Stroke is a widespread disease in Sweden. Nurses play a central part for those who suffer from a stroke irrespective of where in the care chain they meet. To be able to meet the patients? need of care the nurse must understand his/her lifeworld. Each and every patient is unique and the experience of being struck by a stroke depends on personality and life situation.

Hospitals have a set perception as an unpleasant and frighteningatmosphere.The examination-rooms of today within the children?shospitals are often bare and needs embellishment and decoration tocreate a satisfying setting. The decoration might have the function asa divertion from pain and anxiety.According to my experience the decorations of today consists mainlyof Winnie the Pooh figures, a clown or a hockey poster, never anythinglinked to the body and it?s functions.Spina, Thorax & Femur is a project that focuses on the visual identityand possibility to a deeper understanding and playfulness around thebody perception within the nursing environment.A visit at the hospital could be part of a creative knowledgeacquisition. The project result are two boards of glass-enamelledsteel.

barnsjuksköterska (Lindfred).

Bakgrund: Ätstörning är en allvarlig och komplex sjukdom. Den är svår att bemöta för vårdpersonal och en känsla av maktlöshet inför vårdandet av dessa patienter är vanlig. Det är många gånger svårt att få patienten att inse allvaret i sjukdomen och ilska hos sjuksköterskan kan väckas när försök till hjälp avvisas. Syfte: Att belysa sjuksköterskans möjligheter, svårigheter och hinder för att stödja tillfrisknande hos ungdomar med ätstörningar. Metod: En litteraturstudie, som grundar sig i analys av 6 kvalitativa studier valda från databaser CINAHL och SCOPUS.

Bakgrund: I dagens sjukvård förekommer möten som inte uppfyller de kriterier vilka ligger till grund för ett förtroendefullt möte mellan sjuksköterska och patient. Dessa grundpelare är trovärdighet, kunskap/utbildning, attityder, tid och närvaro. Syfte: Syftet med studien är att belysa förutsättningar och hinder för att förtroende skapas mellan vårdare och patient med långvarig smärta. Metod: Författarna har använt sig av en litteraturstudie med kvalitativ inriktning. Studien är baserad på fyra vetenskapliga artiklar och två avhandlingar.

Background: Good quality of communication has a significant role and is essential in the care, and there are many factors that have an impact on the communication between nurse and patient. It is important that the interaction and communication is directed to and focused on understanding in broad sense in order to make sure that the meeting between nurse and care taker will result in something positive. Through a greater understanding the cooperation between nurse and the patient will be facilitated, which will create opportunities for both sides to be part of and contribute to a meaningful rehabilitation.Purpose: The aim of the study is to describe how the elderly patient and the nurse experience the communication within the health care, however also to identify what factors that are essential for an optimal communication.2Method: In this study the method that has been chosen is metasynthesis. The metasynthesis method implies that qualitative studies, that illustrate elderly patients and nurses perceptions and experiences of communication within health care, have systematically been reviewed and compiled to a result.Result: The analysis of the study?s results in a composition that consist of the following three themes; the patients and the nurses perspective on how information should be conveyed, the role of the time aspect in communication and the impact of the attitude on communication.

Background: Nurses´daily has to face death and dying in their work with patients in a palliative state.  This means both emotionell and workrelated challenges. However nurses in this context are not experiencing more stress then others.Aim: The aim is to describe nurses´experiences of caring for patients in a palliative state.Method: A litterature review based on ten qualitative articles published between 2006- 2012. To collect data we used the databases Cinahl, PubMed, Nursing Allied Health Source and Medline. We worked with Fribergs (2006) model ?Contribute to evidensbased care with a base in analyses of qualitative science? in the analysis.Result: Four main themes were identified; The meaning of the nurses´ spirituality in the care, Why the nurse choose to work in this field, To be certain in the professional role and The meaning of the caring relationship.

Bakgrund: Vårdrelationen tycks ha stor betydelse för patientens välbefinnande och många faktorer kan påverka utvecklingen av relationen i en positiv riktning. Relationen ses främst som ett medel för att uppnå omvårdnadsmålen, men kan även utgöra ett mål i sig. Tidigare forskning fokuserar på när och hur vårdrelationen innebär ett vårdande för patienten. Studier som har ett helhetsperspektiv och en generell utgångspunkt i patienters preferenser avseende hur sjuksköterskan kan utveckla en god vårdrelation är få. För att kunna utveckla goda vård- relationer till sina patienter behöver sjuksköterskor förstå de faktorer som patienter upplever som betydelsefulla i den goda vårdrelationen.Syfte: Att beskriva faktorer som ur ett patientperspektiv har betydelse för en god vårdrelation mellan patient och sjuksköterska.Metod: För att få fördjupad kunskap om de faktorer patienter finner betydelsefulla för att en god vårdrelation ska utvecklas genomfördes en litteraturstudie av vårdvetenskapliga artiklar om patienters erfarenheter av vårdrelationen.Resultat: Studien resulterade i sex teman som beskriver patienternas förväntningar på sjuk- sköterskans kunskaper, egenskaper och handlingar inom ramen för den goda vårdrelationen.

Bakgrund: Varje år ställs sjuksköterskor inför diverse problemställningar gällande palliativ vård i livets slutskede. Nutritionsbehandling är en av de åtgärder som kan sättas in för att lindra situationen för både patient och anhöriga. Då det är flera parter så som patient, anhöriga, läkare och sjuksköterska inblandade är det av stort vikt att alla förstår och är informerade om situationen för att den svårt sjuke ska få bästa möjliga vård. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av nutritionsproblem hos patienter i livets slutskede. Metod: En litteraturstudie genomfördes där 10 kvalitativa och kvantitativa artiklar granskades och analyserades enligt Friberg (2012).

Bakgrund: År 2013 uppmättes Sveriges befolkningsökning till den största på nästan 70 år. I Malmö finns ca 170 länder representerade. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen1982:763 (HSL) ska hela befolkningen i Sverige erbjudas god vård på lika villkor. Kommunikation inom vården är ett riskområde. Socialstyrelsen skriver att bristfällig kommunikation mellan vårdpersonal och patient gällande informationsöverföring och missuppfattning om behandling kan äventyra patentsäkerheten.

Enligt Patientdatalagen (SFS 2008:355), 3 kap, 1 § har fastställts att sjuksköterskan är skyldig att föra journal. I varje patientjournal ska upprättas en omvårdnadsplan vilken ska vara utformad enligt omvårdnadsprocessens fem faser: bedömning, diagnos, mål, planering, genomförande och utvärdering. Omvårdnadsdokumentationen har som syfte att beskriva den vård som patienten erhållit genom att den beskriver vilka beslut som tagits, vilka åtgärder som gjorts samt vilka resultat som uppnåtts. Patienter som genomgår allogen stamcellstransplantation (SCT) upplever ofta en hög psykologisk påfrestning och själva transplantationstillfället är i sig komplext med många behandlingsrelaterade biverkningar som påverkar hela den transplanterades tillvaro både fysiskt och psykiskt. Syftet med uppsatsen var att undersöka sjuksköterskans  omvårdnadsdokumentation avseende omvårdnadsprocessen gällande patienters emotionella hälsa (EH) från utskrivningsdatum för SCT och ett år framåt.

Bakgrund: Sjuksköterskans arbete på akutmottagning präglas av hög medicinsk kompetens och effektivitet. Tiden patienten får med vårdpersonalen är ofta kort och intensiv och patientens behov av psykosocial omvårdnad, som i regel är stort, kan inte alltid tillgodoses. Vårdlidande är det lidande som skapas av vårdgivaren på grund av felbehandlingar, långa väntetider men främst i vårdrelationen mellan patient och vårdpersonal. Syfte: Belysa patienters vårdlidande i mötet med vårdpersonal på akutmottagning. Metod: En litteraturstudie med granskning av åtta stycken kvalitativa forskningsartiklar.

Omvårdnad av patienter med misstänkt hjärtinfarkt kräver dels ett etiskt förhållningssätt, en holistisk människosyn och vetenskapligt beprövade kunskaper inom områden såsom omvårdnad och medicin. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans akuta omvårdnad i mötet med en patient som söker sjukvård för en misstänkt hjärtinfarkt. Studien är litteraturbaserad och har en kvalitativ ansats. Litteraturstudien planerades och genomfördes enligt Polit och Hunglers (1999) arbetsgång. Sökningar efter artiklar gjordes i databaserna Pubmed, Cinahl samt via manuell sökning.

Läkemedelshantering såsom administrering av medicin till patienter är en av de dagliga omvårdnadshandlingarna för en sjuksköterska. För en patient som vårdas under Lagen om Psykiatrisk Tvångsvård (LPT) (SFS, 1991:1128) kan upplevelser av att få medicin vara blandade. I sjuksköterskans omvårdnadsarbete är det viktigt att se patientens unika upplevelser av situationen. Syftet med denna studie är att belysa patienters upplevelser av läkemedelsadministrering då de vårdas under LPT. Metoden är av kvalitativ natur där empirin samlats in med hjälp av intervjuer som har analyserats med manifest innehållsanalys.

Ett av de största folkhälsoproblemen för både män och kvinnor är hjärt- kärlsjukdom. Varje år drabbas 26 000 personer och behöver vårdas på sjukhus. Idag är vårdtiden kort, ca 2-3 dagar och patienterna befinner sig ofta i chock efter sin hjärtinfarkt. Detta kan resultera i att de har svårt att ta till sig den information som ges. Patienterna behöver få insikt i att hjärt- kärlsjukdom är en kronisk sjukdom och vilka livsstilsförändringar som bör göras för att minska risken för att drabbas av ny hjärtinfarkt.