synpunkter och de krav som lyftes fram av respektive part inför samverkanssituationen, dvs. samverkanspotentialen och själva ramen för samverkan.