Sammanfattning:Efter den omtalade dokumentären "Könskriget" rördes det om i jourrörelsen. Bidrag hotades och jourernas legitimitet ifrågasatten. Utifrån den feministiska backlash som tycks ha sköljt in över det svenska samhällets feministiska organisationer var mitt syfte att undersöka hur de aktiva inom föreningarna SKR och ROKS uppfattar det samhälleliga motståndet samt att utreda hur de ser på separatism, manligt samarbete och maligt ansvar. Som empiririskt underlag ligger kvalitativa intervjuer och ett frågeformulär och som teoretiskt bas har jag lagt Maud Eduards och Robert Connell. Uppsatsen har även som syfte att bredda förståelsen för jourrörelsens situation.

This essay focuses on men?s construction of feminism and gender and views on equality between the sexes. The purpose of the essay is met through interviews with eight men on their thoughts and constructions of these issues. The answers from the interviewed men were analysed with a radical feminist and gender perspective approach. The sources used in the analysis of the material, in the aspect of gender, were from the work of Judith Butler, Robert W.

AbstractThe purpose of this study is to investigate how seven homosexual men in the age between 18 and 26 years experience openness with their sexuality in Stockholm. We wish to investigate how these men experience and handle their everyday life in a community characterized by a heteronormative foundation. We will focus on how they handle their openness in an urban environment and if they experience any limitations dependent on the situation or surroundings they live in, and also how they handle these situations. The study is hermeneutically inspired where seven life story interviews are analyzed within the theoretical frameworks provided by Connell, Goffman, Foucault and Queer theory.The results show that the respondents? openness varies depending on a variety of factors where surroundings, situations and previous experiences are influential.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken sorts maskulinitet som Jack Sparrow i filmen Pirates of the Caribbean ? Svarta pärlans förbannelse representerar. Uppsatsen bygger på Robert W. Connells maskulinitetsteori med fokus på den hegemoniska maskuliniteten. Vårt urval består av tre scener i filmen Pirates of the Caribbean ? Svarta pärlans förbannelse.

The education curriculum states that one of the tasks for schools and preschools are to promote gender equality by discouraging traditional gender roles. Gender equality is therefore a part of the fundamental values of the education system. In order to be able to work with the issue of gender equality, the employees need help and further education. Therefore some schools and preeschools contact a teacher specialized in gender equality work.In this essay I have chosen to do a field study of such a teacher at work during different workshops with nurses and teachers. The aim is to examine how she discusses gender ideas and what discussions arises from the meetings with the attendents.

In the following essay I have read the drama Natten är dagens mor (The Night is the Day's Mother) by Lars Norén. My main focus has been on the older brother Georg. By using post structuralist gender theories I have sought answers to the following two questions: How is Georg's masculinity constructed and maintained, when seen from a gender perspective? What power structures arise between Georg's and the other men's masculinities? In my analysis I have approached Georg via three perspectives. First, I have by the help of Judith Butler's theory concerning gender performative actions tried to define the men's gender codes.

This thesis aims to spread some light over the phenomena of gender construction in the upper secondary school. The background of this thesis is the gender gap in education. Girls are more successful in school and receive better grades than boys. The explanation that is given for this is that pupils are limited by far to rigid gender roles (DEJA 2010). The question is how these gender roles ? and specifically masculinity ? are constructed.

Detta arbete undersöker hur homosexuella killar skildras i ungdomslitteraturen. Syftet problematiserar dikotomin maskulint/feminint och män/kvinnor. Målet är att införa ett icke heteronormativt perspektiv i ungdomslitteraturforskningen kring genus och queer. Detta görs utifrån teorier av Judith Butler, Tiina Rosenberg och R. W.

Föreliggande arbete syftar till att med utgångspunkt i teorier om maskulinitet, performativitet och homosocialt begär undersöka maskulinitet i Eyvind Johnsons tetralogi Romanen om Olof. De frågor som riktas till texten kretsar kring hur maskulinitet konstrueras och upprätthålls i romanserien. Det forskningsläge uppsatsen förhåller sig till kan indelas i forskning om Johnsons författarskap samt forskning om maskulinitet i litteraturen.Den teoretiska bakgrund som föregår själva undersökningen är disponerad i tre avsnitt. Det första avsnittet ägnas åt begreppet performativitet och fokuserar främst synen på genus som en aktivitet. Härpå diskuteras begreppet homosocialt begär; ett begrepp som använts av bland andra Eve Kosofsky-Sedgwick och som syftar på den inom manliga gemenskaper ofta glidande skalan mellan det homosociala och det homoerotiska.

The aim of this Master?s thesis is to examine how representations of identity construction are performed through the characters in the novel Snabba Cash by author Jens Lapidus. I examine what means the characters are using, and how the identity construction processes are related to the idea of modern society. For a theoretical background I use sociologist Anthony Giddens? theories regarding modernity and self-identity, to study general identity construction.

Denna kvalitativa studie har som syfte att skapa en förståelse för om och i så fall hurden icke-verbala kommunikationen (Dimbleby & Burton) och den insocialiseradegenusordningen (Connell, 2003) påverkar interaktioner vid anställningsintervjuer tillchefsposition. Studien utgår ifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv (Gergen,2007) som anser att individer skapas och insocialiseras i mötet med andra. Studien harobservationer som metod för att försöka få förståelse för genusordningen och denicke-verbala kommunikationen i interaktionerna under anställningsintervjuer. Vidareupprättades en observationsmatris utifrån icke-verbalt beteende, samt manligt ochkvinnligt hexis. Resultatet från observationerna inbegriper både de enskildaindividernas icke-verbala kommunikation och den gemensamma interaktionen somuppstår under anställningsintervjun.

Föreliggande arbete har haft som avsikt att undersöka på vilket sätt begreppet jämställdhet mellan kvinnor och män får för genomslag i undervisningen i Samhällskunskap A i gymnasieskolan. Jag har intervjuat fyra lärare som undervisar i ämnet på Estet- respektive Mediaprogrammet. Elever som studerar på dessa program förbereds för ett arbete i det s.k offentliga rummet i yrken som skådespelare, dansare, konstnärer, journalister, författare o.dyl. Under studietiden men framför allt när de kommer ut i arbetslivet kommer människor att kunna ta del av deras verk. Avsikten har varit att undersöka hur lärare uppfattar, tänker och förbereder eleverna inför samhällslivet kring jämställdhet mellan kvinnor och män. Undersökningen handlar också om jämställdhet diskuteras i samband med den konstart som eleven studerar.

Föreliggande uppsats syftar till att undersöka heterosexuella arbetarklassmäns föreställningar om och attityder gentemot homosexuella mäns och kvinnors genusöverskridande. Eventuella föreställningar och negativa attityder kring detta innefattas i begreppet homofobi som titeln antyder att uppsatsen handlar om. Dessa aspekter av homofobi kopplas i sin tur till maskulinitetsskapandet inom en specifik klassmässig kontext. Empirin består av intervjuer med fem män inom denna klassmässiga kontext. Materialet har analyserats med hjälp av Faircloughs version av den kritiska diskursanalysen och tolkats utifrån teorier om genus, sexualitet, maskulinitet och klass från bland andra Yvonne Hirdman, Judith Butler, Michael Kimmel, R.W Connell, och Pierre Bourdieu.

Sofia Hedberg: "Wut is Wut?" En studie av maskuliniteter och sexualiteter inom hiphop-genren. Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap. C-uppsats 15 hp. 2013.This essay examines how a group of male, homosexual or bisexual African-American rappers from New York City are challenging the norms of hypermasculinity and heteronormativity within the musical genre of hip-hop.

Denna studie undersökte om det fanns ett positivt samband mellan transformellt ledarskap och autonom motivation samt medierande effekter på, autonomi, relaterande och kompetens (Deci & Gagné, 2005). 104 personer har deltagit i studien, 54 kommer från en kyrka i Norra Sverige och 49 kommer från ett försäkringsbolag. 67 (64.4 %) av deltagarna är män och 37 (35.6 %) kvinnor. Det transformella ledarskapet mättes genom instrumentet (TLI) Transformellt Ledarskaps Inventorium (Tjärnberg, 2007). Den autonoma motivationen mättes genom en anpassad variant av (SRQ) Self Regulation Questionnare (Ryan & Connell, 1989).