Integration policies have failed to make diversity into anything more than occupying the same physical space. People of different cultural background still do not share their lives to any real extent. Attempts made within planning and landscape architecture to catalyst the integration process have mainly been focused on structural measures, such as residential policies. As for outdoor environments, non-verbal casual encounters in the shape of crossing paths are assumed to lie at the heart of urban social integration.The aim of the thesis is to question this assumption and, as the thesis will show, there is literature supporting this aim. Looking at the works of Gordon Allport, Lewis Coser and some of their followers, I find intercultural contact to require more complex ways of interaction in order to reduce prejudice and to generate tolerance and understanding.

Hur samverkar de nationella folkhälsomålen med fysisk planering, och på vilket sätt kan folkhälsomålen beaktas för att förbättra förutsättningarna för ökad fysisk aktivitet hos barn? Denna studie är en fallstudie i Hjo kommun. Studien tar utgångspunkt i kommunens folkhälsoproblematik som visar att det finns en hög förekomst av övervikt hos barn. Intentionen är att undersöka vilka organisatoriska processer som kan underbygga det kommunala arbetet med folkhälsomålen, liksom att ta reda på vilka faktorer i den fysiska miljön som skapar förutsättningar för barns fysiska aktivitet. Avsikten med studien har varit att skapa ett underlag för Hjo kommuns översiktliga planering.

The Department of Forest Products and Management, Swedish University of Agricultural Sciences has received means from Vinnova for a preliminary study of the organisation of logging work of today and how a better logging organisation should be brought about. This thesis reports results from qualitative interviews with nine forest machine contractors regarding the situation of their companies. The interviews have been analysed with respect to the genesis of the companies, which tasks they perform or that they could consider perform-ing, business relationships of the companies, relationships between the different partners of the companies, and the state of competition experienced by the contractors. The companies have developed either from the contractor previously being machine operator employee or from that the contractor in making has owned a machine and needed work. Their primary business is mechanised logging.

In 2014-2015 a large-scale Ebola epidemic occurred in West Africa. The Swedish Civil Contingencies Agency was given the order to conduct the Swedish response. The purpose of this case study was to investigate the impact on project planning of the three factors: the nature of the crisis, political initiative and developing countries. In this case study the crisis was an epidemic, and the project was initiated by the Swedish Government and conducted in two developing countries. The results were intended to contribute to developed understanding and recommendations for future project managers in similar projects.

Mycket händer i Norra Sorgenfri. Det här arbetet syftar till att sätta omvandlingen under lupp och att granska möjligheterna för ett inkluderande stadsliv i området. Vissa forskare hävdar att Malmö segregeras och att fler malmöbor lever i en marginalposition. Avsikterna med omvandlingen är goda och det verkar på planer och program som att stadsdelen kan bli ett område för hela Malmö. Det är dock viktigt att diskutera hur området skulle kunna fungera som mötesplats och boendemiljö.

Denna uppsats har fokus på platser som är möjliga att tala om som mellanrum. Till skillnad från planerade och kontrollerade platser i staden, talas det ofta om mellanrum som oplanerade, okontrollerade och övergivna platser. Enligt forskning av mellanrum, präglas dessa platser av en rad olika motsättningar. Arkitekter och planerare har en tendens att se på mellanrum som överblivna platser utan värde och som en markreserv i väntan på en framtida stadsutveckling. Trots detta används dessa platser av människor, som snarare ser på mellanrum som värdefulla platser och som en slags frizon för människor och aktiviteter som inte ges något utrymme på planerade och kontrollerade platser i staden.

Mellan 1960 och 1970 lades många järnvägssträckor ner sin verksamhet i Sverige, spåren revs upp och bilen tog över vår vardags pendling på allvar. Nu när effekterna av bilens framfart blivit kända är tåget åter ett intressant alternativ och olika gamla tågsträckningar vill återupplivas. Simrishamnsbanan är en sådan tågsträcka och är tänkta att åter förena de orter som finns mellan Malmö och Simrishamn. Veberöd är en av de orter som ligger utmed den forna tågsträckan och orten ingår i Lundskommun och mitt syfte med detta examensarbete är att finna svar på hur Veberöd ur ett ekonomiskat, socialt och ekologiskt "hållbart" sätt ska kunna anpassa sig till ett stationsnära läge, med tyngdpunkt på: Bostadsstruktur, Infrastruktur och Grönstruktur. Detta utifrån ett scenario där Simrishamnsbanan realiseras. Examensarbetet börjar med att problematisera hållbarhetsbegreppet och begrepp som täthet och gleshet, därefter följer en omfattande analys av Veberöds historia, bostadsområden, grönstruktur, verksamhet och service.

Jag har i mitt examensarbete undersöka om man kan skapa en trevligare gatumiljö längs en väg med mycket trafik. Planområdet jag valt att arbeta med sträcker sig mellan Göteborg och Mölndal. Dessa städer binds samman av flera olika vägar. Den första förbindelsen mellan dessa städer gick längsmed Mölndalsån där idag Södra vägen, Mölndalsvägen och Göteborgsvägen finns. Om man ska färdas mellan Göteborg och Mölndal väljer många fortfarande att röra sig längs denna sträckning då den är genast och för att spårvagnen färdas den sträckningen.

I have studied the suburban municipality of Botkyrka, south of Stockholm, from a rural perspective. Through that I`ve compared how countryside comes into being with the planning and building of suburbs. I have looked for a definition of Countryside, and found that it is often explained or defined in negative terms, as what it is not. In that it says nothing about what it really is, or about the qualitiies it has to it. Botkyrka is a suburb, but it does in large parts consist of countryside. Apart from defining countryside and rural I´ve been searching for a definition of suburbia, of it´s structure and the mental picture we have of it as a cultural phenomena. In order to understand the role that suburbs have in planning I describe their history from Italian renaissance villas to sprawl. By opposing urban and rural, modern urban planning and how rural areas are created, I´ve come to a definition of rural planning and the making of countryside. To make countryside, planning and building should come from individual needs and desires. A relationship to the surroundings based on continous interaction between the human beeing and it´s environment, a constant process of shaping and reshaping. To put my thoughts to the ground I have collected examples of projects and ideas, that fits into my view of what rural planning and making countryside is all about. They are put in different categories according to the possibilities of influence and to what degree it is put into private hands. The first category is ?allemansrätten?, every mans right. That is the rigt to use private land as long as you don´t disturb or destroy.

Urban planning in Sweden has played an important role for the welfare state we have created. It has served as a way to achieve improvements. But too often decisions, about the changes, were made by those who were not directly affected by them. Democratically speaking, it is important that the group most affected by a decision also comes to make the decision. This thesis examines the motives for working with citizen participation and user participation in planning contexts.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka upplevelser unga vuxna har beträffande den virtuella gemenskapen på Internet communities och hur det påverkar deras hälsa och lärande. Studien grundar sig på folkhälsopedagogiskt perspektiv och bygger på en kvalitativ studie. Under genomförandet av arbetet har åtta individer deltagit i individuella intervjuer. I bakgrunden belyser jag hur den teknologiska utvecklingen förändrar det sociala samspelet i samhället. Ökande kommunikation via Internet communities har bidragit till att människor kan ha större sociala nätvärk utan fysiska hinder.

BackgroundToday a common approach to solve a complicated problem is to assemble a temporary workforce in order to solve the problem by working together within a project. One of the difficulties with working in projects is to maintain the planned budget. Working hours and costs are often exceeded. Many companies presume that any certain project will succeed, a presumption that leads companies not to anticipate risks involved in a project. In companies today there is seldom time for evaluation or moderation of a project, in order to have time for evaluation there is a great need for an adequate planning of the project.IntentThe intention with this study is to create a model for planning, budgeting and evaluation of projects within consultancy companies.MethodWith the help of interviews and discussions within the group Hamnar och Byggkonstruktioner at Sweco has evidence to present a proposal on planning, budgeting and monitoring been developed.ResultsA model has been developed to ease for consultancy companies to plan, budget, monitor and evaluate projects.

The aim of this study is to examine the attitude among teachers towards working in subjectspecific groups, so called professional learning communities. The questions being asked arewhat the teachers want to acquire from working in them and how they consider them to beorganised.Previous research show that professional learning communities are means of strengtheningteachers and their teaching from criticism from outside stakeholders such as local politicians,but also parents. They are also means of developing the teaching and the individualteachers at schools.A qualitative study has been made at a Swedish secondary school and is reported in thisstudy. It was done in a hermeneutic discourse and when analysing the results four categoriesof answers appeared. It showed that the teachers working in professional learning communitieswanted to acquire a qualitative discussion regarding what should be taught and in whatway that should be assessed.

Studieobjektet för detta kandidatarbete är Stortorget vilket är beläget mitt på Trossö i centrala Karlskrona. Staden är sedan 1600-talet starkt färgad av en omfattande militär aktivitet, något som påverkat stadsbilden påtagligt. Detta är en grundfaktor som gjort att Karlskrona sedan 1988 finns upptagen på UNESCO:s världsarvslista. Huvudsyftet för detta kandidatarbetets är att ge ett gestaltningsförslag för Stortorget utifrån platsens roll som offentligt rum i staden. Avgränsningen sträcker sig till att omfatta Stortorget med dess närmaste omnejd, dock sätts Stortorget in i en vidare kontext som utgörs av hela Trossö för att ge en bild av torgets relation till den övriga centrala staden. Gestaltningsförslaget i detta kandidatarbete utgår från renässansens syn på form, individ och stadsrum. Några av de teorier som använts för att underbygga denna strävan är Vitruvius tankar om form och proportion, Camillo Sittes stadsrumsteorier och Gordon Cullens Serial Vision för att nämna några.

Hur kan urban odling skapa nya sociala nätverk mellan människor och få dem att mötas i staden? Litteraturstudien har till syfte att undersöka vilka studier som gjorts kring urban odling och socialt kapital, med fokus på överbryggande socialt kapital. Begrepp som community garden, community, kolonilott samt socialt kapital förklaras inledningsvis för att skapa ett ramverk till litteraturstudien. Socialt kapital kan förklaras som nätverk och sociala kopplingar mellan människor, och överbryggande socialt kapital är då sådana nätverk mellan människor från olika grupper i samhället. En historisk återblick ges kring hur socialt kapital, med fokus på överbryggande socialt kapital, har skapats både i Sverige genom kolonirörelsen och i USA genom olika stadsodlingsprogram från slutet av 1800-talet och fram till idag. Därefter refereras ett antal studier som undersökt kopplingar mellan socialt kapital och kollektiv odling, samt ett antal studier som beskriver kollektiv och urban odling kopplat till nätverk och möten, utan att använda begreppet socialt kapital.